Mattdrottningen Märta Måås-Fjetterström firar 100 år

Kollage av Märta Måås-Fjetterström och en av hennes mattor

Märta Måås-Fjetterström är central för den moderna svenska textilkonsten. Hon var en förnyare av det svenska textilarvet och en framgångsrik företagare i en tid när kvinnor just fått rösträtt. Nu fyller väveriet och ateljén hon startade i Båstad 100 år. För att fira det har vi pratat mattor med tre experter och bett dem välja ut ett par MMF-favoriter.

En av de mest imponerande egenskaperna hos Märta Måås-Fjetterström är att hon såg både framåt och bakåt. Hon inspirerades av såväl gamla skånska vävtekniker som orientalisk mattkonst men hade samtidigt en stark vilja att förnya den svenska textiltraditionen. En vilja som till en början gjorde henne omstridd och i viss mån motarbetad av mer konservativa krafter. Hon blev till och med avskedad från sin tjänst som föreståndare för Malmöhus läns hemslöjd där hennes främsta uppgift var att ta tillvara den inhemska hemslöjden och väcka liv i traditioner.

Men, när Märta Måås-Fjetterström fick sluta på Malmöhus läns hemslöjd blev det starten på något stort.

Detalj av MMF:s matta Mr G

Detalj av mattan Mr G, vilket var Gustaf V:s pseudonym när han tävlade i tennis. Kungen var ofta i Båstad och passade då på att besöka Märta Måås-Fjetterströms ateljé. Mr G komponerades av Märta Måås-Fjetterström 1935 och var hennes egen hyllning till monarken. Kungens eget exemplar visas i utställningen på Kungliga Slottet som öppnar i höst.

MMF slog igenom på Liljevalchs konsthall

Lilli Zickerman och Svensk Hemslöjd bjöd in henne till skånska Vittsjö och Lilli föreslog att Märta skulle satsa på mattor. Där i Vittsjö fick hon skapa och förnya så mycket hon ville och när hon deltog på Baltiska utställningen i Malmö 1914 blev Alfred Nobels brorson Ludvig intresserad av hennes arbete. Han föreslog att hon skulle öppna en ateljé i Båstad där han hade startat hotell och där en köpstark kundkrets höll till under somrarna.

1919 blev det verklighet. Märta Måås-Fjetterström startade sitt väveri och sin ateljé i Båstad.

Märta Måås-Fjetterström vid sitt arbetsbord i verkstaden i Båstad.

Märta Måås-Fjetterström vid sitt arbetsbord i verkstaden i Båstad.

Hennes stora genombrott kom med en utställning på Liljevalchs konsthall 1934 och framgångarna fortsatte ända fram till hennes död. Hennes företag levde dock vidare och firar nu alltså sitt 100-årsjubleum.

Märta Måås-Fjetterströms liv i korthet

  • 1873: Märta Måås-Fjetterström föds i Kimstad, Östergötland. Hon är näst äldst i prostfamiljen och kommer så småningom att få ytterligare sex syskon.
  • 1890–1895: Utbildar sig vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm.
  • 1900: Märta Måås-Fjetterströms första vävnader ställs ut. Kritiken är blandad.
  • 1902–05: Arbetar som lärare vid Kulturens vävskola i Lund.
  • 1909: Staffan stalledräng visas på Stockholmsutställningen.
  • 1905–11: Jobbar som föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening.
  • 1913: Erbjuds att leda Hemslöjdens vävskola i Vittsjö och startar en mattproduktion.
  • 1919: Startar sin vävverkstad i Båstad.
  • 1941: Märta Måås-Fjetterström avlider på Helsingborgs lasarett vid 67 års ålder.
  • 1942: Vävverkstaden ombildas till ett bolag, Märta Måås-Fjetterström AB.
  • 1942–70: Barbro Nilsson (1899–1983) blir konstnärlig ledare för MMF AB.

Maria Granström: ”Jag tycker om att den känns så orientalisk”

Maria Granström, Bukowskis filialchef Finland och expert i SVT:s Auktionssommar.

Porträtt av Maria Granström

Maria Granström.

Vilken MMF-matta tycker du mest om, och vad är det som gör att den är speciell för dig?

– Svarta trädgårdsmattan är en av de finaste hon har gjort. Det är så mycket detaljer i mönstret och jag tycker om att den känns så orientalisk. En väldigt osvensk matta på något sätt och det tycker jag är spännande.

Svarta Trädgårdsmattan ställs ut på Kungliga Slottet av MMF

Svarta Trädgårdsmattan ställs ut på Kungliga Slottet med start den 13 oktober.

– Men min absoluta favorit är inte MMF:s egen utan Barbro Nilssons Snäckorna. Det är nog för att jag växte upp i närheten av Höganäs och den stämmer så bra med hur det är där, med havet och snäckorna man hittar. Så mycket Västkusten!

Hur ser marknaden ut för MMF-mattor?

