Lästips: LäsarberättelserVirkaOdlingTrädgårdHusmorstipsHoroskop

Tobias lyser upp julen hos cancersjuka barn: ”Kan jag ge dem en ljusglimt har jag lyckats”

30 nov, 2023 
AvEmma Barrstrand
En bild på Tobias Guldstrand i tomtekläder och en bild på Tobias Guldstrand tillsammans med två barn i ett juligt vardagsrum.
I juletider förvandlas 35-årige Tobias Guldstrand till jultomte och åker hem till cancersjuka barn och deras familjer för att dela ut julklappar.
Det är en del av hans projekt “Tomte mot barncancer” som han startade 2016 och som hittills har samlat in över fem miljoner kronor till barncancerfonden.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadeller
Annons
Se också: Lilla Alice föddes med cancer – var täckt av blåmärkenBrand logo
Se också: Lilla Alice föddes med cancer – var täckt av blåmärken

Det hänger en tomterock på kroken i hallen, och på golvet står flera kassar med inslagna julklappar. Tobias Guldstrand har precis kommit hem från jobbet som marknadsansvarig på Borås Bil, och står i badrummet i radhuset i Borås och håller återigen på att förvandla sig – till jultomten.

– Det blir några sådana här varje år, säger han och skrattar när han visar upp sin necessär, full av sprayburkar med grå och vit färg till skägg, hår och ögonbryn.

Samlat in över fem miljoner kronor till barncancerfonden

Allting började med att Tobias ville komma i gång och träna. Han ansökte till Team Rynkeby år 2014, ett välgörenhetsprojekt som varje år samlar in pengar till barn med cancer och deras familjer, bland annat genom att cykla till Paris. Men det som skulle vara en ”rolig utmaning för en bra sak” blev snabbt något annat.

Annons

När Tobias fick höra historierna från lagkompisarna som förlorat barn, syskon och familjemedlemmar i cancer väcktes ett engagemang som skulle förändra hans liv, och tanken om projektet ”Tomte mot barncancer” föddes.

– Plötsligt handlade det inte om cyklingen eller träningen längre. Jag ville göra skillnad på riktigt, och hjälpa andra att bidra.

En lagkompis berättade om hur han brukade vara tomte i Varberg mot att familjerna skänkte pengar till barncancerfonden.

Alla pengar gör skillnad

Tobias bestämde sig för att göra samma sak i Borås, och började med ett besök på lekterapin på Södra Älvsborgs sjukhus. Där träffade han Ludvig, ett möte som än i dag är ett av de starkaste minnena för Tobias.

– Han hade tappat allt hår och kom och satte sig i mitt knä. Det kändes så fint att få ge ett avbrott från allting. Att någonting kunde få vara som vanligt i en ovanlig situation.

Tobias speglar sig och sprayar grå spray i sitt skägg.
Tobias förvandlar sig till tomte genom att bland annat spraya grå färg i sitt skägg.

Tobias fortsatte att vara tomte och har sedan den där första gången som tomte på lekterapin år 2016, utvecklat sitt projekt ”Tomte mot barncancer” till en stor insamling med flera olika aktiviteter. Hittills har projektet samlat in över fem miljoner kronor, vilket motsvarar omkring 10000 forskningstimmar.

Annons

– Jag struntar egentligen i vilken summa jag samlar in – alla pengar gör skillnad. Det viktiga är att man gör någonting. Alla har olika förutsättningar och jag tar hellre emot 10 kronor var från 10 personer än 100 kronor från en person, så att det är fler som engagerar sig.

Auktionerar ut sig på julafton – högsta budet: 25 000 kronor

Tobias har givare från hela världen som följer honom i sociala medier (tomtemotbarncancer på Instagram), där han visar upp sina olika möten med sjuka barn och även håller en välgörenhetsauktion dit företagare skänkt tavlor, varor och upplevelser.

