Experten: Därför är kvinnor mer drabbade av ekonomiskt våld

Vad är ekonomiskt våld?

Vi har ganska nyligen börjat prata om ekonomiskt våld i Sverige och begreppet finns inte i svensk lagstiftning. Riksrevisionens definition är: ”Ekonomiskt våld är en form av våld i nära relation som innebär att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi, eller att på olika sätt utnyttja och förstöra dennes tillgångar”.

Det kan innebära exempelvis att bestämma hur pengar används, att skuldsätta någon genom lån i dennes namn eller försörjningssabotage då man hindras att arbeta eller ­studera.

När kvinnor blir mammor fördubblas risken att utsättas för ekonomiskt våld

Linnéa Bruno, forskare

Linnéa Bruno, forskare vid Stockholms universitet, har ägnat en del av sin forskning åt just ekonomiskt våld och säger att mammor är särskilt utsatta.

– När kvinnor blir mammor fördubblas risken att utsättas för ekonomiskt våld. Ofta hänger fysiskt våld och ekonomiskt våld ihop och det startar, eller eskalerar, när kvinnan blir gravid eller efter att barnet är fött. I Sverige är exploatering – att tvingas ta lån, signera kontrakt och så vidare – den vanligaste formen av ekonomiskt våld, säger hon.

De utsatta kvinnorna kan bli utsatta för ID-kapning där mannen beställer saker för hennes pengar. De kan tvingas låna pengar av vänner och bekanta – helt enkelt skapa pengar till förövaren genom att bli lurad eller tvingad. Kvinnan blir socialt isolerad och får en sämre självkänsla.

– Efter separationen när det fysiska våldet upphört kan det ekonomiska våldet fortsätta. Mannen kan vägra betala underhåll för gemensamma barn och förhindra att kvinnan får bidrag hon har rätt till.

– I min studie har jag bland annat mött en kvinna vars exman skickade in falska anklagelser till Försäkringskassan så att kvinnan miste sitt bostadsbidrag. Förövarna kan också gå in i långdragna bodelningsprocesser där kvinnan nästan blir utblottad på grund av kostnaden och till slut går med på en ganska dålig deal.

Linnéa berättar om ett fall där mannen hade hög lön och tog ansvaret för familjens ekonomi. När det blev separation hade kvinnan ingen insyn och inga pengar. Mannen tyckte att han hade rätt att behålla huset, han hade ju tjänat mest!

– Under rättsprocessen sov kvinnan på soffan hos en kompis medan mannen satt kvar i huset. Efter fem år var hon tvungen att gå med på en dålig deal eftersom hon inte längre hade pengar till rättskostnaderna.

Ny utredning om ekonomiskt våld

I skrivande stund håller regeringen på med en utredning som ska göra det enklare för kvinnor att lämna våldsamma män. Utredningen ska förenkla processen kring bodelning och betänketid vid skilsmässa, vilket begränsar tiden för hur länge en bodelningsprocess får hålla på. Regeringens utredning väntas vara klar i december 2025.

– Det ekonomiska våldet slår också rimligtvis hårt mot barnen, men det finns knappt någon forskning om hur det ekonomiska våldet påverkar dem. Efter separationen kanske mamman fått hela vårdnaden på grund av mannens våldshistoria, säger Linnéa Bruno och fortsätter:

– I internationella undersökningar har både barn och mammor vittnat om att pappan försökt locka till sig umgänge och information om mamman genom att erbjuda presenter, pengar och restaurangbesök till barnen. Förövaren fortsätter på så sätt att utöva kontroll genom ekonomiska påtryckningar.

Linnéa menar att ekonomiskt våld är en försummad barnfridsfråga. Däremot finns många studier om hur barn påverkas negativt av annat våld i familjen, och barnmisshandel har länge uppmärksammats ­politiskt.

– Många kvinnor vill bara bort från våldet och går lottlösa från boet för att de inte orkar eller vågar ”bråka om pengar”. Ibland är det inte förrän i efterhand, med lite distans till vad de varit med om, som de inser att de varit utsatta för våld. Amerikanska studier visar att kvinnor som varit utsatta för ekonomiskt våld i högre grad än de som utsatts fysiskt lider av depressioner och självmordstankar.

Expertens råd vid ekonomiskt våld

Linnéas råd till att den som känner sig ­kontrollerad ekonomiskt av sin partner, utan insyn i den gemensamma ekonomin eller att ens partner utövar påtryckningar kring lån eller andra ekonomiska beslut, kan kontakta Kvinnofridslinjen (telefonnummer: 116 016) och kvinnojourer för stöd.

Om kvinnan hamnat i en svår skuldsättning finns möjlighet att söka skuldsanering hos Kronofogden. Socialtjänsten kan också ge olika slags stöd, men det varierar stort mellan kommuner, vad de kan erbjuda.

För att förebygga ekonomiskt våld säger Linnéa att det är viktigt att öka kunskapen hos alla relevanta myndigheter, se över rutiner och att prata om det ekonomiska våldet, särskilt med ungdomar.

– Man ska känna till att det är viktigt att ha kontroll och insyn i den egna ekonomin, även i relationer där den ena sköter räkningarna. Det är inte rimligt att enbart den som tjänar mest har insyn och bestämmer allt. Mitt råd är att prata om ekonomin redan i början av en relation. Lämna inte över kontrollen enbart till den andra, avslutar Linnéa Bruno.