– Det är framför allt utländska kunder och de vill ha vissa färger och ganska stora mattor. Mer traditionella storlekar är lite svårare att sälja just nu, sådana som mäter någonstans runt 250×160 cm vilket är standardstorlek för en normal vävstol.

– Barbro Nilssons mattor som har ett modernare uttryck är mer lättsålda än Märta Måås-Fjetterströms som är mer traditionella. Märta Måås tittade ju mycket på orientaliskt och på allmogetextilier och det är inte lika eftertraktat. Barbro Nilsson var mer fri i sitt formspråk och hennes mattor är lättare att placera, även i moderna miljöer.

Snäckorna i gobelängteknik, signerad AB MMF BN

En av Barbro Nilssons mest vävda mattor finns på Nationalmuseum. Snäckorna i gobelängteknik, signerad AB MMF BN komponerades 1943 och klubbades
i våras för 70 000 kr (75 000–100 000) hos Bukowskis. Mått ca 275×195 cm.

Och vilka färger är mest eftertraktade?

– Internationellt vill man ha ljusa färger. Blått och grönt gillar många, sedan kommer rött, rosa och gult.

Har du någon idé om vem som kan vara ”morgondagens MMF”, någon vars mattor kan vara intressanta att lägga vantarna på innan de blir för dyra?

– Nej, det är svårt. Men det jag kan säga är att det börjar bli mer populärt med textilier som dukar, vävnader, draperier och bonader, som Märta Måås också gjorde. Det är inte lika eftertraktat för många vet inte riktigt vad de ska ha det till, så det kan man få till väldigt fina priser. Det man kallar blomlappar, små vävnader som du både kan sätta på väggen som en liten tavla och lägga på bordet som en duk hittar man rätt ofta ute på auktioner och loppisar. Och de är ju hur fina som helst så dem ska man inte bara gå förbi!

– Jag tror att även allmoge börjar komma tillbaka så smått. Det är inte stort än men det börjar komma.

Akvarellskiss av Märta Måås-Fjetterström för flossamatta 1923.

Akvarellskiss av Märta Måås-Fjetterström för flossamatta 1923. Svarta trädgårdsmattan kallas ofta Märta Måås-Fjetterströms Rolls Royce. Inspirerad av de mycket gamla och höga ekarna i barndomshemmets trädgård har hon komponerat en praktflossa med orientalisk känsla. Ekarna står kvar vid prästgården i Vadstena än i dag. Mattan kan ses
i utställningen på Kungliga Slottet 13 oktober 2019–19 april 2020.

Anette Granlund: ”För MMF var en matta nog i sig själv”

Anette Granlund, ansvarig specialist på mattor, textilier och islamiskt konsthantverk på Bukowskis, expert i SVT:s Antikrundan samt Märta Måås-Fjetterström- kännare av rang och en av dem som tog MMF:s konstnärskap utomlands.

Porträtt av Anette Granlund

Anette Granlund.

Vilken av Märta Måås-Fjetterströms mattor tycker du mest om, och vad är det som gör att den är speciell för dig?

– Örtagården, komponerad 1934 och Blåplump, komponerad 1937. Örtagården är ett makalöst vackert mönster med stora, stiliserade och färgrika blommor och örter framför en rik och fet skånsk mylla. Jag älskar att se nyvänd jord, det ser så rikt ut, det är så härliga nyanser.

– Blåplump som visades på New York Expo 1937 är ett tufft, modernt mönster där den rödvita ”ramen” ligger över en tillsynes likadant färgad botten med blå och röda mönster. Tittar man noga ser man att den botten som ligger inom ”ramen” har svagt gula nyanser i allt det vita. Mycket raffinerat och typiskt Märta Måås-Fjetterström.

Örtagården skapade Märta Måås-Fjetterström 1934.

Örtagården skapade Märta Måås-Fjetterström 1934. Den här flossan, ca 330×233 cm, beställd hos MMF AB i Stockholm 1955, fick ett högsta klubbslag på 75 000 kr (80 000–100 000) hos Bukowskis tidigare i år.

Du arbetar bland annat med en bok om Märta Måås-Fjetterström, hur startade ditt intresse för henne?

– Det började redan när jag var liten. Min farfar samlade på mattor som jag lekte på. Vi brukade vara hos honom i Torekov på somrarna så jag har alltid sett Märta Måås-Fjetterströms alster i vävtolarna.

Hur ser marknaden ut för MMF-mattor?

– När jag började min karriär i auktionsvärlden var andrahandsmarknaden inte så stor vad gäller svenska mattor. Jag fick kämpa för utrymme och bilder i auktionskatalogerna. Efter ett tag fick jag utländska kunder som uppskattade mattorna mycket och sedan började även svenskar köpa dem på auktion. En förstahandsmarknad har alltid funnits för dessa fantastiska textilier.

Blåplump komponerad av Märta Måås-Fjetterström 1937, rölakan.