Jag borde nästan få ha blåljus på släden

Dessutom håller han föreläsningar, ställer upp på olika event och besöker sjukhus. På julafton auktionerar han ut sig själv som tomte, och högsta budet hittills är 25000 kronor.

– Jag ska besöka 16 familjer på julafton i år. Det är 15 minuter transport mellan familjerna och ungefär 20 minuter på plats. Det kan bli tight – jag borde nästan få ha blåljus på släden, säger Tobias skämtsamt.

Annons

Allt arbete görs helt ideellt, varenda krona går till barncancerfonden. Tiden hittar han på kvällar, helger och ibland dagtid tack vare en förstående arbetsgivare. Från början fanns ingen långsiktig plan och Tobias trodde aldrig att hans projekt skulle växa sig så stort som det gjort i dag.

– Jag sa att jag skulle sluta när jag fick egna barn, eller syskonbarn. Nu har jag en brorson på tre år – men jag kan inte sluta, och jag kommer nog inte kunna göra det längre fram heller!

Fick själv en cancerdiagnos

För några år sedan fick Tobias själv cancer. En leverfläck på ryggen visade sig vara malignt melanom och fick opereras bort.

– Jag säger att jag har haft cancer ”på pappret”, för jag har inte gjort någon behandling. Men det var då jag gjorde den här, säger Tobias och visar tatueringen ”fuck cancer” på armen.

En tatuering med orden "fuck cancer"
När Tobias drabbades av malignt melanom tatuerade han in "Fuck cancer" på armen.

På andra armen står citatet ”Unna dig”, en hyllning till lagkollegan och vännen Stefan i Team Rynkeby som blev påkörd och dog under ett träningspass på sin cykel år 2020.

Annons

– Jag tycker de passar bra ihop på något sätt. Att unna sig var Stefans motto – oavsett om det handlade om ett träningspass i uppförsbacke, eller en kanelbulle, säger Tobias och tittar ner på tatueringen med ett leende.

Viktigt att ta med sig julklappar till alla – även syskon

Tobias sprayar flera lager färg och fönar skägget med en hårfön för att det snabbare ska torka. Ögonbrynen får en sista touch med hjälp av en tandborste. Några månader innan jul börjar han spara ut skägget för att få perfekt tomte-längd, men i januari ska han raka av allting.

– Min tjej har aldrig sett mig utan skägg!

Det är inte långt kvar till jul nu, och i fönsterna är det pyntat med adventsljusstakar och tomtar. Snön har kommit och lagt sig sådär perfekt för att skapa rätt julkänsla, och nu ska Tobias hem till Maja Jakobsson, 14, och hennes familj i Borås för att dela ut julklappar.

Annons

Tobias tar på tomtekläder, kängor och glasögon och packar ner julklappar i en stor säck.

– Jag tar med till storebror också, det är viktigt att inte glömma bort syskonen! För dem blir det också en helt förändrad vardag med inställda planer och full uppmärksamhet på det sjuka syskonet. Jag glömmer aldrig den gången då en lagkamrat i Team Rynkeby med två döttrar berättade om när deras friska dotter frågat dem ”varför älskar ni inte mig lika mycket?”. Systern fick ju allt fokus. Den tog hårt, säger Tobias.

Tomten och en familj står i hallen.
Tobias har med sig julklappar till Maja Jakobsson och hennes storebror Carl. Det är viktigt att inte gömma bort syskonen.

Majas hus ligger bara 15 minuter bort med bil. Tobias knackar på och välkomnas in av Maja och storebror Carl, 17.

Annons

– Är det någon som varit snäll?

– Jag tycker att jag har varit snäll, säger Maja och spricker upp i ett leende.

Det luktar jul i hela huset. På bordet står hembakta lussebullar, julgodis och levande ljus. Längst in står den pyntade granen med en pärlplatta formad som en Pokémon, pärlad av Maja.

Diagnostiserades med leukemi

Majas resa började vintern för två år sedan. Under jullovet märkte hon att hon inte orkade med lika mycket som sina kompisar. Det var tungt att gå upp för pulkabacken, hon var trött och blek.

– Vi sa åt henne att äta lite bättre. Men vi märkte snabbt att det var något som inte stämde, berättar mamma Sara Andersson.

Maja är väldigt stark, och envis

Hon och Maja besökte vårdcentralen, och efter några blodprover och spiro-metri, för att mäta lungornas förmåga, gick det fort. Maja skickades vidare och blev inlagd på barnakuten. Dagen efter kom diagnosen: akut leukemi.

Annons

– Kommer du ihåg vad det första du sa till mig var? Frågar mamma Sara.

Maja skakar på huvudet.

–Du sa: Kommer jag att dö?

Därefter följde en intensiv period med behandlingar, undersökningar och mediciner. Maja beskriver tiden som läskig, och att hon var rädd för att tappa sitt axellånga, svarta hår.

– Jag ville bara att allt skulle vara som vanligt, jag ville vara som vanligt, förklarar hon.

Maja tappade håret i två omgångar. Hon visar upp bilder på telefonen. En där hon sitter i sjukhussängen utan hår, en i rullstol och en där hon går på kortison och ansiktet svullnat upp. Storebror Carl börjar fnissa:

– Du såg ut som en hamster, säger han och Maja börjar skratta.

Tobias iklädd tomtekläder håller om Maja.
Tobias tillsammans med Maja.

Maja berättar om hur hon brukade använda en speciell mössa med inbyggd peruk när hon var bland folk men att hon en dag, på ett besök på Liseberg, plötsligt tog av den.

Annons

– Det var så varmt! Och jag tänkte, ”nu bryr jag mig inte längre, varför ska folk döma mig?” Jag ser ut såhär just nu, men jag kommer inte alltid se ut såhär.

Pappa Maximiliano Jakobsson ler, märkbart stolt och rörd.

– Maja är väldigt stark, och envis. Hon har kört på hela tiden. Hon har haft sjukhuslärare och gjort nationella prov på sjukhuset, och sedan förra hösten är hon tillbaka i skolan igen.

Kan man ge barnen och deras familjer en liten ljusglimt har jag lyckats

Maja svarade bra på behandlingen och vet man inte om sjukdomen är det svårt att förstå att den glada och pigga tjejen nyligen var så dålig att läkarna var förvånade att hon ens stod på benen den där dagen de kom till vårdcentralen.

– Forskningen har gått framåt. Man har fått en mycket bättre prognos för barn med akut lymfatisk leukemi och dessutom kunnat korta ned behandlingstiden, säger Tobias.

Får fira jul flera gånger varje år

Det märks att han är van vid att träffa sjuka barn och deras familjer. Även om det är första gången han besöker just den här familjen pratar han avspänt och ställer de rätta frågorna, och ger föräldrarna biljetter till Borås Basket dit flera andra familjer med sjuka barn också är inbjudna för att se på match och äta middag ihop.

Tobias Guldstrand snörar på sig tomtekängorna i hallen.
Till vardags arbetar Tobias på Borås bil, på fritiden förvandlar han sig till tomte och åker hem till cancersjuka barn och deras familjer.

– Jag är bara mig själv, säger han enkelt:

– Kan man ge barnen och deras familjer en liten ljusglimt, en paus från allt med sjukhus och sjukdomar, då känner jag att jag lyckats.

Tobias snörar på de tunga kängorna och vinkar hej då till familjen. Nu ska han hem och duscha bort tomte-sminket och fortsätta ordna med julklappar inför besöken på lekterapi-avdelningen på sjukhus i Göteborg och Borås i nästa vecka.

– Många frågar om det inte är tråkigt att jag själv inte får fira jul – men jag får ju fira hur mycket jul som helst, med flera familjer!

Annons