Tidernas kaffekalas: Allt du vill veta om koppens historia

Bord dukat med tre kaffekoppar med fat, stor glasvas med bukett och kaffekaanna.

Koppar till kaffe, te och choklad har utformats på många olika vis genom historien. Det var under 1700-talet som de välsmakande dryckerna kom på modet i västvärlden, tack vare en ökad import via de ostindiska kompanierna.

Foto: Fanny Rådvik

Har man väl hittat sin favoritkopp, vet man att en kopp inte bara är en kopp. Men visste du att koppen haft avsevärt större betydelse än så? Inte bara som statusmarkör och för våra dryckesvanor utan också som aktör i ett politiskt maktspel på hög nivå.

Att dricka något varmt smakar som bäst ur en kopp, trots det har den stora muggen blivit alltmer populär på senare tid. Muggstorleken skiljer sig markant från koppstorleken under 1700-talet, då kaffe liksom te och choklad fick sitt genombrott.

Se också: 5 saker du inte visste om kaffe

0:47

Efter reklamen: 5 saker du inte visste om kaffe

(0:47)

Under mitten av 1700-talet kostade ett halvt kilo kaffe ungefär lika mycket som en årslön för en bonddräng. Inte undra på att koppen var mindre. Svenske världskändisen Carl von Linné (1707–78) varnade också för att dricka alltför stora mängder och skrev: ”Den synes pigga upp de slöa och skärpa de dumma, men genom att uttorka hjärnan och nervsystemet försvagar den kroppen och orsakar tidigt åldrande.”

”Under mitten av 1700-talet kostade ett halvt kilo kaffe ungefär lika mycket som en årslön för en bonddräng.”

Den dansk-norske 1700-talsförfattaren Ludvig Holberg (1684–1754) menade i sin tur att kaffe hade goda medicinska egenskaper och kunde användas mot magont, liksom huvud- och tandvärk. Fast även han varnade för stora mängder, då för mycket kaffe kunde göra mannen steril.

Fem krämkoppar och höga fat med dekoren Flora Danica.

Världsberömda servisen Flora Danica har anor som går långt tillbaka. Den första servisen beställdes 1789 av danske kungen som en kunglig gåva till kejsarinnan Katarina den stora av Ryssland. Men då presenten omfattade 1800 delar och krävde tolv år att framställa, hann dessvärre Katarina dö innan servisen blev klar. De fem krämkopparna med det berömda mönstret är tillverkade under 1900-talet. Högsta bud blev 20 000 danska kronor (15 000) 2019 hos Bruun Rasmussen.

Foto: Bruun Rasmussen

Kopp med fat av modellen trembleuse.

På 1700-talet introducerades en typ av kopp som kallas trembleuse, efter franskans ord för darrande, vilken passade den som var rädd för att spilla. Underfatet har en praktisk försänkning med en kant som förhindrar koppen att välta. 1800-talskoppen från Dresden i denna ovanliga modell, gjord med inspiration från 1700-talet, såldes 2020 hos Hutchinson Scott Auctioneers till ett högsta bud på 75 pund.

Foto: Hutchinson Scott Auctioneers

Hög kopp och fat med motiv av fjäril och andra insekter.a

Den högresta koppen med tillhörande underfat är gjord för kaffe eller choklad. Den är tillverkad hos italienska Capodimonte under mitten av 1700-talet. Mönstret med insekter är inspirerat av samtida porslin från Meissen. Köparen fick betala 6 875 pund (4 000–9 000) 2019 hos Christie’s.

Foto: Christie’s

Kaffe kom till Norden i slutet av 1600-talet

Till Norden kom de första kaffe- och televeranserna i slutet av 1600-talet, medan en större import av kaffe, te och choklad kom igång först under 1700-talet tack vare de ostindiska kompanierna. Länge var de exotiska dryckerna förbehållna samhällets övre skikt, som hade råd med de attiraljer som krävdes för tillredning och servering.

