Privatspanarna och Palmemordet: Är lösningen nära?

Olof Palme

Paolo Rodriguez/TT
Detektiven allmänheten brukar vanligtvis komma med tips och iakttagelser för att hjälpa polisen. I jakten på Olof Palmes mördare har engagemanget varit större än så. I år fyller flashbacktråden om Palmemordet 20 år.
– Jag har väl lagt 10-20 000 timmar på det, säger Lennart Renstam som postade det första inlägget.

Det sägs att alla minns var de var när de fick reda på att statsminister Olof Palme blivit mördad. Senare kom det att heta att Sverige förlorade oskulden där i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan.

Mordet på Olof Palme. Sörjande

Sörjande på mordplatsen i Stockholm 1986. Bild: TT

TT

Sedan dess har Sverige förlorat oskulden upprepade gånger men familjen Palme har fått sväva i ovisshet. Men det har inte saknats uppslag. Särskilt inte från detektiven allmänheten där tusentals människor, i huvudsak män, fördjupat sig i mordgåtan på egen hand.

Olof Palme i talarstolen

Olof Palme i talarstolen

För Lennart Renstam började det med att han läste tidningarnas minnesbilagor 1996. Inte för att han var eller är speciellt politiskt intresserad utan mer för att han tyckte att det var något som inte stämde. Bilderna berättade en sak och polisernas sammanfattning en annan.

– Jag såg bilder på grenen som gick av, Lisbets T-shirt och kulhålen i Palmes slips. Det stämde inte med vad man berättade om hur skotten föll, säger Lennart.

– Sedan har det bara rullat på så att säga.

Lennart begärde ut det material som fanns att tillgå och började göra sina egna beräkningar. Bilder från platsen, vittnesmål, blodspår, temperatur, ballistik och vindhastigheter. Allting samlades i den tekniska sammanställningen som Lennart Renstam publicerade på sin egen hemsida.

Se mer om Palmemordet:

Knäppgökar

I maj 2000 publicerade Lennart länken på Flashback under rubriken ”Det här är sanningen om Palmemordet”.

Det tog ett tag men efter några år fick tråden ett eget liv där nya teorier presenterades, applåderades eller sköts i sank. En sorts diskussionsklubb med mordet på statsministern som nav.

Tråden på Flashback

Välbesökt tråd för spanare.

Skärmdump

Signaturen ”Lelle” är inte lika aktiv idag som han en gång var. Han kan känna igen de andra signaturerna men det är inte så att de träffas och tar en öl. Det är i tråden man råkas.

– Jag har ingen kontakt med någon annan men man har väl valt en egen nisch, säger Lennart Renstam.

Detektiven allmänheten har engagerat sig i att lösa brott även tidigare i historien. Men med Palme-mordet har det varit något av en folkrörelse, eller åtminstone något som de flesta haft synpunkter på.

Ordet ”privatspanare” nämns i mediearkivet med början 1990, meddelar Språkrådet. Sedan 2015 finns ”privatspanare” i Svenska Akademiens ord-lista (SAOL). Här står det kort och gott att de är ”särskilt inriktade på olösta mordgåtor”.

Men begreppet privatspanare har inte sällan laddats med en suspekt klang av mörkläggningar och konspirationsteorier.

Lennart Renstam är uppenbarligen bekant med att mötas av skepsis och tror inte att någon annan i tråden får någon annan behandling.

– Vi är ju knäppgökar, säger han.

I skrivande stund är tråden på Flash­back uppe i mer än 100 000 inlägg. Samtidigt har Palmeutredarna gått ut offentligt med att fallet är på väg mot sin lösning.

Fler mordgåtor

Lennart Renstam är inte säker på att det innebär att diskussionen på tråden upphör. Det finns för många misstag i utredningen som gör att polisen kommer att ha svårt att återupprätta förtroendet.

– Jag tror inte på polisen när det gäller Palmemordet.

Lennart Renstam, privatspanare

Lennart Renstam har lagt mycket tid på Palmemordet. Bu väntar han på utredarnas lösning. Foto: Privat

Själv låter han lite tagen när han blickar tillbaka och inser att mordet på statsminister Olof Palme varit en så stor del av hans vuxna liv. Det har varit kul ibland men har också begränsat honom socialt.

– Det är snart 25 år nu, man undrar ju vart har tiden tagit vägen.

Flashbacktråden har med åren även fått andra efterföljare på nätet. I Palmerummet på Facebook går diskussionerna stundtals heta, berättar administratören Lars Westin i ett mejl.

De som utsätts mest för tråkningar eller aggressivitet är de som torgför idén om att det var ett ”teatermord” (det vill säga fejk). An­hängare av Christer Pettersson-teorin har det inte heller så lätt. De döms ofta ut som icke pålästa i ämnet.

Christer Pettersson friad

Christer Pettersson fälldes i tingsrätten men friades sedan. Foto: TT

Bild: TT

Samtidigt som vissa inlägg är på blodigt allvar finns det också utrymme för distans när man debatterar om Skandiamannens handväska är en så kallad ”bögaslunga” eller ej. Högt och lågt.

Det har gått en lång tid sedan mordet och vissa kan inte längre med självklarhet minnas var de var när de fick höra nyheten. De var inte födda.

Men det är inte bara en gammal mordgåta där spekulationerna om vem som höll i vapnet kan flyga fritt. Olof Palme var en, i vissa kretsar avskydd, socialdemokrat och de politiska dimensionerna lever kvar i teorierna om mordet. Högermänniskorna kör på ett spår, vänstern på ett annat. Lars Westin är rätt övertygad om att diskussionen i Palmerummet kommer att tystna om utredarna kommer fram till en lösning. Om bevisen är övertygande.

Han är också rätt övertygad om att ”det kommer finnas folk som inte köper bevisen och spanar vidare”. Men det finns också andra olösta fall att fördjupa sig i. Lars Westin listar några tänkbara alternativ.

– En annan mordgåta som kan få ny luft kan vara styckmordet på Catrine Da Costa, Algernons ”självmord” på tunnelbanan. Cats Falks ”bil­olycka” och privatspanaren ­Ingvar Heimers död.

Mordet på Olof Palme

Olof Palme mördades den 28 februari 1986.

1986

28 februari: Statsminister Olof Palme skjuts efter ett biobesök i centrala Stockholm tillsammans med sin hustru Lisbet. Statsministern dör på sjukhus strax efter midnatt.8 mars: Den så kallade ”33-åringen” tas in på förhör efter tips. En man som bland annat utryckt starka åsikter mot Palme politiskt. Han släpptes dock en dryg vecka senare och misstankarna avskrevs sedan.

Läsnpolismästare Hans Holmér försökte fånga Palmes mördare

Länspolismästare Hans Holmér blev riksbekant i sina strävande att hitta den ansvarige för mordet på Olof Palme. PKK-spåret gav dock inget. Foto: TT

TT

1987

20 januari: Tillslag mot flera personer med anknytning till PKK. En organisation som slogs för ett fritt Kurdistan. Palmes regering hade stämplat PKK som terrorister efter att de dödat avhoppare i Sverige vilket kunde vara ett skäl för mordet. Tillslaget gav dock inget och PKK-spåret övergavs av spaningsledningen.

1988

Juni: Ebbe Carlsson-affären avslöjas. Ebbe har på eget bevåg och med benäget bistånd av högt uppsatta politiker och poliser fortsatt idka privatspaning mot PKK-anhängare. Allting spricker när hans livvakt åker fast i tullen med illegal avlyssningsutrustning.

1988

14 december: Christer Pettersson hämtas in för förhör. Han är ”känd av polisen” sedan tidigare och liknar, enligt tips, den fantombild på mördaren som polisen gått ut med. I en videofilmad vittneskonfrontation pekas han ut som gärningsmannen av Lisbet Palme. Han fälls för mordet i tingsrätten men överklagar och frias. Spaningsledningen fortsätter dock att hålla ögonen på Pettersson och fick in tips som pekade i hans riktning. Högsta domstolen ansåg dock aldrig att de nya uppgifterna höll för att bevilja resning. Christer Pettersson nekade hela tiden till misstankarna och dog 2004.

2010

Preskriptionstiden för mord, tidigare 25 år, avskaffas.

2020

Juni: Åklagare Krister Peterson presenterar Palmeutredningens slutsatser. Ingen är delgiven misstanke för mordet vilket kan innebära att en eventuell gärningsman är avliden.

Gör som vi vill – annars spränger vi ambassaden!

Sista timmarna – ny dokumentär om Olof Palme

Anna Hage blev vittne till Palmemordet – berättar i Skavlan

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: