Inspiration från Mittens rike – inred med kinesiska former och färger

Fondvägg av grön tapet med blommönster och vit fågel med långa svarta ben, ljusgrå fåtölj i förgrunden.

Många av vår tids tapettillverkare har satsat på nytryck av tapetmönster som bygger på förlagor från 1700-talet i kinesiserande stil. Teal Chinoiserie från Amsterdam Element Wallcovering köps i mindre våder som tillsammans bildar en panoramatapet. Totalpriset är cirka 3700 kronor, läs mer på amsterdamelement.com.

Foto: Amsterdam Element

Kinesiskt inspirerade hus, inredningar och föremål var högsta mode under mitten av 1700-talet. Sedan dess har så kallade kineserier varit en viktig inspirationskälla för konstnärer, formgivare och inredare.

Ända sedan antiken har Europa haft handelsförbindelser med Orienten och det är på så vis varor som kryddor kom hit. Även kaffe, te, choklad, bomulls- och sidentyger och inte minst porslin importerades i stora mängder med kulmen under 1700-talet.

Se också: 5 saker du inte visste om kaffe

0:47

Efter reklamen: 5 saker du inte visste om kaffe

(0:47)

Kina var trots detta i äldre tider ett slutet land, vilket så klart spädde på längtan efter det exotiska. Som bekant är gräset alltid grönare på andra sidan och fascinationen ledde under 1600-talet till fantasiföreställningar om Kina som ett paradisiskt idealland där ett lyckligt folk levde i ständig sommar. Den bild som målades upp visade harmoniska kineser klädda i färgglada sidentyger, drickande te ur porslinsskålar i prunkande trädgårdar med flygande Fenixfåglar.

Kineseri

Västerländsk efterbildning av kinesiska motiv, dekorer och former. Förekom redan under början av 1600-talet, exempelvis inom tapetmåleri, men fick sin kulmen inom konsthantverket omkring 1700-talets mitt. Det är inte alltid förlagan är rent kinesisk, i vissa fall kan den exempelvis knytas till Japan.

Lustslottet Trianon de Porcelaine i kinesiserande stil

I den europeiska överklassen och i hoven i synnerhet uppstod en längtan att lämna den strikta vardagen och fly in i den kinesiska fantasivärlden. Platser för lek var lustslotten, som därför kom att uppföras i kinesiserande stil.

Först ut var man i Frankrike, där arkitekten Louis Le Veu (1612–70) ritade lustslottet Trianon de Porcelaine i Versaillesparken. I likhet med den berömda kinesiska pagoden i Nanjing fick byggnaden ett blåvitt porslinstak, eller snarare plattor av bly som var målade för att efterlikna porslin.

Rött blombord i gjutjärn med kinesiserande former.

Blombordet av gjutjärn med kinesiserande former är ritat av Carl Hörvik (1882–1954) och tillverkat hos Näfveqvarns bruk cirka 1922. Modellen visades på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och togs troligen därefter ur produktion. Utropet var satt till 60000–80000kr 2018 hos Uppsala Auktionskammare, men budgivningen drog iväg till 145000kr.

Foto: Uppsala Auktionskammare

Två fat med kinesiserande mönster.

Mycket hög kvalitet har de små faten, 20x13,5cm, som är tillverkade i Kina under Qianlong-perioden (1736–95). Denna typ av föremål utgjorde en viktig inspirationskälla för europeiska konsthantverkare under 1700- och 1800-talen. Paret, som har visats på utställningen Kinas kunst i svensk och dansk eje i Köpenhamn 1950, bjöds upp ända till 950000danska kronor 2015 hos Bruun Rasmussen.

Foto: Bruun Rasmussen

Litet bord i bambu.

Möbler av bambu var mycket omtyckta under slutet av 1800-talet, men de förekom även under 1700-talet. Det nätta bordet ropades in hos Lauritz 2018 för 1600 danska kronor.

Foto: Lauritz

Allt som den franske kungen lät bygga ville alla andra kungligheter och furstar ha.

Runt om i Europa planerades för otaliga lustslott i kinesiserande stil, eller åtminstone för någon form av trädgårdspaviljong med kinesiska drag. De tyska furstarna gjorde allt för att återskapa den franska förebilden och i Tyskland fick den kinesiska stilen överlag stort fäste.

Lustslottet Kina slott byggdes vid Drottningholm

Ett av de främsta exemplen finns i parken vid slottet Sanssouci där Fredrik II (1712–86) under mitten av 1700-talet lät uppföra ett kinesiskt tehus. Hans lillasyster Lovisa Ulrika (1720–82) kom till Sverige 1744 då hon gifte sig med Sveriges kronprins Adolf Fredrik (1710–71). År 1753 fick hon det så kallade Kina slott vid Drottningholm i födelsedagspresent av sin make. Men lustslottet var byggt i trä och efter endast tio år var byggnaden svårt angripen av röta.

Eftersom slottet blivit kungaparets favoritplats under somrarna byggdes ett nytt Kinahus av sten, vilket finns kvar idag och hör till Europas finaste 1700-talsskapelser och monument över europeisk chinoiserie.

