Svensk keramik från 1900-talet lockar både samlare och designälskare. Men några av de mest värdefulla föremålen ser ganska oansenliga ut och är lätta att missa på loppis och auktioner. Har du någon av dessa i skatter i skåpen?
5 dyraste fynden: Chockerande summan!
Svensk keramik från 1900-talet är mer än bara vackra former och
färgstarka mönster – det är konstverk från en tid av kreativitet och
experimentlust.
I dag är priserna på keramikföremål, vi talar om allt från handdrejade vaser till unika stengodsserier, på uppåtgående. Faktum är att en del av de allra värdefullaste
keramikföremålen ser ganska oansenliga ut och är lätta att missa. Här visar vi några keramikföremål
som alldeles nyligen sålts dyrt på auktion!
Foto: Auctionet
1. Eftertraktad björn
Lillemor
Mannerheim var en finländsk-svensk grevinna och keramiker, utbildad i Stockholm
och Paris. Hon arbetade för Arabia, Rörstrand och Gefle Porslinsfabriker. Denna 50 cm
höga Lappbjörn i stengods, Rörstrand, numrerad 45/100 såldes för 18 000
kr på Stockholms Auktionsverk.
Foto: Auctionet
2. Wiinblads alster
Vissa
av den danske keramikern Bjørn Wiinblads verk är väldigt värdefulla medan
andra bara kostar några hundralappar. Blåvita kvinnofiguriner samt ansiktsvaser
brukar gå för höga summor. Den signerade vasen från 1968 såldes för 4 455
kr på Skånes Auktionsverk.
Foto: Auctionet
3. Kaipiainens fågel
Finländska
konstnären Birger Kaipiainen var anställd på Rörstrand på 50-talet. Han var
inspirerad italiensk renässanskonst. Den glaserade fågeln med pärlor är en väggskulptur
i lergods, Rörstrand. Nr 654, såld för 36 000 kr på Göteborgs
Auktionsverk – trots skador.
Foto: Auctionet
4. Inspiration från naturen
Dessa
ytterfoder är från sekelskiftet 1800/1900 och tillverkade av Höganäs. Under den
här tidsperioden växte nationalromantiken fram och konstnärerna inspirerades av
naturen och folkkonsten – som den här fiskdekoren. Paret såldes för 2 900
kr på Skånes Auktionsverk.
Foto: Auctionet
5. Westmans vas
Marianne
Westman har inte bara arbetat med porslinsserviser på Rörstrand. Den här vasen
från 1960/70-tal i glaserat stengods är ett unikat. Ristad signatur med
numrering undertill ”M. Westman 95” samt Rörstrand. Såld för 4 400 kr på Crafoord
Auktioner Stockholm.
Foto: Auctionet
6. Signerad Friberg
Skickliga
drejaren Berndt Friberg var anställd på Gustavsberg 1934–81. Han framställde
även egna originalverk som i dag betingar ett högt värde bland samlare. Signerad
vas i stengods med harpälsglasyr, Gustavsbergs studio 1967, såldes för 7 515
kr på Uppsala Auktionskammare.
Foto: Auctionet
7. Finfin fiskare
Keramikern
Lisa Larson är känd för sina figurer föreställande människor och djur. Fiskare
i båt i stengods från serien Skulpturer tillverkades 1958–67 och
tillhör inte de mest kända. Den är stämpelmärkt och delvis glaserad. Såld för 8 500
kr på Stockholms Auktionsverk.
Foto: Auctionet
8. Populära Emma
Lisa
Larsons ABC-flickor på Gustavsberg var i produktion 1958-1973. Flickorna
heter Amalia, Beata, Charlotta, Dora och Emma
– materialet är brun lergodslera, delvis glaserad och målad. Emma med
cromotryck (blommorna) såldes för 17 500 kr på Stockholms Auktionsverk.