Innan vår inhemska tillverkning av porslin kom igång importerades serviser från Kina. De tidiga kopparna från mitten av 1700-talet saknar öron. Koppens öra var ett europeiskt tillägg och kinesiska koppar med öron kom först under slutet av 1700-talet. Så småningom valdes något vidare koppar, oftast utan öra, till te medan lite smalare koppar med öron ansågs passa bäst till kaffe och choklad. Den typiska kaffekoppen rymde cirka en deciliter. Tekopparna var i regel något större.

10 vackra tekannor att fynda på loppis

Dricka på fat spreds från Frankrike

Hur kunde en nordbo veta hur man på internationellt manér skulle hantera något så modernt som en importerad porslinskopp? Jo, från modelandet Frankrike spreds sedelärande gravyrer (typ av tryck) av målningar med moderiktigt klädda damer och herrar som visade hur kopparna och de tillhörande föremålen skulle hanteras. På så vis spreds den annorlunda traditionen att dricka på fat. Det är på grund av fatdrickandet som underfaten till kaffekoppar från 1700-talets senare del i regel har höga kanter. Detta för att kaffet helt enkelt inte skulle rinna över.

Porslinsbricka med sex moccakoppar och en kaffekanna med trähandtag.

Perfekta till en stark kopp kaffe efter maten är de små mockakopparna med tillhörande kanna och bricka från Royal Copenhagen. Setet är tillverkat under 1900-talet i en modell som är typisk för det sena 1700-talet. Vinnande bud blev 2 200 danska kronor (4 000) hos Bruun Rasmussen 2019. Mockakaffe har fått sitt namn efter hamnstaden Mocka, som redan under 1400-talet var en stor marknadsplats för kaffe. Idag används namnet mer som en benämning på ett extra starkt kaffe som dricks ur mindre koppar, så kallade mockakoppar.

Foto: Bruun Rasmussen

Dessertkopp med dekor i guld, grönt och blått.

Den endast sex centimeter höga dessertkoppen kommer från en servis som är tillverkad cirka 1770/72 för Katarina den stora hos porslinsfabriken i Berlin. Koppen såldes 2020 hos Sotheby’s, som redovisade ett slutpris på 3 250 pund (2 000–3 000).

Foto: Sotheby’s

Kopp och fat dekorerad med alliansvapen och gulddetaljer.

Extravagans på hög nivå. År 1737 fick drottning Marie Leszczynska av Frankrike, Ludvig XV:s gemål, en servis från Meissen med tolv tekoppar och tolv chokladkoppar samt diverse skålar och kannor i present av kung August III av Polen. Alltihop levererat i ett rött skrin av läder. År 2020 såldes en tekopp ur den kungliga servisen som är dekorerad med alliansvapen. Vinnande budgivare avgjorde med 16 250 euro (10 000–15 000) 2020 hos Lempertz.

Foto: Lempertz

Snäckformad kopp med fat i blått och guld med korallrätt handtag.

Varierande uttryck. Den snäckformade koppen med korallrött handtag är tillverkad under 1800-talets mitt hos den ryska fabriken A Popov. Vinnande bud blev 550 euro (300–500) hos Bukowskis 2017.

Foto: Bukowskis

Exklusivare koppar i de högre stånden

Det sena 1700-talets jordbruksrevolution medförde stora förändringar i Västeuropa och de tidigare lyxvarorna blev allteftersom mer åtkomliga för en bredare grupp i samhället. Detta innebar att kungligheter och adel försökte skilja sig från mängden genom nya seder och allt exklusivare koppar. Kaffe-, te- och chokladdrickande blev på så vis en viktig del av 1700-talets högreståndskultur.

Under 1700-talet introducerades också flera specialkoppar. Den mest annorlunda varianten gjordes för den med darriga händer och koppen kallas också trembleuse, efter franskans ord för darrande. Underfatet är försett med en hög kant i mitten för att hindra koppen att välta. Ibland utrustades den med två hänklar, i vissa fall även med lock och var då avsedd för varm buljong eller choklad.

