Tania vill inte längre vara tyst – nu berättar hon om familjhemspappans ofredanden
Det här är första gången som Tania Gazi kommer ut med sitt namn i samband med att hon berättar om personen bakom rubrikerna ”Familjehemspappan i Dalarna”. Hon vill inte längre vara anonym. Som nyexaminerad journalist tog hon därför makten i sina egna händer.
– Under hela min utbildning fick jag lära mig att alltid vara så neutral som möjligt, men nu under den här skrivprocessen har jag faktiskt varit ett brottsoffer och journalist på samma gång.
Tania växte upp med en familj där hennes föräldrar uppfostrade sina barn med en hel del regler. De är muslimer och deras tro gick före det mesta.
– Vi fick inte klä oss i shorts eller kort kjol, inte ha urringade tröjor och jag behövde sova med kläder på mig. Från att jag var sju år behövde jag bära hijab. Att blir kär i en kille eller vara tillsammans med någon innan giftermål var förbjudet.
Tania beskriver sin pappa som auktoritär, det han sa var det som gällde i familjen. Det var inte ovanligt att han slog Tania eller hennes mamma.
– Slagen var alltid oförutsägbara, man visste aldrig när de kom. Ibland blev jag slagen för ingenting, ibland för att jag stod upp för mamma när hon blev slagen eller om jag och mina syskon var för högljudda bara.
Det här är Tania
Hemförhållandena fick Tania att må väldigt dåligt, samtidigt trodde hon att det är så här det är i en familj. Det var först när hon hade gått i skolan några år som hon började tänka att det som hände där hemma inte var normalt.
– Jag skulle säga att skolan är den största anledningen till att jag började ifrågasätta mina hemförhållanden, berättar Tania.
Berättade i skolan om våldet hemma
När Tania var 13 år pratade hon med sin skolkurator. Först om sin sociala fobi som fick henne att låsa in sig på toaletten varje rast, men sedan vågade hon även berätta om våldet hemma.
– Något i den stilen. ”Kröp fram” låter lite som att det var något som slank ut mig. Det var det inte. Att berätta om familjens hemlighet var ju superläskigt.
Tania fick förtroende för kuratorn, brast i gråt och berättade om allt det mörka där hemma.
– Min kurator sa att hon inte kunde låta mig bo kvar hos min familj, att man behövde flytta mig till en annan familj. Sedan lät hon mig veta att hon skulle kontakta socialen och att jag inte fick säga något där hemma om det jag hade berättat om.
Sedan går det fort. Efter några dagar, i april år 2017, har man hittat ett familjehem till Tania och hennes sex år yngre syster. Socialen kommer och hämtar tjejerna på skolan och låter dem veta att man har hittat ett äldre par som varit familjehem åt olika barn i över 25 år. Tania minns tydligt det stora huset ute på landet och hur deras alla hundar kom emot dem och skällde.
– Jag hade fått lära mig hemifrån att hundar är orena och farliga. Mamma har aldrig låtit mig klappa en hund. Därför blev vi jätterädda när de alla kom mot oss, säger Tania.
Senare skulle hundarna och att åka på olika hundutställningar bli familjemammans och Tanias lillasysters gemensamma sysselsättning.
Var trygg och varm – en motsats till hennes egen pappa
Tania däremot tydde sig främst till familjepappan. Han var så olika hennes biologiska pappa; trygg, varm och vänlig. Snabbt skapade de en nära relation och Tania upplevde att de hade många gemensamma intressen, inte minst personlig utveckling, böcker och samtal.
Nu skulle ingen bestämma över min kropp
– Vi satt ofta och pratade medan de andra var på hundutställningar. Förutom timmarna i skolan var jag alltid hemma. Jag gick inte heller på några aktiviteter så vi tillbringade en hel del tid ihop, pappan och jag.
Efter någon vecka i nya hemmet frågade Tania sin familjemamma om hon fick lov att ta av sig sin hijab. Det fick hon. Tania minns den friheten som det innebar att låta håret vara fritt som underbar. Tidigare hade klasskompisar frågat om det inte var varmt att alltid gå i långa byxor och ha sjal på huvudet om somrarna.
– Nu skulle ingen bestämma över min kropp.
Under den här tiden behövde Tania vara med på polisförhör och annat gällande sin biologiska pappa, vilket påverkade henne mentalt. Hösten 2017 ser socialen till att Tania får träffa sina biologiska föräldrar då de hoppas på en försoning. Hon berättar då för sin pappa hur mycket han skadat henne och hela familjen. Han svarar att han inte längre vill kännas vid Tania som sin dotter.