Ljusgröna sovrumsmöbler i trä och tyg i beige med kinesiserande mönster.

Perfekt till sängkammaren i sommarhuset. Möblerna från första delen av 1900-talet, som har en antydan till kineseri i form av dekor, klubbades för 1000 kronor hos Stockholms Auktionsverk 2017.

Foto: Stockholms Auktionsverk

Skål på fot med tryckt dekor i kinesiserande stil

Den sköna skålen på fot med tryckt dekor i kinesiserande stil är tillverkad i England omkring förrförra sekelskiftet. Samma typ av mönster förekom även i enfärgade varianter. Högsta bud blev 500kr (1200) hos Stadsauktion Sundsvall 2018.

Foto: Stadsauktion Sundsvall

Guldspegel med dekor i blad- och musselformationer.

Europa möter Kina. Den engelska spegeln från omkring 1760 är utsmyckad till max. Några av dekorelementen känns speciellt igen från den europeiska inredningskonsten, som bladverken och musselformationerna, medan den närmast tempellika utformningen av krönet med en sittande figur är ett drag med ursprung i Kina. Spegeln, som är tillverkad i spegelmakaren Thomas Johnsons (1714–78) stil, ropades ut för 175000 danska kronor hos Bruun Rasmussen 2020, men blev då inte såld.

Foto: Bruun rasmussen

Två trästolar med skinnsits.

Även stolarna fick kinesiska drag. Den engelska och därigenom den ostasiatiska möbelkonsten fick stor påverkan på stolens utveckling i Norden. Svängda framben återfinns hos kinesiska stolar, liksom hos europeiska rokokostolar. De västsvenska 1700-talsstolarnas ben avslutas med så kallad claw and ball-fot, vilken har kinesiskt ursprung. Paret såldes 2020 hos Bukowskis, där budgivningen stannade på 4000 kronor.

Foto: Bukowskis

François Bouchers målningar inspirerade hela Europa

Omkring 1700-talets mitt, under rokokon, kulminerade Kinaintresset. Inredningarna var inte rent kinesiska i sitt uttryck, vilket inte bör ses som okunskap hos den tidens arkitekter och inredare. Tanken bakom kineserierna var knappast att exakt kopiera, utan snarare att skapa en fantasifull iscensättning av ett exotiskt ideal. Resultatet blev därför vanligen en blandning av rokoko, chinoiserie och importerade kinesiska detaljer. Särskilt populära blev målningar och dörröverstycken med kineserier av den franske mästaren François Boucher (1703–70) vars målningar blev en källa till inspiration över hela Europa.

För att ge miljöerna den rätta inramningen kläddes väggarna med importerade kinesiska papperstapeter, gärna med mönster av en prunkande trädgård. Möblerna smyckades med kinesiska dekorer och ornament, eller tillverkades efter förlaga från det fjärran landet. Konsolbord kunde utformas med palmstammar som bar upp bordsskivan, medan drakar och kinesfigurer dök upp på spegelkrön. Importerade möbler av bambu blev en trend, liksom möbler och föremål med lackarbeten.

Så lagar du trasiga tallrikar med trendig teknik från Japan

Även under det sena 1700-talets nyklassicism fortsatte Kina att inspirera. Ett vackert exempel finns i den romantiska parken Liselund på danska Møn. I trädgården uppfördes en paviljong som fick namnet China, men också ett säreget lustslott. Ett av rummen dekorerades med en apa som sitter på en bambustav omgiven av palmer och bambuspaljéer. Interiören är verkligt elegant och räknas av många som en klar 1700-talsfavorit.

Rödlackerat skåp med gulddekor i kinesiserande stil.

Det rödlackerade skåpet på benställning är tillverkat vid Nordiska Kompaniets verkstäder under 1920- och 1930-talen. Inspirationen kommer från de kinesiska möbler som importerades till Europa under 1700-talet. Budgivningen stannade på 1500kr (2000) 2018 hos Metropol Auktioner.

Foto: Metropol Auktioner

Plåtbricka med tryckt mönster av kineserier.

Plåtbrickor med tryckt mönster av kineserier framställdes i många olika varianter under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Högsta bud för den drygt hundra år gamla brickan blev 650 danska kronor hos Lauritz 2019.

Foto: Lauritz

Skåp med dekor av en handmålad sidentapet av Josef Frank.

Det stilrena skåpet med dekor av en handmålad sidentapet från 1930- eller 1940-talet är formgivet av Josef Frank (1885–1967) för Firma Svenskt Tenn. Modellnumret är 522. Budgivningen tog sig ända upp till 480000kr hos Uppsala Auktionskammare 2019.

Foto: Uppsala Auktionskammare

Fyra bambustolar med ljusgröna dynor.

Luftiga möbler av bambu och rotting är lätta att inreda med i ett modernt hem. Fåtöljernas geometriskt formade ryggar har mycket gemensamt med den formvärld som importerades från Kina till Europa under 1700-talet. Kvartetten såldes 2018 hos Stockholms Auktionsverk till ett avgörande bud på 500 kronor.

Foto: Stockholms Auktionsverk

1800-talets inredningskonst och arkitektur lät sig också influeras av det kinesiska kulturarvet. Alltifrån porslin till möbler och hela hus gavs kinesiskt inspirerade former och dekorer.

Klassiska tempel

Pagod är en europeisk benämning på en tempelbyggnad i Kina och Japan, ofta indelad i våningar med separata takfall, som upptill avslutas med ett avsmalnande torn.

Willow för Rörstrand och Gustavsberg

Servismönstret Willow, som avbildar ett pagodlandskap med det kinesiska trädet tårpil, är ett av 1800-talets mest populära och ett av världens mest kända mönster. Det var i produktion hos många europeiska porslinsfabriker, i Sverige hos Rörstrand och Gustavsberg, där det tillverkades 1880–1901 och från 1916 ända fram till 1958.

En arkitektonisk 1800-talspärla återfinns i nöjesparken Tivoli i Köpenhamn. Där står den välkända Pantomimteatern från 1874 i utpräglad kinesiserande stil.

Sju röda kaffekoppar och fat med kinesiserande gulddekor av drakar.

Utmärkta till sommarens fikastunder blir kaffekopparna med kinesiserande dekor av drakar från omkring 1930. Mönstret är ritat av Edward Hald (1883–1980), medan Karlskrona porslinsfabrik har stått för tillverkningen. Kopparna ingår i en servis med 12 delar som fick ett vinnande bud på 1400 kronor 2018.

Sekretär med kinesiska röda och guldfärgade lackarbeten.

Kineserier på högsta nivå. Sekretären med kinesiska röda lackarbeten är tillverkad i Frankrike under nyklassicismen, troligen av Pierre Garnier (cirka 1720–1800). Mästarna använde sig både av importerade lackarbeten och av inhemskt tillverkade paneler. Hela 144900 euro fick köparen betala på auktion hos Sotheby’s 2019.

Foto: Sotheby’s

Bordlampa i ostindisk still från sent 1800-tal.

1700-talets vurm för ostindiskt porslin smittade av sig under 1800-talet, då stilkopieringen var omfattande. Bordsfotogenlampan från sent 1800-tal med mönster i 1700-talsanda ropades in för 1200 kronor hos Stadsauktion Sundsvall 2020.

Foto: Stadsauktion Sundsvall

Mönsterteckning med kineserier, målad av Jean-Baptiste Pillement

Den sommarlätta mönsterteckningen med kineserier är målad av Jean-Baptiste Pillement (1728–1808) under 1790-talet och ingår i verket Nouvelle Suite de Cahiers Arabesques Chinois som finns bevarat på Cooper Hewitt Smithsonian Design Museum.

Foto: Cooper Hewitt Smithsonian Design Museum

Carl Hörviks blombord eftertraktat

Ett halvsekel senare, under det stilsäkra 1920-talet, utgjorde återigen den kinesiska formvärlden inspirationskälla till formgivareliten.

Björn Gremner: Så bedömer du ålder och kvalitet på ostindiskt porslin

Till de namnkunniga svenska konstnärerna hör Carl Hörvik (1882–1954), som i början av 1920-talet ritade ett häftigt blombord av gjutjärn med kinesiserande dekor. Bordet visades på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och är idag hett eftertraktat på marknaden.

Fascinerande arbeten

Föremål som är överdragna med flera lager lack, eller helt utförda av lack, var vanliga i Östasien. Små importerade lackarbeten från Kina och Japan blev till inläggningar i fanermöbler, medan stora föremål ofta fungerade som dyrbara diplomatiska gåvor. Européerna fascinerades tidigt av glansen och slitstyrkan i den östasiatiska lacken, som framställdes av saften från det ostasiatiska lackträdet Rhus vernicifera eller verniciflua.

De importerade lackarbetena var mycket eftertraktade, vilket i Europa ledde till mer eller mindre lyckade imitationer. Försöken att tillverka inhemska lackarbeten var många och ett europeiskt surrogat baserat på shellack experimenterades fram. I Paris tog bröderna Martin patent på en speciellt lyckad lack, formulan och tekniken kallas Vernis Martin. I Frankrike hade mästarna redan under 1600-talet fäst asiatiska lackpaneler på påkostade möbler och under 1700-talet var det inte ovanligt att asiatisk lack kombinerades med inhemskt tillverkad på en och samma möbel.

Vår tids inredare arbetar också gärna med kinesiska former, mönster och dekorer. Många av världens främsta tapettillverkare, som Thibaut, Designers Guild, Colefax & Fowler, Sanderson och Cole & Son har populära kollektioner med kinesiskt tecknade 1700-talsmönster. Längtan till drömmarnas land verkar vara beständig.

TV: Se 7 största inredningstrenderna under 2021
1:18

Efter reklamen: TV: Se 7 största inredningstrenderna under 2021

(1:18)