Läkaren: Så undviker du stressfällan – de drabbas oftare än andra
En sak är klar – kvinnor drabbas oftare.
Kunskapen om utmattningssyndrom, UMS, har ökat de senaste 20 åren, men trots det verkar det omöjligt att bromsa sjukdomens framfart. Fler och fler drabbas. Varje år sjukskrivs 20 000 personer för att de är utmattade. Oftast är det jobbrelaterat, men även i kombination med stressfaktorer i privatlivet.
Nya rekord i antal sjukskrivningar slås ständigt och förra året var det fler än någonsin.
Studier visar till exempel att sjukdomen är ett accelererande problem redan i gymnasieskolor. Elever blir sjuka av hög stressnivå och att de måste prestera bra på prov för att komma dit de vill i livet. Och när de väl kommit dit de vill – då är risken att utsättas för ny och ohälsosam stress påtaglig.
Sociala medier sätter ribban för hur det perfekta livet liv ska se ut, och känslan att inte nå dit kan öka en redan hög stressnivå. Att ligga helt utmattad i sin säng och inte ens orka med enkla, vardagliga sysslor har blivit en verklighet för många med sjukdomen.
Medelåldern är 42
En som vigt en stor del av sitt yrkesliv åt att forska kring utmattningssyndrom är överläkare Kristina Glise, medicine doktor vid Institutet för stressmedicin, ISM, i Västra Götaland. I hennes forskning har det visat sig att kvinnor är betydligt oftare drabbade av UMS jämfört med män. Det stämmer även med andra studier, bland annat från Försäkringskassan.
– Tre av fyra som sjukskrivs för UMS är kvinnor och medelåldern är 42 år. Det finns en tydlig koppling till arbetslivet, och det handlar ofta om kvinnor i offentlig sektor där arbetsmiljön försämrats under decennier.
En studie visar att 96 procent av UMS-patienter anser att arbetet är orsaken till sjukdomen. 76 procent angav både arbetsrelaterade och privata stressorer, alltså det som utlöser stressreaktionen.
– De flesta angav mer än en orsaksfaktor. Bland privata stressorer återfanns kvinnor som har barn med NPF-diagnos, de hade ofta långa sjukskrivningar. Det ger en signal till samhället att man måste bli bättre på att ge stöd till kvinnor som har barn med NPF-diagnoser, poängterar hon.
Så undviker du att drabbas:
● Skapa en god balans mellan arbete och fritid, försök prioritera sådant som är viktigt för dig.
● Kroppen mår bra av regelbundna rutiner för sömn, kost och fysisk aktivitet i lagom dos. Sträva efter att få tillräckligt med sömn, ät på regelbundna tider (en varierad och väl sammansatt kost), fysisk aktivitet främjar de flesta processer i kroppen.
● Är det problem på jobbet: Tala med chefen och be om hjälp, exempelvis med prioriteringar.
● Trivs du inte på arbetet, byt om möjligt.
● Har du problem i privatlivet, försök hitta lösningar. Vänta inte.
● Öva på att sätta gränser.
● Lyssna på kroppens signaler och sök hjälp om du inte själv kan hantera problemen. En svår livssituation, som sjuk anhörig, kan kräva insatser från vården eller övriga samhället.
● Ta vara på tillfällen att ha roligt och försök glädja andra.
Grunden till intresset för utmattningssyndrom lades när Kristina Glise på 1990-talet arbetade som företagsläkare inom Älvsborgs läns landsting, numera Region Västra Götaland. Hon märkte en förändring av sjukdomsbilden hos människor som sökte sig till företagshälsovården.
– Från att det mest handlat om sjukdomar i muskelskelettsystemet, konflikter,alkoholproblem med mera så ökade plötsligt antalet patienter som sökte vård för utmattning och svårigheter att tänka klart, berättar hon.
Både privatliv och arbete påverkar
Detta var när Sverige höll på att återhämta sig efter en djup lågkonjunktur. Ungefär 600 000 människor hade förlorat jobbet, inte minst i offentlig sektor, och de som blev kvar fick mer att göra.
Omorganisationerna hade satt sina spår i människors mående. Det var detta som Kristina Glise såg.
Lite felaktigt sätter många likhetstecken mellan utbrändhet/burnout och UMS, när det egentligen handlar om två olika tillstånd även om de är associerade med varandra.
Utbrändhet är inte en sjukdom utan en reaktion på en ogynnsam arbetssituation. Den drabbade är kvar i arbetslivet och jobbar på, men mår inte bra och drabbas av olika symtom, särskilt utmattning.