Foto: Auctionet
9. Stigs Springare
Formgivaren
Stig Lindberg var konstnärlig ledare på Gustavsberg 1949 till 1957. Hans Springare
i stengods kom 1952 och var i produktion i tjugo år. Den här signerade hästen i
större modell (26 cm hög), Gustavsbergs studio, såldes för 14 500 kr på Stockholms
Auktionsverk.
Foto: Auctionet
10. Märkt Nylund
Keramikern
Gunnar Nylund arbetade på Rörstrand 1931-1955, större tiden som konstnärlig
ledare. Hans vas Chamotte i glaserat stengods finns i olika färger och
storlekar. En 20 cm hög vit vas märkt Nylund, Rörstrand, såldes för 3 200
kr på Auktionsmagasinet Vänersborg.
Foto: Auctionet
11. Silverdekor
Wilhelm
Kåge startade Gustavsbergs Studio 1942, där han med sin förre elev
Stig Lindberg och tidigare drejare Berndt Friberg skapade konstgods. Vasen
Argenta, modell 1132 i glaserat stengods med silverdekor, såldes för 2 450
kr på Auktionshuset Kolonn.
Foto: Auctionet
12. Färgglad majolika
Majolika
är en typ av keramik med förtennad glasyr som ger en ljus och mjuk yta. På
den målas dekor i starka färger och resultatet blir klara färger på en
glänsande yta. Fat på fot, från förra sekelskiftet, värderades till 600 kr men
såldes för 8 500 kr på Växjö Auktionskammare.
Foto: Auctionet
13. Herthas kanna
Keramikern
Hertha Bengtsson var anställd på Rörstrand 1941-1965, och var i många år deras
affischnamn med succéserviserna Blå Eld, Koka, Milano och Ceylon.
Fin tekanna i blått glaserat stengods, 1950-tal, Rörstrand, såldes för 2 850
kr på Stockholms Auktionsverk Sickla.
Foto: Auctionet
14. Fin som en fågel
Tyra
Lundgren utbildade sig i olika konstarter i Stockholm och Paris, och arbetade
som fristående formgivare för många europeiska keramikfabriker. Den skulpterade
fågeln i delvis glaserat stengods är signerad och daterad 1964. Såld för 11 900
kr på Auktionsverket Engelholm.
Foto: Auctionet
15. Coolt klot
Keramiska
formgivaren Gertrud Lönegren är inte känd för alla, men finns representerad vid
Nationalmuseum. Den klotformade vasen i stengods med dekor i relief är glaserad
i gulbruna toner och heter Florens, modell L 125, Rörstrand. Såld för 6 500
kr på Göteborgs Auktionsverk.
Foto: Auctionet
16. Kåges skål
Konstnären Wilhelm Kåge har formgivit och ritat mönster till Pyro och många andra Gustavsbergserviser. Efternamnet är från moderns hemort Kågeröd. Skål i så kallat Farstagods, Gustavsberg, 1944, såldes för 6 000 kr på Stockholms Auktionsverk Sickla.
Svensk keramik under 1900-talet
Svensk
keramik utvecklades från traditionellt hantverk. Det producerades
massor av krus och krukor avsedda för matförvaring.
Porslinsfabrikerna producerade
bruksgods med enkla dekorer i blått, brunt och grönt, samtidigt som de började
öppna för mer konstnärliga inslag.
Med
Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen igenom och keramiken fick ett
ljusare, mer avskalat formspråk. Det var också nu som flera av 1900-talets mest
inflytelserika formgivare trädde fram.
De skapade serier som förenade funktion,
färg och konstnärligt uttryck på ett sätt som gjorde svensk keramik
internationellt uppmärksammad.
Under
1950- till 1980-talen arbetade keramikerna med avancerade tekniker och
utvecklade nya glasyrer, ofta inspirerade av japansk keramik. Denna period
anses av många vara den svenska studiokeramikens guldålder, präglad av både
teknisk perfektion och starka individuella uttryck.