Dötrist med ekonomi? Experten tipsar om hur du tar tag i ditt sparande
– På bara några timmar per år kan vi förbättra vår ekonomi väldigt mycket, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer och aktuell med boken Egen ekonomi.
För många av oss kan ekonomi kännas lite träigt. Aktiehandel förknippar vi med gamla gubbar eller börshajar på Wall street, långt ifrån vår egen vardag och livssituation. Fondsparande och investeringssparkonto låter komplicerat, krångligt och – dötrist. Men faktum är att ju tidigare vi ser sanningen i vitögat – att det verkligen lönar sig att komma igång med sparande och investeringar – desto bättre. För även om det känns svårt och långtråkigt, kan små handlingar från vår sida förändra vår framtid rejält.
Christina Sahlberg jobbar som sparekonom på Compricer och har dessutom en examen i psykologi. Just nu är hon aktuell med sin andra bok med smarta ekonomitips – den här gången riktat till personer som precis flyttat hemifrån – och hon håller med om att ekonomi nästan kan kännas skrämmande.
– Jag tror att vi egentligen inte är skapta för att ha hand om ekonomi. Vi är skapta för att bo på savannen eller i grottor och leva för dagen. Men så ser inte våra liv ut i dag. Det är viktigt att tänka framåt för att få en bättre framtid, och vi behöver koppla in vårt långsiktiga och analytiska tänkande när vi ska fatta ekonomiska beslut, säger hon.
Enligt Christina är det varken krångligt eller komplicerat att få en bättre ekonomi – det allra svåraste är att komma igång. Och det beror till stor del på psykologiska faktorer. Här listar Christina tre olika psykologiska fallgropar som vi lätt hamnar i och som gör det svårt för oss att komma igång. Självklart ger hon också tips på hur vi tar oss ur de här fällorna, så att vi kan komma igång med att förbättra vår ekonomi!
3 fallgropar som hindrar oss att komma igång med sparandet:
1. Prokrastinering
Saker vi upplever som jobbiga eller svåra har vi en tendens att skjuta på framtiden. Men att skjuta upp ditt sparande gynnar dig inte i längden.
Christinas tips är att redan i dag starta två olika sparanden. Det är inte svårt och du kan göra det via din internetbank.
– Det ena sparandet ska vara till pensionen och det andra ska gå till exempelvis kontantinsatsen på en bostad, en resa eller något annat man vill göra. Det enda du behöver göra är att öppna ett så kallat investeringssparkonto, ISK, och sätta upp ett månadssparande med autogiro dit. När du har gjort det investerar du pengarna i en global indexfond och på det sättet kommer du att slå 99 procent av alla som handlar med aktier, säger hon.
Enkelt förklarat fungerar en indexfond så att den investerar i företag som ingår i ett visst index, det vill säga att den följer en viss aktiemarknads utveckling. När du investerar i en global indexfond ingår bolag och länder i hela världen, och det är smart för på så sätt sprider du riskerna. Om en marknad plötsligt går dåligt, går det förmodligen bra i en annan del av världen.
– Avkastningen på en sådan fond brukar ligga kring sju eller åtta procent per år. Det är viktigt att komma ihåg att det här är ett långsiktigt sparande. Här ska du inte ha pengar som du behöver om tre år. De pengarna ska istället sitta på ett sparkonto med ränta.
Genom att investera dina pengar i en global indexfond på det här sättet kan dina pengar växa till nästan ofattbara höjder. Christina har ett räkneexempel:
– Om du börjar spara tusen kronor i månaden när du är 18 eller 20 och gör det i 50 år, kommer du att ha sju miljoner kronor. Du har bara sparat 600 000 i faktiska pengar, men det blir så mycket i slutändan tack vare avkastning och ränta på ränta-principen.
2. Accumulation bias
– Jag har försökt att hitta ett bra svenskt uttryck för det här, men har inte riktigt lyckats. Accumulation bias handlar i alla fall om att vi generellt har svårt för att se att små utgifter i dag kan bli stora sen, säger Christina.
Vi har hört det förut, men det tål att upprepas – om vi köper en take away-kaffe varje dag på väg till jobbet blir det i slutändan stora summor, även om det i stunden inte känns särskilt betungande för plånboken. Christina råder därför alla att göra en budget och se över sina små utgifter.
– Ta en titt på lönekontot och dina utgifter och se vad som faktiskt kostar. Då kanske man upptäcker att kaffet kostar 1 500 varje månad. Därefter fattar man beslut – vill man fortsätta att köpa sitt kaffe eller vill man hellre spara pengarna till exempelvis en resa.
Även här har Christina ett räkneexempel som tydligt visar hur våra pengar skulle kunna växa om vi valde att investera dem istället för att konsumera.
– Om man köper fyra energidrycker i veckan blir det ungefär 6 000 kronor per år. Om vi istället sätter in de pengarna på ett ISK kommer vi att ha 100 000 om tio år. Självklart ska man unna sig och ha kul, men man ska vara medveten om vad det kostar så att man kan lägga pengarna där de gör mest nytta.
3. Status quo bias
Status quo bias handlar om att vi människor generellt sett är motvilliga till förändringar och gillar att göra på samma sätt som vi alltid har gjort. Det härstammar också från tiden då vi levde på savannen, förklarar Christina. Om vi exempelvis under lång tid hade gått samma väg för att hitta vatten och sedan plötsligt bytte väg, kunde vi bli ett lätt byte för rovdjur. Därför håller vi oss gärna fast vid det vi känner till och kan.
– Det här gör att många har samma bank och samma försäkringsbolag under många år. Att byta kan kännas läskigt, men inom ekonomi är det tydligt att otrohet lönar sig. Man ska jämföra och man ska byta ofta, det vinner man på i längden. En gång per år bör man se över sitt bolån, sin bilförsäkring och sitt elavtal och se om man kan få bättre villkor någon annanstans. Det är otroligt dumt att betala för mycket.
Om man inte förhandlar sitt bolån landar man i nuläget på ungefär två procent i ränta, menar Christina. Kan man förhandla ner räntan till 1,5 procent istället, sparar man 3 500 kronor per lånad miljon och år.
En viktig sak att komma ihåg när man ska komma igång med att förbättra sin ekonomi är att man inte behöver göra allt samtidigt. Om det känns motigt, välj ut en sak och börja med den. Det kan till exempel vara att se över villkoren för ens bolån eller bilförsäkring. Här kan finnas tusenlappar att spara, och det tar inte särskilt lång tid.
– På bara några timmar per år kan vi förbättra vår ekonomi väldigt mycket, säger Christina.
Om man ska göra bara en sak för att förbättra sin ekonomi, vad är det viktigaste?
– Då tycker jag att man ska öppna ett sparkonto med ränta och börja spara till en buffert. Har man en buffert behöver man inte ta ett lån om tvättmaskinen plötsligt går sönder eller man blir av med jobbet. Man ska också sätta upp ett autogiro där en liten summa går till ett ISK varje månad där de kan växa. Det här är enkelt att göra och det kommer att minska ångesten. Det roliga är också att när man ser att pengarna börjar växa kommer man att bli sugen på att till exempel omförhandla bolånet för att få en extra tusenlapp att sätta in där. Man blir peppad att göra mer för sin ekonomi helt enkelt.