Så straffar coronakrisen kvinnor: ”Mammor, systrar och döttrar ställer upp”
Detta reportage har vi gjort tillsammans med våra systertidningar MåBra och Femina. För att göra så bra journalistik som möjligt nu under corona-krisen har vi utökat vårt samarbete och har tillsammans startat en gemensam corona-redaktion.
Ingen vet hur världen går ur coronakrisen men en sak är säker: den drabbar människor hårt. Företag varslar anställda, människor måste sitta i karantän och vårdpersonalen sliter.
Varje dag avlider också människor till följd av viruset. Hittills är dödligheten högst för män, men varför har forskare ännu inte listat ut.
5 exempel – så straffar coronakrisen kvinnor
Zoomar man ut och tittar på krisens övriga effekter, finns också ett flertal områden där kvinnor riskerar att drabbas hårt.
Bland annat rapporterar människorättsorganisationen Amnesty att kvinnors roll som vårdgivare, både inom sjukvården och i privatlivet, utsätter dem för högre exponering av virussjukdomar än män.
Även intresseorganisationen Sveriges Kvinnolobby påpekar hur kvinnor som arbetar inom vården blir en extra utsatt grupp. Både globalt och i Sverige är nämligen majoriteten av personalen inom vård och omsorg av kvinnligt kön.
– Dessa kvinnor kommer inte bara få en slitsam period av arbete framför sig, de kommer också att exponeras mer för smittan än män, säger Clara Berglund som är ordförande för Sveriges Kvinnolobby.
Nedan listar vi 5 samhällseffekter av coronakrisen – som riskerar att drabba kvinnor.
1. Kvinnor är hjältarna i vården – men deras hälsa glöms bort
En uppenbar effekt av smittan är såklart belastningen på vården. IVA-sjuksköterskan Matilda Nygren berättade nyligen i ett reportaget hos MåBra, Femina och allas om hur hon nu jobbar 12,5 timmars-pass på intensivvårdsavdelningen för coronasmittade på Nya Karolinska i Stockholm.
– Man kan inte lyfta på några kläder och dricka när man väl är där inne. Man andas in sin egen luft igen och igen och igen i masken så hjärnan funkar sämre. Man kan få svimningskänslor och kan inte jobba i samma takt som man är van vid, man måste ta det lugnare, säger hon i reportaget.
Ovan nämndes att kvinnor utgör majoriteten av vård- och omsorgspersonal globalt sett – och likadant ser det ut i Sverige:
- 9 av 10 personer som är undersköterskor, jobbar inom hemtjänst, hemsjukvård och på äldreboende är kvinnor
- Nästan 8 av 10 av alla vårdbiträden är kvinnor
- Nästan 9 av 10 av grundutbildade sjuksköterskor är kvinnor
- 9 av 10 specialistsjuksköterskor är kvinnor
Kvinnors hälsa tenderar också att prioriteras bort när krisvård behöver mer resurser, rapporterar Amnesty. Under till exempel ebolaepandemin i Västafrika åren 2014-2016 såg man hur pengar togs från vård för reproduktiv och sexuell hälsa, till akutvården. Det ledde till en ökning av mödradödligheten i regionen och under den här perioden rankande området till och med bland de högsta för mödradödlighet i hela världen.
2. Kvinnovåldet ökar i kris
När människor är mer isolerade i sina hem under ledigheter, ökar våldet mot kvinnor i hemmet visar statistik. Under julledigheten ökar antalet samtal till kvinnojourer och anmälningarna om misshandel i hemmet blir fler hos polisen, larmar nu riksförbundet Unizon som organiserar kvinnojourer i Sverige.
– Vi vet att förövare utnyttjar möjligheter att isolera sitt eller sina offer. Om man nu lever med en person som har makt eller kontrollbeteende så blir situationen där vi uppmanas att stanna hemma väldigt alarmerande. Kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet riskerar att klippas av från nästan alla sociala kontakter och bli ensamma kvar hemma med förövaren, säger Olga Persson, generalsekreterare för förbundet till allas.
Pia Johansson som själv levt med en våldsam man ser också med förskräckelse på det som händer nu.
– Nu under corona får ju våldsamma män hjälp på traven att snabba upp en sån här isolering och göra den till kvinnors normala. Det kommer bli absolut bedrövligt för många kvinnor och barn. Tänk om de enda kontakterna man som våldsutsatt har kvar är med sin mamma och med granntanten, men nu kan männen få även det att försvinna när man inte ska träffa riskgrupper, säger hon i samma reportage.
I Danmark har man redan märkt en ökning av våld mot kvinnor under coronakrisen och tvingas öppna fler platser på skyddade boenden. Även rapporter från Kina visar att fallen av våld i nära relation tredubblades under februari 2020, då stora städer sattes i tvångskarantän.
3. Orättvisa könsnormer kan förstärkas
På flera sätt riskerar det redan ojämställda arbetet i hemmet att bli mer påtagligt för kvinnor under coronakrisen. Kvinnor tar i dag större ansvar för sysslorna och omsorgsarbetet i hemmet än män. En genomsnittlig vecka lägger kvinnor nästan sex timmar mer på den här typen av arbete än män i Sverige.