Blev tröstad och kramad av familjehemspappan
Tania var ofta ledsen, något som familjepappan såg. Han tröstade henne och kramade henne. Ja, han kramade henne väldigt mycket. Detta var något som Tania till en början tyckte om, men inte var van vid. Hennes biologiska pappa hade aldrig kramat henne, men hon tänkte att det är nog så här det ska vara.
– Han bekräftade mig och fick mig att känna mig fin och speciell.
Veckorna gick och familjepappans kramar med Tania varade under allt längre stunder. Det började med några minuter som blev till en halvtimme. Trots att Tania vid det här laget hade hunnit fylla 15 år ville familjepappan lägga henne. Han höll henne i handen och när han skulle krama henne la han sig tätt intill henne.
Han fick mig att känna mig fin och speciell
– Ibland låg vi i deras dubbelsäng och kramarna kunde med tiden vara i upp till två timmar. Från att ha tyckt om hans kramar började jag ifrågasätta om det här beteendet ens var normalt.
Efter uppväxten med sin biologiska pappa visste Tania inte längre vad som var sunt mellan en tonårsdotter och en pappa, ännu mindre med en familjepappa. Men hon insåg att allt inte stod rätt till då mannen for upp från sängen och rättade till lakanen varje gång hans fru och Tanias lillasyster kom hem och man hörde bilen parkera på uppfarten.
Stödkontakten blev orolig
Han sa saker som att Tania var mysig och att hon är en sådan fin tjej, men när han vid ett tillfälle sa till henne att hon fick honom ”på fall” blev hon orolig.
Tania berättade det för sin stödkontakt som reagerade och blev orolig för hennes situation i hemmet. Hon tog i sin tur upp det med socialtjänsten i Falun.
– Jag berättade för en av mina storasystrar om att familjehemspappan kramar mig länge. Hon sa att det inte var normalt och bad mig att ringa henne om han gör något mer.
Vid ett möte hos socialtjänsten har man ett samtal ihop med familjepappan och Tania. När man förklarar för honom att han måste sluta med kramarna säger han att det är svårt. Att det är Tania som hela tiden vill vara efter honom, och han tycker det är svårt att säga nej till henne.
– Han sa också att det var jag som ville kramas och ha tröst. Både han och de som befann sig i rummet fick det att kännas som att allt var mitt fel, som att jag var typ kär i honom och att han var så snäll som bara ville trösta mig. Redan då ringde ju varningsklockorna, men det enda man sa från socialtjänstens håll var att han var tvungen att sluta med kramandet.
Vid det här laget hade även familjemamman börjat reagera och Tania hörde henne säga att en pappa inte ska behöva natta sin 15-åriga dotter i två timmar.
Kramandet fortsatte ändå och övergick snart till pussar.
– När han började kyssa mig på munnen tyckte jag att det var äckligt. Och när jag berättade för socialen agerade man till slut. Jag hade då varit där i ungefär sju månader. Innan jag flyttades vidare varnade familjepappan mig, han sa ”Dina kramar är som sexinviter. Du vet att du inte får göra sådant med din nya pappa?”
Efter detta blev Tania placerad i en familj där det rådde sunda relationer och hon fick känna sig som den tonårsflicka hon var. Tiden hos dem menar hon har varit avgörande för den person hon blivit i dag. Med dem åkte hon på skidsemestrar, grillade och hade öppna och härliga middagssamtal som en ”vanlig kärleksfull familj”.
När hon berättade trädde fler offer fram
Åren gick och Tania utbildade sig till journalist. Då fick hon en fråga från en barnrättsorganisation som sa att Alexander Pärleros från Framgångspodden gör en serie om vuxna maskrosbarn och nu undrade om hon kunde tänka sig vara med och berätta sin historia. Det var ingen självklarhet, men hon sa ja. Året var 2023 och hon kan än i dag inte förstå att ett poddavsnitt kan göra en sådan skillnad. Att offentligheten har makt.
– Då kunde jag inte alls fatta vilket genomslag och effekt denna intervju skulle få. Samma dag som avsnittet med mig sändes hörde en tjej av sig till mig och när vi börjar jämföra våra berättelser med varandra inser vi snart att även hon bott hos min familjehemspappa.
Övergreppen följer samma ritual
Hon berättar hur mannen hade kommenterat hennes kropp, om hans metoder och hur han hade manipulerat henne. Därefter hade det eskalerat. I Tanias bok Familjehemsflickan beskrivs övergreppen:
Efter porrfilmerna börjar de fysiska övergreppen. Det sker i dubbelsängen han delar med sin fru. Han säger att han behöver vila. Låtsas somna. När han rör vid henne påstår han att det sker i sömnen. Som barn accepterar hon förklaringen. Hon har inget annat att jämföra med. Övergreppen följer samma ritual. Han sticker in sina fingrar i henne, ”som när man har förspel”. Det händer så många gånger att hon tappar räkningen. Efteråt pratar han aldrig om det. Det är som om det aldrig har hänt.