Blåplump komponerad av Märta Måås-Fjetterström 1937, rölakan. Det här exemplaret som är signerat AB MMF och alltså tillverkat efter 1941, troligen 1960, klubbades för 300 000 kr (80 000–100 000) hos Bukowskis 2017. Måtten är ca 406×253 cm.

Hur ser du på arvet efter Märta Måås och ser du att hon har någon ”tronföljare”?

– Arvet efter Märta Måås-Fjetterström är stort och hon har inspirerat många matt- och textilkonstnärer. Det unika med henne är ju att hon alltid förnyade sin konst, mycket mer än någon annan. Det är svårt, om inte omöjligt att ens likna henne. Jag har studerat många utländska samtida formgivare av mattor, och för dem var mattmönster en del av en inredning. För Märta Måås-Fjetterström var en matta nog i sig själv.

– Hon har gjort skisser till 700 mattor, det är helt otroligt! Men det handlar inte bara om mängden utan också om variationen. Ingen annan har lyckats med det.

Joakim Bengtsson: ”Att inreda med mattor skapar en varm miljö”

Joakim Bengtsson, antikexpert Stockholms Auktionsverk och expert i SVT:s Antikrundan.

Porträtt av Joakim Bengtsson

Joakim Bengtsson.

Har du en MMF-matta som du tycker extra mycket om, och vad är det som gör att den är speciell för dig?

– Den matta jag vill ha är Barbro Nilssons Röda rabatten. Den gör hela rummet, man behöver inte ha så mycket mer. Jag är ingen vit, beige, grå och svart människa, jag gillar färg! Och den hade absolut matchat mina glasögon. Jag gillar att den är rund, men mest gillar jag att gå på en mjuk matta.

– Och när det gäller Barbro Nilsson … jag har mitt sommarhus i Nyhamnsläge och hon hade sin bostad i grannfiskeläget Lerberget. Vi var nästan grannar, bodde nere vid vattnet båda två. Jag tyckte väldigt mycket om henne, och jag brinner för den trakten.

Den ovala flossan Röda rabatten med måtten 246x271 cm komponerades 1944.

Den ovala flossan Röda rabatten med måtten 246×271 cm komponerades 1944. Barbro Nilsson ritade mönstret till modedirektör Sahlén på Norrlandsgatan
i Stockholm för att hans mannekänger skulle kunna dansa runt på mattorna. Klubbat pris hos Bukowskis 2016: 210 000 kr (140 000–150 000).

– Annars är jag sugen på en mörkare grön, mjuk matta för jag gillar färg och har ett grönt rum i mitt sommarhus.

Hur mycket man än vill ha en MMF-matta är det långt ifrån alla som har råd att köpa en. Har du några tips att ge dem som vill ha fina mattor men har begränsad budget?

– Just nu är det inte alls inne med orientaliska mattor, du kan få en orientmatta för under tusenlappen. Inte antika för de kostar fortfarande en del men bra bruksmattor, kanske 30–50 år gamla är nästan gratis!

– Man ska gå emot strömmen, handla det folk inte vill ha och sälja det folk vill ha.

– Och inred med mattor för det skapar en varm miljö, en atmosfär som är helt annorlunda än det trista vita. Jag kan inte förstå varför så få har mattor hemma!

Hästar var ett av Märta Måås-Fjetterströms favoritmotiv. Här syns hennes Hästbete

Hästar var ett av Märta Måås-Fjetterströms favoritmotiv. Hennes Hästbete, komponerad 1915, skulle säkert vara väldigt fin i Joakims gröna rum. Den dyker inte upp på auktion särskilt ofta men den här flossan, 332×281 cm, klubbades för 100 000 kr (40 000–60 000) när den såldes hos Bukowskis 2011.

Märta Måås-Fjetterström utställning på Kungliga slottet

Sedan Märta Måås-Fjetterström startade sin verkstad har kungafamiljen regelbundet köpt ur hennes produktion och mattorna har funnits i de mest privata rummen på de kungliga slotten.

Med anledning av 100-års-jubileet arrangeras nu utställningen Se på mattorna – det är jag (MMF:s egna ord när hon ombads beskriva sitt konstnärskap) i Rikssalen på Kungliga slottet. Med start den 13 oktober kan du se ett sextiotal verk som speglar Märta Måås-Fjetterströms produktion fram till hennes död.

Utställningen pågår till den 19 april 2020.

MMF:s signaturer

Efter Märta Måås-Fjetterströms död vill ett amerikanskt företag köpa rättigheterna till hennes 700 mönster. Väveriet räddas dock och blir i början av 1942 MMF AB. Det här gör att du enkelt kan se om din matta är tillverkad efter det nya företagets bildande då mattorna och vävnaderna börjar signeras AB MMF. De som är vävda tidigare är signerade MMF.

Av Anna Chigot Eriksson

Foto: Respektive auktionshus

Mer inspirerande innehåll från allas.se: