Trending: Träning och motionLivet med psykisk ohälsaPsykologiSköldkörtelproblemBlodtryck

Distriktssköterskan – en snabbväg i vården

19 jul, 2022 
AvText: Niklas Kämpargård
Sköterska kontrollerar blodsocker på äldre kvinna
Distriktssköterskan kan hjälpa med blodsockerkontroller. Foto: Shutterstock/TT
Visste du att du många gånger kan boka tid hos distriktssköterskan i stället för läkaren för att få hjälp med till ­exempel hudproblem, allergi och värk? Det går oftast både snabbare och är billigare.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Tre anledningar till varför optimister har bättre hälsaBrand logo
Se också: Tre anledningar till varför optimister har bättre hälsa

Beroende på var du bor i landet är ett distriktssköterskebesök gratis eller åtminstone billigare än ett läkarbesök. Dessutom går det oftast snabbare att få tid hos en distriktssköterska än hos en allmänläkare.

– Det finns givetvis fall då patienten bör träffa en läkare direkt, men många gånger kan ett distriktssköterskebesök räcka för att stilla onödig oro, säger Malin Thorén, distriktsköterska på Valjehälsan i Sölvesborg.

Bortsett från klassiska blodtrycks- och blodsockerkontroller kan distriktssköterskan också hjälpa till med olika hudbedömningar, öron- näsa- hals-besvär, mag- och tarmbesvär, överkänslighet och rådgivande samtal.

Annons

Får förskriva läkemedel

En distriktssköterska är en specialist- utbildad sjuksköterska som arbetar självständigt i primärvården, hemsjukvården eller i skolhälsovården. Till skillnad från en grundutbildad sjuksköterska har distriktssköterskan en viss förskrivningsrätt, vilket innebär att han eller hon kan förskriva vissa läkemedel inom en rad olika områden, exempelvis för sårbehandling, mag- och tarmbesvär, hudinfektioner, öron- näsa- och halsproblematik och nutritions- svårigheter.

Så skapar du ditt eget husapotek

Att ha ett välfyllt husapotek kan minska behovet av att söka sjukvård. Här tipsar Malin Thorén om saker som kan vara bra att ha hemma:

  • Husapoteket bör bestå av smärtstillande och febernedsättande läkemedel (ibuprofen och paracetamol), plåster, förbandsmaterial och elastisk linda för stukningar och sårskador.
  • Alsollösning eller alsolsprit kan användas för att torka ut vätskande sår (i omslag) eller för att lindra klåda efter ett insektsbett.
  • Det är heller inte fel att ha en pincett, en sax och en febertermometer i hus- apoteket.
  • Addera gärna läkemedel eller förbandsmaterial som behövs om du har en särskild sjukdom eller skada.

Distriktssköterskebesöket är gratis i vissa regioner medan andra tar ut en avgift på 100 kronor.

Annons

Distriktssköterskan Malin Thorén tycker personligen att olika sorters hudbedömningar tillhör yrkets ”favoriter”. Hudkostymen, som är kroppens största organ och den enskilt största delen av immunförsvaret, utsätts för en rad olika allergener i vardagen. Stundtals ger dessa upphov till reaktioner, och det är inte ovanligt att till exempel olika sorters utslag oroar människor.

– Utöver själva diagnostiseringstillfället handlar det ofta om rådgivande och behandlingsspecifika insatser, berättar Malin Thorén.

Råd om egenvård

Som distriktsköterska har hon möjlighet att utbilda patienterna under besöket:

– Det räcker inte att bara behandla eksem när symtomen är som värst utan patienten måste förstå att en ihärdig behandling minskar risken för symtomdebut eller förvärring.

5 krämpor som passar för egenvård

Fråga gärna distriktssköterskan om råd!

Nytillkommen ledvärk. Prova en receptfri antiinflammatorisk behandling (ibuprofen) i en vecka innan du söker sjukvård.

Allergi. Testa receptfria preparat som finns att köpa på apoteket. Prova gärna att göra egna livsstils- eller kostförändringar för att se om symtomen förändras.

Hudåkommor. Beror oftast på en reaktion, inflammation eller infektion som drabbar huden. Prova receptfria hydrokortisonpreparat eller doppa en kompress i alsolsprit (som är uttorkande) och lägg rakt på nageln vid nageltrång eller nagelbandsinfektioner. Du kan fästa kompressen med en gasbinda.

Mag- och tarmbesvär. Är du gasig eller ovanligt lös eller hård i magen? Då kan det vara smart att se om olika födoämnen – som utesluts – kan minska symptomen. Prova gärna hemma i 14 dagar innan du söker sjukvård.

Öron-, näsa- och halsbesvär. Ont i öronen, halsen eller täppt i näsan? Prova nässpray, med eller utan kortison och kombinera med smärtstillande läkemedel för att minska halsont eller smärta i öron och/eller bihålor.

Annons

En stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter handlar om att främja hälsa och undvika skada och sjukdom, och mycket tid läggs vid egenvård. Både förebyggande och vid symtom, då människor som har god kunskap om egenvård och rätt saker hemma inte behöver söka sjukvård lika ofta.

Därför ägnar Malin Thorén och hennes kollegor mycket kraft åt att ge råd kring hur man kan behandla sig själv hemma vid olika symtom. Några av hennes goda råd får du i rutorna i texten!

Annons