Varje sommar brukar familjehemmet hyra ett hus på Gotland. Dit brukar hon följa med. Och där blir övergreppen grövre. När hon var åtta-nio år ligger familjehemspappan och tittar på porrfilm. Han har blivit bekväm nu, tillräckligt trygg för att be ett barn om hjälp. Hon förstår först inte vad han menar.
Men det blir tydligt när han ställer sig vid handfatet och drar fram sitt kön.
Efter ett tag trädde även den unga kvinnans lillasyster fram. Hon berättade att familjehemspappan alltid hade sin kamera med sig. Först var det vanliga bilder. Men han vill också ta bilder när hon duschade, bad henne ta bilder på sig själv och gav instruktioner om hur hon skulle posera. Övergreppen eskalerade och blev våldtäkter. Han använde alltid kondom – för att inte lämna spår. Han tvingade sig in i henne upp till en gång i månaden.
– Det var lillasystern som gjorde polisanmälan och en husrannsakan gjordes i familjepappans hem. På hans dator hittade man 226 pornografiska bilder av ena systern och det fanns bland annat en checklista med tips om hur han skulle försvara sig i rätten, om han någonsin skulle bli anklagad.
Det ingen anar då är att de just hittat de avgörande bevisen för två decenniers systematiska sexuella övergrepp.
Bevis som familjehemspappan själv sparat, katalogiserat och gömt.
Systrarna utsattes för övergrepp i tio år vardera
Systrarna blev utsatta för grova sexuella övergrepp och våldtäkter i tio års tid. De kämpade och genomled sedan en lång vår av förhör som rev upp traumatiska minnen. Bevisen var riktigt starka, men ett orosmoment för åklagaren var att kunna bevisa en mängd gärningar som har gjorts under väldigt lång tid.
Mannen dömdes för grova övergrepp
Rätten klassade övergreppen som grova redan från start. Barn så små kan aldrig samtycka. Åklagaren argumenterade för hur metodisk upptrappningen var. Hur han har använt sin position som familjehemspappa för att skapa total kontroll.
För åklagaren blev det tydligt att detta inte handlar om impulshandlingar. Det var ett välplanerat system av övergrepp som pågick i nästan 20 år.
– Det sticker ut som ett ovanligt stort mål, vi har sammanlagt 1 700 gärningstillfällen i åtalet, sa åklagaren Karolina Lassbo till SVT Dalarna när domen föll.
Tania blev utsatt för sexuellt ofredande år 2017. ”Storasystern” utsattes för grov våldtäkt och grovt sexuellt utnyttjande mellan 2005 och 2014. ”Lillasystern” utsattes för grov våldtäkt, våldtäkt, försök till våldtäkt, barnpornografibrott och utnyttjande för sexuell posering mellan 2014 och 2023.
Mannen fälldes på alla åtalspunkter och dömdes till fängelse i 11 år och 10 månader och att betala två miljoner i skadestånd. Mannen dömdes mot sitt nekande.
Tania hade inga tekniska bevis och ord stod mot ord, därför blev hon lättad när domen om sexuellt ofredande kom. Förra hösten dömdes familjehemspappan till elva års fängelse för det han utsatt de tre flickorna för.
Sedan dess har Tania haft kontakt med ytterligare en tjej som blivit utsatt. Hon berättade för socialen – samma handläggare som Tania sedan hade – om familjehemspappans beteende. Men det utreddes aldrig. Tania menar att om man hade lyssnat på den tjejen kanske hon inte hade behövt drabbas.
– Enligt åklagaren så ”slukade” den här familjen fosterbarn och ingen har någon siffra på hur många barn som kan ha bott i det här hemmet under dessa 30 år som de fick vara bygdens främsta familjehem. Vi vet alltså inte alls hur många fler barn därute som har blivit utsatta för övergrepp. Från och med 2003 fram till 2023 utnyttjade han oss tre. Största delen av brotten riktades mot systrarna.
Tania hade aldrig kunnat föreställa sig att hon skulle vara en del av en av de största familjehemsskandalerna som skakat Dalarna. Det här är något hon har kämpat för att förtränga, men tycker att det är viktigt att alla som blivit utsatta av mannen ska bli hörda.
– Jag ville skildra händelserna i familjehemmet. Att vara journalist har gjort att jag överhuvudtaget klarat av att möta en så mörk del av mitt förflutna.