Seder och traditioner

För 1700-talets elit gällde det att visa sin förfining genom väl utformade seder och bruk. Den tidiga kinesiska koppen, som saknade öron, hölls enligt regelverket med tre fingrar. I takt med att koppen fick öron utvecklades i Frankrike traditionen att dricka på fat. Koppen användes för själva tillredningen, därefter hälldes kaffet på fatet varpå man drack ur det djupa underfatet. Att dricka på detta vis ansågs comme-il-faut i det franska hovet fram till Ludvig XVI:s tid. Ett bevarat brev från 1787, som är skrivet av en gäst vid hovet, berättar att det tydligen inte längre ansågs fint att använda fatet och nyheten spred sig så småningom till övriga Europa. På många håll fortsatte man emellertid att dricka på fat, på landsorten långt in på 1900-talet.

Choklad och te bra för hälsan

Chokladen var den dyraste av de nyintroducerade dryckerna. Liksom te, så kallad China drink, betraktades den som en hälsobringande dryck. De exklusiva tebladen förvarades helst i skrin av tenn, medan dekorativa tedosor av porslin eller emaljmålad koppar placerades på tebordet när det var dags för servering. Den starkt bryggda tedrycken serverades ur en låg kanna och ett så kallat tekök (kranförsedd vattenbehållare) innehöll varmt vatten att späda med. Kaffet serverades i sin tur ur en högrest kanna och chokladen ur en kanna med ett litet hål i locket, där en chokladvisp eller sked stacks ner för att röra om den tjocka chokladen före serveringen.

Vit kopp dekorerad med insekter.

New York-baserade John Derian har ritat mönstret till de fina franska Astier de Villatte-muggarna, vilka påminner om provensalskt 1700-talsgods. Priset ligger omkring 1 300 kr.

Empirenskopp i guld och grönt.

Empirens, så kallade paradkoppar, har en högrest form och är utrustade med uppsvängda handtag. Mönstren är klassicerande och målade i starka färger med förgyllda partier. Koppen i grönt och guld kommer från den ryska kejserliga porslinsfabriken. Budgivningen drog iväg till 25 000 danska kronor (6 000) hos Bruun Rasmussen 2019.

Foto: Bruun Rasmussen

Kopp och fat dekorerad med palatsscener, det påvliga vapnet och guldmönster.

Under 1700-talet var det inte ovanligt att kaffe-, te- och chokladkoppar skänktes som en form av politisk gåva. Den 18 maj 1743 gav polskfödde kardinal Annibale Albani San Clemente en rikt dekorerad servis med både kaffe-, te- och chokladkoppar till påven Benedict (1675–1758) som tack för Vatikanens stöd till uppförandet av en polsk kyrka. Servisen överlämnades i Quirinalpalatsets trädgård i Rom av två polska herrar i paraduniformer av guld- och silverbrokad. Koppen med tillhörande underfat ur servisen är dekorerad med palatsscener respektive det påvliga vapnet. Budgivningen stannade på 15 000 euro (8 000–10 000) hos Lempertz 2020.

Foto: Lempertz

Två vita krämkoppar med rosa mönster och blommor i grönt och rosa.

Paret krämkoppar är tillverkade i Kina under slutet av 1700-talet för den europeiska marknaden. Budgivningen stannade på 1 500 kr (1 500) 2018 hos Stockholms Auktionsverk 2020.

Foto: Stockholms Auktionsverk

Kopp med fatmed kinesiskt mönster.

Perfekt till en espresso blir den kinesiska koppen med en diameter på sju centimeter. Den är tillverkad under Yongzheng-perioden (1723–35). Budgivningen stannade på 1 500 kr (1 000) hos Stockholms Auktionsverk 2019.

Foto: Stockholms Auktionsverk

Två 1800-talskoppar med fat med typografiska motiv.

Topografiska motiv på kopparna blev populärt under början av 1800-talet och modet höll i sig resten av seklet. Den som hade möjlighet lät avbilda den egna gården på koppen. Resandet blev mer vanligt under perioden och koppar med motiv av välkända landmärken och brunnsorter köptes som souvenirer. De två kopparna med pastorala landskapsscenerier från Bing & Grøndahl respektive Royal Copenhagen klubbades för 1 000 danska kronor (2 000) 2020 hos Bruun Rasmussen.

Foto: Bruun Rasmussen

Kopp med fat dekorerad med gulddetaljer och skrift i guld.