De här mönstren riskerar bli ännu starkare när människor nu måste stanna hemma mer där dessa sysslor behöver göras oftare: nu kanske till exempel flera i familjen är hemma och behöver lunch på dagarna. Likaså kan könsnormerna bli starkare när samhället nu lita på privatpersoner fixar viss extra service och omvårdnad, menar Sveriges Kvinnolobby.
Ensamstående Jasmine blev arbetslös - kämpar för att kunna köpa blöjor:
– När till exempel äldre eller personer i riskgrupper behöver hjälp med handling eller annat från sin närmsta omgivning är det väldigt troligt att det blir kvinnor som ställer upp och fixar de här omsorgsbitarna.
– I studier har man sett att när en person behövt mer vård från en anhörig till följd av nedskärningar inom vården, är det mammor, systrar och döttrar som ställer upp, säger Clara Berglund som är ordförande för organisationen.
Likaså gör kvinnor, enligt SCB:s tidsanvändningsstudier, mer av det löpande arbetet i hemmet, som att ta hand om sjuka barn, laga mat, städa och planera det sociala livet.
Tvärtemot hur situationen ser ut i våra nordiska grannländer, har Sverige än så länge inte stängt grund- och förskolor (2/4 2020) men många föräldrar måste vabba mer, eftersom barn som visar minsta symptom på förkylning ska stanna hemma. Enligt SCB:s senaste statistik tar kvinnor mer än 60 procent av all vab, och det lär inte ändras, menar Clara Berglund på Sveriges Kvinnolobby.
– Även här riskerar det bli kvinnorna som måste ta ännu större ansvar eftersom det är så strukturen ser ut sedan innan. I längden förstärker dessutom ojämnt fördelad vab den inkomstskillnad som redan finns mellan män och kvinnor.
4. Corona slår mot ensamma och äldre kvinnor
Ytterligare en grupp som drabbas extra hårt av coronaeffekter är äldre kvinnor som lever ensamma. Eftersom kvinnor i Sverige har en något högre medelålder än män, blir också fler kvinnor änkor på äldre dar, visar SCB: statistik.
Då kvinnor generellt också har sämre ekonomi och inkomst än män, finns även en risk att ensamboende äldre kvinnor får det extra tufft just nu.
– Det är ju de äldre som kanske behöver bunkra lite extra varor nu för att klara karantän, men det kan bli ett problem för den här gruppen som i större utsträckning än äldre män är fattigpensionärer. Dessutom riskerar de här kvinnorna att bli bland de mest ensamma nu, vilket inte heller är bra för hälsan, säger Clara Berglund.
5. Kvinnorna som har svårast på arbetsmarknaden åker ut först
Den nya ekonomiska krisen till följd av corona kan slå hårt mot de kvinnodominerade yrkena, menar Susanna Gideonsson, förbundsordförande på Handelsanställdas förbund.
8 svenska vittnesmål om coronan i världen:
Videon kunde inte hittas
– I de kvinnodominerade branscherna är det generellt sett sämre villkor, och det visar sig när det händer saker och ting. Så även nu. Den här gången gäller det inte vården, men både hotell- och restaurangbranschen och handeln. Nu i kristider får de visstidsanställda inga timmar, och går rakt ut i arbetslösheten. Även deltidsanställda som är vana att få fler timmar blir nu utan, säger hon i ett av våra tidigare reportage och fortsätter:
– Det är så oerhört typiskt att det även den här gången är de kvinnodominerade branscherna som drabbas hårdast.
Statistik visar också att den grupp som har absolut svårast att komma in på den Svenska arbetsmarknaden är utlandsfödda kvinnor med kort eller ingen utbildning. Redan innan coronakrisen var det i denna grupp som arbetslösheten ökade mest. De kvinnor som trots allt har jobb i den här gruppen, menar Clara Berglund på Sveriges Kvinnolobby, riskerar att bli värst drabbade av varsel och uppsägningar till följd av corona.
– Vi ser att de här kvinnorna ofta har osäkra anställningar, vilket ju är de arbetstagare som ofta hänger mest löst när ekonomin vacklar och personal måste sparkas. Eftersom vägen in på arbetsmarknaden för den här gruppen dessutom redan är längst, blir det antagligen de här kvinnorna som också kommer ha svårast att komma tillbaka i jobb i takt med att ekonomin kan börja repa sig efter krisen, säger hon.
Källor: Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen
Foto: Privat, Veronika Axelsson, Sveriges Kvinnolobby, TT, Handelsanställdas förbund/Pernille Tofte
Läs mer om coronaviruset
Hur smittar covid-19? Och hur kan jag skydda mig? Hur farlig är egentligen en pandemi och vad kan jag själv göra för att hjälpa andra?
Här har vi samlat fler artiklar om coronaviruset och dess spridning: