Varning för det metabola syndromet – håll koll på det här

Till vänster, måttband kring ett äpple, till höger, läkaren och forskaren Mai-Lis Hellénius.

Foto: Delad bild, till vänster TT/Shutterstock, till höger Ulf Sirborn

I många fall vet du inte ens om att du har det. Den runda magen är ett tecken, men övriga symptom i kroppen är tysta. Tillsammans tågar de mot en kraftigt ökad risk för några av våra allvarligaste sjukdomar. Men det går att vända om! Här berättar experten hur.

Har du aldrig hört talas om syndromet? Det är inte så konstigt. För även om begreppet har använts sedan 80-talet (men kallades då ”syndrom X”) så är det inte alltid läkare pratar om det, ens med drabbade patienter.

– Det kan vara tidsbrist som ligger bakom. Det tar ju en stund att förklara det metabola syndromet. Och kanske vill man inte heller oroa patienter som samtidigt har bukfetma, högt blodtryck, högt blodsocker och förhöjda blodfetter och då alltså uppfyller kriterierna. Men som läkare tycker jag att det är jättebra att detta kommer på bordet, för då kan vi också börja göra något åt det. Den goda nyheten är ju att det här syndromet faktiskt är helt reversibelt, förklarar Mai-Lis Hellénius, läkare och professor vid Karolinska Institutet.

Mai-Lis Hellénius är läkare och professor vid Karolinska institutet.

Foto: Ulf Sirborn

Den gamla amsagan om katten på råttan och råttan på repet kan användas för att förklara hur allt hänger ihop i denna alltså lite komplicerade hälsohistoria.

Ofta, men inte alltid, börjar det metabola syndromet med en övervikt som är koncentrerad mestadels kring magen.

– Fettcellerna i magen är annorlunda än fettcellerna på exempelvis låren. Bukfettet är nämligen ett metabolt aktivt fett som producerar en massa proteiner, varav många är proinflammatoriska. Dessa far iväg och retar blodkärlen och cellerna i alla organ där de hamnar och utlöser där en inflammation. Från bukfettet släpps också fettsyror loss som transporteras vidare med blodet. Första anhalten är ofta levern, där de kan orsaka en leverförfettning, vilket i sin tur kan vara det som påverkar levern att producera mer blodfetter, berättar Mai-Lis.

Har du också syndromet?

Utan en hälsokontroll är det lätt att missa att man har det metabola syndromet. Endast den runda magen är ju synlig, men om du är uppmärksam kan du lägga märke till även andra tecken.

● Röd ansiktsfärg är en varningssignal och kan bero på att man har en liten inflammation i blodkärlen som är vanlig vid metabola syndromet.

● En fettvalk i nacken, som en liten kudde på baksidan av halsen, är också något man har upptäckt hos många med det metabola syndromet.

● Huvudvärk kan vara tecken på högt blodtryck.

● Även en trötthet som man inte kan förklara kan vara symtom på den överbelastning som sker i kroppen vid det metabola syndromet.

Risken för allvarliga sjukdomar ökar

Det ena leder till det andra som leder till det tredje alltså, och det är just minst tre stycken ”stationer” som måste vara passerade för att man ska komma fram till diagnosen metabolt syndrom. (Se rutan: Definitionen av det metabola syndromet)

– Problemet är att man kanske har sett på sina försämrade värden som separata, olyckliga incidenter, och tycker att det är ju höjden av otur att man nu också har drabbats av förhöjda blodfetter, när man redan hade diabetes. Men de hänger alltså ihop eftersom de har sin bakgrund i samma slags livsstilsfaktorer och även förstärker varandras negativa effekt på kroppen. 1+1 blir inte 2, utan snarare 4 eller 5, säger doktorn.

Vad hon pratar om är risken för allvarliga sjukdomar, som hjärt- kärlsjukdomar, demens, vissa cancerformer och depression, alla ökar tydligt vid det metabola syndromet. Och det gör även mindre hotande hälsotillstånd som gikt, förstorad prostata, gallbesvär och PCOS.

– Jag kan nästan räkna upp samtliga av våra folksjukdomar här, konstaterar Mai-Lis.

Varannan 70-åring har det metabola syndromet

Hur många som är drabbade är svårt att säga, men man tror att så många som 25 procent av den vuxna svenska befolkningen har det metabola syndromet, och nyligen visade en svensk undersökning att bland 70-åringar i Norrland så var det varannan...

– Ska man då vara orolig om man nu förstår att man är drabbad? Det tycker jag egentligen inte, men man ska ta det på allvar. Jag brukar säga till patienter som blir bekymrade när de får veta, att ”vilken tur att vi har upptäckt det här, för nu är det ju vi som har bollen, och tänk så många andra där ute som har det och som inte ens vet om det, de är egentligen ännu mer i riskzonen”. Det här kan fungera som en väckarklocka och det kan bli väldigt bra. Plötsligt tar man till sig av hälsobudskapen och förstår att ”detta gäller ju mig!”

Definitionen av det metabola syndromet

Minst tre av följande komponenter:

Högt midjemått. Över 88 cm för kvinnor och över 102 cm för män.

Högt blodtryck. Lika eller över 130/85 mm Hg, eller behandlad med blodtrycksmedicin.

Högt blodsocker. Lika eller över 5,6 mmol/l av F-plasma glukos.

Höga värden av blodfetter. Lika eller över 1,7 mmol/l av S-Triglycerider .

Låga värden av det goda kolesterolet. Under 1,03 mmol/l hos män och under 1,29 hos kvinnor av HDL-kolesterolet.

Fotnot: Definitionen är enligt National Cholesterol Education Program, som tagit fram en av de mest använda modellerna.

Missvisande med BMI – mått är bättre

Doktor Mai-Lis är skeptisk till BMI, som hon tycker kan ge ett väldigt missvisande resultat eftersom det inte säger någonting om var kilona sitter. Egentligen tycker hon att man ska slänga ut vågen, men gärna behålla måttbandet, för du kan vara normalviktig och ändå ha ett för högt midjemått. För kvinnor går gränsen vid max 88 centimeter omkrets kring midjan.

– Problemet är ju att övervikt och bukfetma är så vanligt i dag att vi har normaliserat det. Vi har vant oss vid att både män och kvinnor blir rundare med åren, och jag blir bekymrad av trenden som visar att nästan varannan är överviktig i dag. Det som kallas sarkopen övervikt, när man har mycket fett och lite muskler i form av tunna armar och ben, blir också allt vanligare, säger hon.

Dags för hälsobesiktning? Värdena du ska ha koll på

Så vad gör man åt det? Först och främst tycker överläkare Mai-Lis att alla som befinner sig i medelåldern och uppåt ska genomgå regelbundna hälsokontroller ungefär vart femte år, för att ha koll på att de viktiga värdena inte börjar skena iväg.

Få in rörelse i vardagen och stressa mindre

Och hälsoråden har du förstås hört förut. Rör på dig mer, och stressa mindre. Äta mindre animaliskt fett och socker och i stället mer av vegetabiliska fetter, långsamma kolhydrater och grönsaker. Och ta det lite nätt med vinet...

Se också: Bli stark och rörlig – fem enkla övningar

1:18

Efter reklamen: Bli stark och rörlig – 5-enkla övningar

(1:18)

Professor Mai-Lis Hellénius sammanfattar:

– Många tror ju att de måste springa maraton och bli veganer, och då har man lagt ribban så högt att man ger upp innan man ens har försökt. Och tänk inte ”okej, nu ska jag börja träna styrketräning tre dagar i veckan”, för det håller oftast inte heller. Tänk i stället, vad kan jag göra för att få in mer rörelse varje dag? Ta trapporna i stället för hissen? Hoppa av en busshållplats tidigare? Gå i stället för att ta bilen? Man har ju sett att även bland dem som har det metabola syndromet, så om de är fysiskt aktiva så har detta en kraftigt skyddande effekt mot att dö i förtid. Det var dessutom lätt vardagsaktivitet det handlade om i den där studien av 60-åringar med bukfetma, så ta mer promenader. Och kom ihåg, hellre rund och rörlig än smal och stillasittande!

Doktorns råd om mat, motion och stress

… om maten:

– Inget däggdjur behöver äta så varierat som vi för att må bra. Fastna inte i ensidiga matvanor, men undvik animaliska fetter så mycket det går, för de är farligare än vi trodde. När du planerar måltider, börja med att tänka ”vad ska vi ha för grönsaker?” Låt dessa fylla halva tallriken och använd kött mer som en krydda.

… om motionen:

– Vi sitter 9-10 timmar i snitt om dagen, och många mer än så. Inaktiviteten ger oss sämre kondis och mindre muskelmassa. Eftersom kroppens muskulatur använder sockret vi får i oss som bränsle, även vid vila, så gör förtvinade muskler att mer av sockret stannar i blodet. Det skapar problemen med högt glukosvärde och ökar risken för diabetes. Så ut och gå!

… om stressen:

– Det är olika vad som gör att vi får sämre matvanor och att vi slutar motionera, men ibland är det stressen som får oss att göra fel val, och kanske också påverkar sömnen. Hinner jag sova tillräckligt eller går jag omkring med ett ständigt underskott? Och vinet, för att varva ner, innehåller ju också ganska mycket kalorier och är dessutom aptit- stimulerande. Kronisk stress påverkar även produktionen av kortisol i binjurarna, vilket är ett potent hormon som styr kalorier till buken, så ta hand om dig själv när du märker att du är stressad.