Utbrändhet har rönt stor uppmärksamhet internationellt och gett upphov till omfattande forskning från 1970-talet och framåt. Riskfaktorer kan vara för hög arbetsbelastning eller dåligt stöd från chefen, vilket i sin tur kan leda till sämre prestation och sjukskrivningar.
Utmattningssyndrom är däremot en sjukdom med olika faser: riskfas, akutfas och återhämtningsfas. Orsaken är alltså belastande faktorer på arbetet, ofta kombinerat med problem i privatlivet.
– I riskfasen finns individer som lever under för hög belastning och som börjar få olika symtom som trötthet, sömnstörningar, tryck över bröstet, huvudvärk, irritabilitet med mera. Symtomen kommer och går under en längre tid, man jobbar på men det känns tungt och det går sämre på jobbet, säger Kristina Glise.
Oftast sätter det också sina spår i privatlivet.
– Man upplever stress över vardagliga saker som att någon fyller år. De flesta hanterar situationen, men en grupp utvecklar allvarligare tillstånd som UMS.
Insjuknandet sker ofta akut med dramatiska symtom som ångest, oro, bröstsmärtor eller att man en dag bara inte kommer upp ur sängen eftersom all energi är borta. Den drabbade kan inte arbeta längre.
Efter några veckor övergår tillståndet i återhämtningsfasen. De mest framträdande symtomen då är utmattning, kognitiv nedsättning och överkänslighet för stressbelastning.
Andra symtom kan vara övergående, som nedstämdhet och ångest, samt olika kroppsliga symtom. Den kognitiva nedsättningen är ett allvarligt problem, med svårigheter att koncentrera sig och att minnas saker. Hjärnan känns som dimma.
Alla krav, även låga krav, känns oöverstigliga och drar igång en kraftig stressreaktion som tar energi och sen är man ännu tröttare.
Tillståndet går upp och ner, men långsamt blir det bättre och de flesta kan börja jobba igen.
Så kommer du tillbaka snabbare
● Sök vård där du känner dig sedd och får ett bra omhändertagande.
● Återhämtningen är central. Varva enkla aktiviteter i hemmet med vila, försök vistas i en lugn och kravlös miljö.
● Lev regelbundet avseende sömn, kost och fysisk aktivitet i lagom dos. Undvik alkohol.
● Gradvis utökning av aktiviteten på alla plan utan att pressa på, ta vara på stunder med energi och ta pauser.
● Reflektera över vad som orsakar stressbelastning hos dig – kan något förändras, behövs hjälp?
● Vid behov, ta hjälp av vården för att hantera stress och skapa balans mellan arbete och fritid. Du kan behöva hjälp med beteendet, exempelvis svårigheter att sätta gränser, drag av perfektionism, med mera.
● Kontakt med arbetsgivaren så snart som möjligt för hjälp med anpassningar på arbetet och planering för gradvis återgång i arbete.
● Försök acceptera att det kan ta tid att komma tillbaka, pressar man på för mycket riskeras återfall i sjukdomen.
● Dra lärdom av bakslag.
I studier från Institutet för stressmedicin tillfrisknade 60 procent inom ett år, men hos 40 procent var förloppet mer långdraget. För cirka nio procent är tillståndet så allvarligt att de kan börja jobba först inom sju till tolv år.
En del menar att arbetstidsförkortning skulle kunna vara en väg för att få ned sjukskrivningstalen, bland annat för utmattningssyndrom. Här är dock Kristina Glise tveksam.
– Det skulle kunna vara värdefullt i vissa yrkesgrupper. Sedan finns det människor som vill jobba mer och som mår bra av det. Den gruppen skulle i stället må psykiskt dåligt av att arbeta mindre.
Hon fortsätter:
– Däremot tror jag att tidigare pensionering kunde vara en bra lösning för vissa yrkesgrupper med höga sjuktal, till exempel de personer som arbetar patientnära inom vården.
Diagnosen försvinner
Från och med 2028 kan diagnosen utmattningssyndrom försvinna, en diagnos som endast finns i Sverige. Det sker i så fall i samband med att Sverige inför Världshälsoorganisationens, WHO:s, uppdaterade diagnossystem.
WHO vill inte ha nationella diagnoser längre, och i den nya saknas diagnoskoden för UMS. Men sjukdomen försvinner förstås inte med en ny kod och förändringen påverkar inte rätten till sjukpenning.
− Försäkringskassan tittar inte på diagnoser utan vi bedömer arbetsförmågan och hur den påverkas. Det är vården som sjukskriver och tar ställning till vilken sjukdom som någon har. Personer som är sjukskrivna för utmattningsdiagnos i dag behöver inte göra något utan kan fokusera på sitt tillfrisknande, säger Försäkringskassans Charlotte Strindberg, områdeschef inom sjukpenning, i ett pressmeddelande.