Koppar har genom historien använts som politiska gåvor och fungerat som souvenirer och minnesföremål. På koppen från 1800-talets mitt, som undertill har en märkning från Bing & Grøndahl, står Erindring fra Jordløse og Haastrup Sogneforstanderskab 1855. 500 danska kronor (500) blev högsta bud hos Bruun Rasmussen 2020.

Foto: Bruun Rasmussen

Krämkopp från Frankrike

En omtyckt mindre kopp med lock, som uppkom i Frankrike under första hälften av 1700-talet, blev den variant vi idag kallar krämkopp. Den ursprungliga benämningen var pot à jus. Koppen var försedd med ett handtag och avsedd för buljong eller steksky som dracks till kötträtten. Liknande öronlösa koppar med lock blev något senare vanligt förekommande till olika typer av kalla desserter.

Krämkoppar, liksom andra koppar, importerades från Kina men tillverkades också vid europeiska fabriker. Mycket exklusiva koppar framställdes vid tyska Meissen och franska Sèvres. Det hände att koppar specialbeställdes från dessa fabriker för att skänkas som en diplomatisk eller kunglig gåva, koppen blev på så vis del av ett politiskt maktspel. De dekorerades omsorgsfullt med vapensköldar, alliansvapen och porträtt av skickliga konstnärer som var tränade i miniatyr- och porslinsmåleriets ädla konst.

Vita kaffekoppar med fat med blå öron och trollsländor i blått.

1900-talets formgivare har bidragit med många vackra koppar. En av de allra finaste är Alf Wallanders (1862–1914) kopp, som är ritad till en jugendservis med dekor av trollsländor för Rörstrand. De sex kopparna såldes ihop med en kanna, sockerskål och gräddkanna 2017 hos Bukowskis, där budgivningen stannade på 8 500 kr (5 000–6 000).

Foto: Bukowski

Två förgyllda empirkoppar med bladverksdekor och förgylld gräddsnipa formad som en svan.

De två förgyllda empirkopparna med bladverksdekor såldes tillsammans med en elegant svan, som blir perfekt till servering av grädde eller mjölk. Läckerheterna från Österrike, Tyskland och Ryssland såldes 2017 till en budgivare som avgjorde med 615 euro (500) hos Bukowskis.

Foto: Bukowskis

När den europeiska porslinstillverkningen kom igång på bredare front började något enklare koppar att produceras vid flera fabriker. Den rådande nyklassicistiska stilen under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet gav kopparna, vilka vanligen är cylinderformade, eleganta klassicerande dekorer och mönster.

Två mönstrade med fat syns uppifrån tillsammans med en kaffekanna i metall och trähandtag.

Den eleganta kaffekoppen med vad som brukar kallas europeiserande mönster är tillverkad i Kina under senare delen av 1700-talet för export till Europa. Prislappen visar 1 000 kr hos Le Village Antik. Den andra koppen, som i princip har samma form som 1700-talsmodellen, ingår i servisen Salix och är ritad av Stig Lindberg (1916–82) under 1950-talet för Gustavsberg. Le Village antik begär 100 kr.

Foto: Fanny Rådvik

Kaffekopp med blommönster och ett kaffefat med kaffe på ett bord, med blomblad och servett bredvid.

Traditionen att dricka på fat spreds under 1700-talet och levde kvar på landsbygden till långt in på 1900-talet.

Fanny Rådvik

Tekopp med högt fat och blå teburk.

Ingen av Ostasiens drycker kom att påverka livet i västvärlden under 1700-talet i samma utsträckning som teet. Att dricka te blev till en ceremoni och en viktig del av sällskapslivet, vilket banade väg för vår tids sätt att umgås. Den ostindiska tekoppen från 1700-talets andra hälft kostar 650 kr hos Le Village Antik.

Foto: Fanny Rådvik

Empiren populär i förmögna hem under 1800-talet

En bit in på 1800-talet, under empiren, kom den så kallade paradkoppen att bli ett måste i de förmögnas hem. Denna gavs formen av en antik urna med uppsvängd hänkel som öra. Mönster och bårder inspirerade av antiken, liksom porträtt, målades på kopparna i starka nyanser av rött, gult, grönt och blått som kontrasterade mot glänsande förgyllda partier.

