Vad är en pandemi?

En läkare klädd i skyddsustyrsel för att möta coronavirus-smittade patienter.

Foto: Shutterstock/TT

I veckan uppgraderade WHO coronaviruset och sjukdomen det orsakar, COVID-19, till pandemi. Vad innebär ordet pandemi och varför är coronavirus en pandemi?

Vad betyder pandemi?

Pandemi kommer från det grekiska ordet pandemias som betyder 'hela folket'. I modern tolkning menar vi att pandemi innebär en smitta som sprids globalt – och alltså inkluderar 'hela folket'. Ordet epidemi är närbesläktat men handlar om när en smitta sprids inom ett lands gränser snarare än globalt.

Folkhälsomyndigheten definierar pandemi som en ny typ av influensavirus som sprids och smittar människor över stora delar av världen. Pandemier har ofta väldigt stora konsekvenser för samhället, som vi kunnat se i de snabba vändningarna på aktie- och oljemarknaderna sedan coronavirusets utbrott i Kina.

Tidigare pandemier

Pandemier har alltid kommit och gått oregelbundet och hur sjuka folk blir och hur stor dödligheten varit är också varierande. Under 1900-talet noterades tre stora pandemier: Spanska sjukan (1918), Asiaten (1957), Hongkong-influensan (1968). Under 2000-talet har vi hittills haft två: Svininfluensan (2009) och den pågående med coronaviruset.

Orolig för corona? Här är alla viktiga nummer du bör känna till

Enligt Läkartidningen skördade Spanska sjukan 50 - 100 miljoner liv, motsvarande två till fem procent av den globala befolkningen. I Sverige dog 35 000 personer i Spanska sjukan. Spanska sjukan orsakades av influensa A(H1N1).

På 50-talet blev den gamla influensan, A(H1N1) bortträngd av influensa A(H2N2) som ledde till Asiaten. Under denna pandemi dog cirka fem miljoner människor.

Vid nästa stora pandemi försvann sedan influensa A(H2N2) och ersattes av influensa A(H3N3) som skapade den så kallade Honkong-pandemin i slutet av 60-talet. Denna influensa drabbade främst äldre, och bara under det första året beräknas en miljon människor ha dött i sjukdomen. Hongkong-influensan finns än i dag och sprids som en säsongsinfluensa.

2009 upptäcktes ännu en ny form av influensa, denna gång i Mexiko. Sjukdomen kallades svininfluensa eftersom den var en muterad form av ett influensavirus som är vanlig bland grisar – men nu kunde spridas även till människor. Efter den första vågen under sommaren 2009 kom sjukdomen tillbaka ännu en gång på hösten. Sedan 2010 har WHO klassat det som att världen befinner sig i en postpandemisk fas avseende svininfluensa och betraktar sjukdomen som en säsongsinfluensa. Exakt hur många som dog i svininfluensan är omdebatterat. Initialt talades det om 18 500 personer, men eftersom sjukdomen främst drabbade fattiga länder i Afrika och Sydostasien är siffrorna inte pålitliga. I dag bedömer forskare att mellan 151 700 och 575 500 personer fick sätta livet till i svininfluensan.

Det här bör alla ha hemma vid en samhällskris

Varför uppstår pandemier?

Enligt Folkhälsomyndigheten uppstår virus med pandemisk potential då influensa A-virus anpassas för att kunna sprida och infektera från andra djur till människor. Viruset cirkulerar naturligt bland olika djurarter och främst bland vattenlevande fåglar. När viruset kan spridas från ett djur till människa kallas det zoonotisk influensa. Eftersom vi människor då saknar immunförsvar mot virus som normalt endast finns i djur är risken extremt stor att influensan kan spridas fort över planeten med hög dödlighet.

Världshälsoorganisationen (WHO) är en viktig spelare när en ny influensa börjar spridas eftersom de graderar riskläget och kan utlysa att en influensa nu blivit en pandemi, som de gjorde den 11 mars 2020 angående coronaviruset.

Det är viktigt att notera att coronavirusets status som pandemi inte är en signal på att sjukdomen blivit värre.

Hur ska samhället agera vid en pandemi

Så skyddar du dig mot coronaviruset

Under en pandemi är samhällets övergripande mål att minimera dödlighet och sjuklighet bland befolkningen samt att minimera andra negativa konsekvenser för samhälle och individ.

WHO, den viktigaste informationskanalen för pandemier, menar att spridningen av virus kan kontrolleras och minskas markant genom karantäner och andra kontroller. I ett antal länder har man visat att coronavirus går att kontrollera med hjälp av metoder som bör funka globalt. Enligt WHO är det viktigt att hela samhället gemensamt hjälper till att identifiera sjuka och se till så att de får vård. Vidare är det viktigt att följa upp eventuella mänskliga kontakter de drabbade haft. Det är dessutom viktigt att sjukhusen är förberedda för att behandla patienter i ett karantänområde och att de är redo för långt fler patienter, samt att sjukvårdspersonalen tränas för att hantera influensan.

Alla kan bidra till att spridningen av sjukdomen saktas ner genom att skydda sig själv och andra i hemmet, på arbetsplatsen, i kommunaltrafiken och inom vården.

Källa: Läkartidningen, Folkhälsomyndigheten, Vård i fokus, WHO

Läs mer om coronaviruset

Hur smittar COVID-19? Och hur kan jag skydda mig? Hur farlig är egentligen en pandemi och vad kan jag själv göra för att hjälpa andra?

Här har vi samlat alla våra artiklar om coronaviruset och dess spridning.

Läs allt om coronaviruset här

Mer innehåll hos allas.se: