Författaren Ruth Kvarnström Jones: ”Viktigt lyfta fram starka kvinnor”

Se också: 5 historiska och mäktiga kvinnor – så hade de sett ut idag

Efter reklamen: Se också: 5 historiska och mäktiga kvinnor – så hade de sett ut idag

Ibland är det som att vissa saker är menade. Ruth Kvarnström Jones växte upp i en liten ort mellan Manchester och Liverpool, men redan tidigt i livet kom hon i kontakt med Sverige, bland annat genom scoutrörelsen. En stad i Värmland var nämligen vänort med Ruths hemstad och på så vis träffade hon svenska scouter.

Abba var en favorit och när hon var i London brukade hon köpa skivor där Agnetha Fältskog sjöng på svenska. Dessutom hade hon en lärare i franska som också talade svenska och hon tog några lektioner i språket för att försöka förstå vad Agnetha sjöng om.

Det var helt enkelt som att Sverige kallade på henne, och det ledde till att hon valde att plugga Scandinavian Studies på universitetet i London.

– När jag kom till Stockholm första gången kände jag på något vis igen mig genom Agnetha Fältskogs texter. Jag kände mig hemma direkt. Samma känsla hade jag för Helsingborg, berättar Ruth.

När hon berättade för sina föräldrar att hon tänkte flytta till Sverige tog de henne inte riktigt på allvar.

– Men när jag var klar med studierna flyttade jag hit och började jobba på Alfa Laval. Jobbet var inte särskilt kul – det handlade om att sortera företagets bildarkiv – men det fanns aldrig någon tvekan om att det var här hon skulle bo.

Ruth Kvarnström Jones: ”Viktigt att integreras”

Så småningom blev hon språklärare på Berlitz och senare egenföretagare inom översättning och copywriting, där Ruths roll var copywriter – ett yrke hon ägnade sig åt under 30 år.

– För mig var det viktigt att integreras i det svenska samhället eftersom jag hade för avsikt att stanna. Så jag köpte en egen lägenhet och skaffade hund. Men det var när jag träffade min man Arne och fick barn som jag definitivt rotade mig här, säger Ruth med ett leende.

Däremot tog det tid innan hon bestämde sig för att bli svensk medborgare. En bidragande orsak till tvehågsenheten var Sveriges neutralitet under andra världskriget, en hållning som hon tycker var feg.

Hennes far gick in i Royal Air Force 1939 och för engelsmännen var kriget på liv och död – vilket fortfarande präglar dem.

– Jag funderade på att bli svensk medborgare, men tvekade alltid … Tills 9/11 inträffade 2001. Ingen visste ju om det skulle utvecklas till en terrorvåg eller om London i så fall skulle bli en måltavla. Jag kände mig så tacksam över att mina barn bodde här i trygghet och insåg med ens mitt hyckleri om Sveriges neutralitet, berättar Ruth.

Nu är hon både svensk och brittisk och känner sig lojal med både både Sverige och England.

– Jag är svensk när jag sitter och tittar på Vasaloppet, men har svårt att veta vem jag ska heja på när jag tittar på fotboll till exempel – Sverige eller England?

Vad gäller det talade språket är hon lika bekväm med såväl svenska som engelska. Visst har hon en svag brytning, men ordförrådet är rikt och uttrycksförmågan mycket god.

Däremot skriver hon sina romaner på engelska.

– Ordrikedomen är större på engelska, det finns fler synonymer och uttryck. Eftersom engelska är mitt första språk så har jag lättare att leka med språket. Samtidigt kan det ibland vara svårt att översätta vissa saker. Skämt och idiomatiska uttryck är sådant som inte går att översätta rakt av, utan man måste försöka hitta en fungerade svensk variant, konstaterar Ruth, som – trots att hon är författare och inte översättare – är mycket aktiv i översättningen av sina böcker från engelska till svenska.

Bokserien Stockholms pärlor blev succé

2013 debuterade hon med den första av tre böcker i Halleholm-serien. Nu är hon aktuell med bokserien Stockholms pärlor där vi får möta historiska kvinnor som verkade i berömda Stockholmsbyggnader.

Den första heter De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel och utspelar sig på anrika Grand Hôtel i Stockholm mellan åren 1901 och 1909.

– Stockholms historia har intresserat mig ända sedan jag läste Scandinavian Studies. Min kandidatuppsats handlade om Stockholms utveckling från 1850 till 1914 och det var då jag startade min boksamling i Stockholmiana.

1982 fick Ruth sommarjobb på Grand Hôtel.

– Jag blev kär i huset och fascinerades av Wilhelmina Skogh, som drev hotellet i början av 1900-talet. Mitt jobb var bland annat att tillaga frukostäggen på hotellet, säger hon med ett skratt.

Innan hon började skriva tog hon kontakt med hotellets nuvarande ägare och fick tillgång till arkiven. På så sätt kunde hon bilda sig en uppfattning om hur hotellet såg ut och fungerade på den tiden. Sammanlagt la hon fyra månader på att göra research – något hon tycker är väldigt kul.

– Det är lätt hänt att fastna i roliga detaljer och gamla tidningsartiklar. Just tidningsartiklar och notiser är jättebra källor. Men det gäller att vara systematisk … vilket jag inte alltid lyckas med. Men genom att gräva ner sig i det förflutna får man en bild av hur det var förr, hur folk resonerade och tänkte och hur det var att leva i Stockholm.

Senare handlar det om att omvandla fakta och detaljer till en levande text. För även om Ruth älskar nördiga detaljer om hur det var förr så får man inte bli redovisande när man skriver en roman. Det gäller alltså att få in tidstypiska detaljer på ett naturligt sätt; det ska ju bli en härlig och levande läsupplevelse!

Att lyfta fram starka kvinnor ur det förflutna tycker Ruth är viktigt. I De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel är det den begåvande Wilhelmina som kämpar mot en manlig hierarki i hotelledningen. För henne öppnades inga dörrar – hon fick slå in dem.

– Med tanke på att hotellet hade 300 rum och lika många anställda så måste hon ha haft bra koll. Ändå var hon inte myndig! Kvinnor omyndigförklarades nämligen när de gifte sig och hon fick inte agera utan sin makes medgivande.

Boken om Grand Hôtel blev en riktig försäljningsuccé.

– Det är otroligt roligt att boken har slagit igenom och att Wilhelmina Skogh får den respekt och plats på kvinnokartan som hon verkligen förtjänar. Jag hoppades naturligtvis att folk skulle uppskatta henne lika mycket som jag gör, men hade inte väntat mig en sådan här framgång. Jag är oerhört tacksam.

Ruth vann också Storytel Awards i feelgoodkategorin för ljudboken.

– Vilken kväll! Det var stort. Mycket stort. Omtumlande är bara förnamnet. Lyckligtvis hade jag erfarna inläsaren Katarina Ewerlöf bredvid mig. Vinsten är ju hennes också, säger Ruth.

Den fristående uppföljaren heter Väninnorna på Nordiska Kompaniet, där börjar några av karaktärerna jobba på det då nystartade NK.

– Boken handlar om hur Josef Sachs byggde och öppnade NK på Hamngatan mitt under ett brinnande världskrig och hur det gick för företaget därefter. Några av väninnorna från den förra boken är med, men läsarna kommer även att få träffa nya karaktärer, bland annat Wilhelmina Skoghs systerdotter som arbetade på NK.

Ruth beskriver sin skrivprocess som ett jättepussel med bitar av fakta och fiktion som ska fogas samman till en läsvärd helhet.

– All information jag har grävt fram behövs ju inte när jag väl börjar skriva och det är inte alltid så lätt att veta var i texten allt ska in. Men det brukar ge sig efter ett tag och berättelsen växer fram. Med all research i bagaget känner jag mig ändå trygg. Det är viktigt att fakta är korrekt!