Under 1800-talet blev det också populärt med typografiska motiv. Slott och herresäten, kända landmärken och storstädernas sevärdheter avbildades flitigt och därmed fick koppen rollen som souvenir.

Mustachkoppen gjorde entré

Intressant nog kom också det sena 1800-talets herrmode att ge upphov till en ny form av kopp – mustaschkoppen. Den skäggtrend med stora polisonger som växte fram under början av 1800-talet övergick i skägg av alla de slag och mot slutet av seklet hamnade mustaschen i fokus. Den kunde vara stor och buskig eller sirlig och vaxad, men oavsett utformning krävdes en specialkopp så att bäraren elegant kunde inta de heta dryckerna utan spill.

Mustachkopp med fat.

Manligt mode. Under senare delen av 1800-talet var det modernt med mustasch och för att inte förstöra den stiliga formen skapades speciella mustaschkoppar med en liten skyddande platta. Detta fina exemplar från sent 1800-tal såldes hos Göteborgs Auktionsverk 2018 till ett klubbslag på 300 kr (500).

Respektive auktionshus

Mustaschkopp uppifrån.

Ovanifrån syns mustaschkoppens invändiga platta tydligt.

Respektive auktionshus

Den nylanserade koppen försågs därför med en liten invändig platta som höll kaffet borta och mustaschen ren. Mustaschkoppen var mycket omtyckt ända fram till 1920-talet, då skäggtrenden i stället förespråkade renrakat. Trender kommer och går, men koppen, den består.

Finfika! Klassiska koppar att spana efter

Kaffe till Europa

Traditionen att dricka kaffe spreds inte minst från turkarna, som har en lång kaffetradition. I Konstantinopel (dagens Istanbul) öppnade så kallade kaffehus redan under mitten av 1500-talet. Genom handelsförbindelser spreds drycken till Venedig, som var en viktig handelsmetropol, och det är här Europas första kaffehus anses ha grundats.

I Europas huvudstäder blev kaffehusen viktiga mötesplatser, speciellt för män, och de sägs ha haft en avgörande roll i spridandet av upplysningens idéer.

Araberna försökte länge bevara hemligheten med kaffeodling och kaffeframställning, men under 1600-talet etablerade europeiska handelskompanier egna kaffeplantager på Ceylon (nuvarande Sri Lanka) och i Indonesien och under 1700-talet i Västindien och i Sydamerika. Till plantagerna behövdes billig arbetskraft och det var bland annat odlingen av kaffe, kakao och bomull som bidrog till handeln med slavar.

Te till Europa

Människans relation till te går ännu längre tillbaka i tiden än den till kaffet. Historien började för omkring 3 000 år sedan. Ursprungen sträcker sig från Yunnan i sydvästra Kina till Assam i nordöstra Indien och till gränserna kring Laos och Thailand. Den utvecklade tekulturen i Kina spreds särskilt genom boken Chajing (Te-klassikern) av Lu Yu (733–804), vilken behandlar odling, produktion och tillagning av te. Under 1600-talet spreds teet från Kina till Europa genom den intensifierade handeln. Sakta men säkert etablerades tedrickandet. Te var länge förbehållet överklassen och det var först under 1900-talet som gemene man började dricka te.

”Den mest annorlunda varianten gjordes för den med darriga händer och koppen kallas också trembleuse”

Två 1800-talskoppar med fat med typografiska motiv.

Topografiska motiv på kopparna blev populärt under början av 1800-talet och modet höll i sig resten av seklet. Den som hade möjlighet lät avbilda den egna gården på koppen. Resandet blev mer vanligt under perioden och koppar med motiv av välkända landmärken och brunnsorter köptes som souvenirer. De två kopparna med pastorala landskapsscenerier från Bing & Grøndahl respektive Royal Copenhagen klubbades för 1 000 danska kronor (2 000) 2020 hos Bruun Rasmussen.

Foto: Bruun Rasmussen