Jag testade klangmeditation – fick en känsla i kroppen jag inte haft på länge

Så fungerar en chakrascanning

Vi är omgivna av ljud, av vibrationer. Det dova mullret från en motorväg långt borta, fågelkvitter och sorlet från en folkmassa. Det kan vara hemskt, som det skärande ljudet från en granne som borrar, vilket får en att tappa koncentrationen.

Att långvarigt utsättas för buller kan skapa stress och höja blodtrycket.Men vi är också omgivna av ljud som får oss att må bra. Musik, regnsmatter mot en fönsterbräda eller sprakandet från en brasa. Det är de välgörande ljuden vi ska dyka ner i. De som får oss att må bra, får axlarna att sjunka och själen att få ro.

Populär trend

I flera århundraden har klangskålar använts för meditation, så det är svårt att kalla det en trend, men det är det. Det har blivit vanligare. Så pass vanligt att när jag börjar söka så inser jag att jag har minst tre olika ställen som erbjuder klangresor inom en radie av tio minuter från kontoret. Nu jobbar jag förvisso väldigt centralt i Stockholm, men ändå. Jag är inte bara omgiven av ljud – jag är omgiven av klangresor.

Det finns som meditationsklasser på yogastudior, erbjuds som avslappning på spa och till och med som en förhöjare av konst. Moderna museet anordnade i våras Slow art day, en visning med meditation samt en workshop där man målade med vibrationer från klangskålar.Klangskålar kommer i olika storlekar och utförande. De är gjorda av metall och enligt tradition ska de bankas ut för hand med en hammare, så den ena aldrig blir den andra lik. Det gör också att varje skål får en unik klang. Man spelar med hjälp av en klubba som slås mot kanten eller gnids runt i skålen för att få olika toner. Det finns också skålar av kristall.

Sägs påverka kroppen

Ursprunget är svårt att vara säker på. De sägs ha skapats runt 500 f. Kr. i Indien för att sedan få spridning i Tibet, men det finns också bevis för att metallskålar producerades i Kina redan runt år 1000 f. Kr. och att de spreds via buddistiska ritualer.

Klangmeditationen, eller klangresan som det ofta kallas, ska få oss att slappna av på djupet. Vibrationen från skålarna går in i kroppen och skulle kunna liknas vid massage inifrån. Emotionella spänningar kan släppa och blodtrycket kan sjunka vilket kan hjälpa mot smärta.Jag har stämt träff med Marcos Bearcub på Harmoniexpo, Sveriges största mässa för andlighet och holistisk hälsa. Han driver Andliga butiken tillsammans med sin dotter, som bland annat säljer klangskålar och har jobbat med klangmeditationer i över 20 år.– När jag började så var jag ensam i Sverige med att göra det här. Jag har rest genom hela landet och spelat på de flesta yogacenter.

Frisätter serotonin

Det finns olika typer av klangskålar, gongbad och stämgafflar som ska hjälpa oss må bättre med hjälp av ljud och frekvenser.Hur skulle du beskriva de här typerna av terapi?

– Man tillsätter vibrationer, ljud och frekvens till kroppen för att göra en förändring, för att skapa, förändra eller bli
av med något. Vissa ljud är mer skapande, andra är harmoniserande. Vissa ljud är kaos, säger Marcos och fortsätter:– Allt som vibrerar är ljud och allt som lever vibrerar. Varenda del av oss har en frekvens, varje liten cell. När ett organ är sjukt då är det är inte i sin frekvens. Då kan vi tona tillbaka till den ursprungliga frekvensen och då har vi hjälpt det att läka.

Har det något samband med ”vanlig” musikterapi?

– Ja, de funkar likadant. Det frisätter serotonin, man blir lugn. Skillnaden är att ljudet i musik är mer strukturerat. Det är som matematik. Att spela på klangskålar är helt intuitivt.

I Marcos bås på mässan ser jag de klassiska klangskålarna av metall, men på andras bord har jag även sett skålar gjorda av kristall.

– Kristallskålar är entoniga. Klangskålar av metall har en baston, en grundton och sedan en överton på det. Så det är oändliga toner som kommer från en klangskål, förklarar han.

Det är just det ostrukturerade ljudet man är ute efter.

– Hjärnan försöker analysera det, men det går ju inte eftersom det inte finns en struktur i själva ljudet. Så efter ett tag när ens hjärna försöker, försöker, försöker, men inte kan, så lägger den ner. Det är då själen kan komma upp och resa.

Han berättar att olika instrument jobbar med olika delar av kroppen.

– Vissa instrument aktiverar, andra harmoniserar. En klangresa är som ett smörgåsbord. Folk tar det som de behöver.

Marcos började spå i kort

Så upplever jag mycket av det jag ser runt omkring mig på mässan. De olika terapierna och behandlingarna går in i varandra och man tror på det man vill tro på. För Marcos är det inte bara klangskålarna det handlar om.

– Jag har jobbat med schamanism hela mitt liv och med andlig utveckling. Jag började spå i kort när jag var elva år gammal. Vid 13 så började jag göra transcendental meditation. Så det här har varit med mig i hela mitt liv. Samtidigt har jag pluggat matematik, datakunskap och ekonomi. Jag jobbade på bank och på helgerna spådde jag i kort.

Jag sneglar ner på den stora klangskålen som står på golvet. Det är som en snabbkurs, så man kan prova på vad ljuden och vibrationerna kan göra. Jag tar av mig skorna och testar. När Marcos slår på skålen känner jag vibrationerna jobba sig upp i kroppen.

– Vibrationen reser genom kroppen och fastnar där det finns blockeringar. Blockeringar som har uppkommit efter någon typ av trauma. Så det vi gör då är att fortsätta med frekvens tills den fortsätter resan uppåt genom kroppen. Och då är blockeringen upplöst. Då kommer trauman upp senare så att personen kan bearbeta dem.

Första gångerna han slår stannar vibrationerna av i magtrakten men efter ett par minuter känner jag hur de stiger till bröstet och med det sista slaget så når vibrationerna huvudet. Jag känner mig lätt och lite skakig.

Helande musikteori

Ett stenkast bort möter jag Tanja Dyredand. Hon är journalist, författare, astrolog och andlig livscoach, bland annat. Hon har precis släppt boken Du är en vibe – helande frekvenser och kvantfysik. Hon leder en grupp mässbesökare genom en meditation med både klangskålar och stämgaffel. Bland annat en stämd i ”gudsfrekvensen” 963 hertz. Det är den högsta frekvensen i den urgamla Solfeggio-skalan och förknippas med andligt uppvaknande.

Hon berättar om matematikern Pythagoras och hans helande musikteori gällande toner som är harmoniserande. Hur hennes eget arv från Norra Karelen som innehåller trummor och sånger som ett sätt att ändra sinnes­tillstånd och om tibetanska munkar och brittiska druider som använder instrument och sång som meditation. Det är för komplicerat för mig som lekman att återge – men kort sagt har människan alltid använt musik för att komma närmare någon form av Gud.

Jag ber Tanja beskriva känslan i en klangresa.

– Olika personer upplever olika saker. När man kommer ner i varv och hör ljuden så sätter det i gång olika processer. Det kan vara allt från tår­ar till glädje och ledsamhet. Man kan uppleva hela spektrat.

Hon fortsätter:

– Klangskålen klickar i det vi behöver. Behöver vi sova så kommer sömnen, behöver vi gråta så kommer gråten. Och om vi behöver skratta så kommer skrattet.

Du som dirigent

Vi pratar om det rent fysiska, att det är en ganska lättillgänglig alternativ terapi eftersom man kan känna vibrationerna. Tanja är också utbildad klangmassör där man placerar ut skålar på kroppen och spelar för att komma ännu närmre vibrationerna.

Är de svåra att spela på?

– Precis som med alla typer av instrument så handlar det om dig som dirigent. Det finns inget rätt eller fel och det är det som är så häftigt med klangskålar. Det är inte som en gitarr eller ett piano där du måste ha en fattning och lära dig skalor. Klangskålen är din. Du har en relation till klangen och det kan låta hur som helst. Det är ett härligt kreativt och väldigt personligt instrument.

Och det behöver inte handla om harmoniska ljud.

– Gamla munkar som utbildar om klangskålarnas ursprung säger också att de ljud vi triggas av, de ljud vi tycker är hemska eller höga eller skeva under en klangmeditation, det är där läkningen sker, precis som i livet. Det vi triggas av är våra bästa lärare. Att man möter det också, inte bara trycker undan utan tänker – vad vill den här känslan säga till mig?

Tanja understryker dock att man inte ska välja bort traditionell medicin.

– Dyker det upp gamla tankar och funderingar som man behöver ta tag i så sök professionell hjälp och prata med en riktig människa. Man ska inte klanga bort ett trauma. Det är ett bra komplement men det är aldrig ett alternativ till medicinering.

Jag lämnar Harmoniexpo med ett lugn i kroppen, trots alla intryck, en stor mängd människor och ett högt konstant sorl.

Lätt oro i kroppen

Jag är själv inte främmande för den här världen. När man yogat i 25 år så är det svårt att undvika att komma i kontakt med healing, mantran och klangskålar. Men just meditation har inte varit mitt forte. I slutet av varje yogaklass, när man ska slappna av i ”död mans ställning” så börjar jag planera handlingslistan. Så det är med lätt oro och kryp i kroppen jag kliver in på den en timmes långa klang­meditationen på ett yogacenter i centrala Stockholm.

När alla har lagt sig till rätta på sin mjuka matta, med filt, bolster och en liten ärtsäck över ögonen så startar ledaren med en kroppsskanning, en vanlig meditationsform för att komma ner i varv. Sen börjar han långsamt spela på skålar av kristall och slå på en gong. Klangen är klar och lång. De olika stora skålarna ger olika ljud. Efter ett tag inser jag att min koncentration dras så fullt mot ljudet att vardagens tankar plötsligt är långt bort. Mitt enda fokus är klangen. När han slår på gongen känner jag fysiskt hur det vibrerar i kroppen. Kroppen blir tung och för första gången på länge känner jag mig avslappnad.

Det är ingen mirakelkur. Efter halva klassen kommer tankarna tillbaka och jag börjar försiktigt vända och vrida på kroppen, men jag går därifrån med ett lugn och lite stolthet. Det var befriande att göra något med noll prestation där man bara behöver ta emot.

Det är inte bara inom den andliga världen som ljud är i fokus. Det pågår mycket forskning på olika former av musikterapi och på hur buller och oljud påverkar oss.

Eva Bonjer Horwits studerar ljud

Eva Bojner Horwitz som är professor i musik och hälsa är verksam vid Kungliga Musikhögskolan och Karolinska Institutet.

– Det finns inga magiska ljudfrekvenser som visat sig hälsofrämjande i strikt vetenskapliga studier. Däremot i kontexter där klangskålar används så möts vi ofta av en lugn och estetiskt tilltalande miljö som kan påverka vår helhetsupplevelse. Stresshormoner sjunker, vagusnerven stimuleras genom djupare andning vilket i sin tur gör att vi får kontakt med vårt lugnande parasympatiska nervsystem. Man lägger bort mobilen, kanske ligger ner med en filt på sig och leds in i en avslappning. Du blir lugnare och kommer ner i varv, säger hon och förtydligar:

– Det finns ingen evidens att just klangen i klangskålen har medicinsk effekt, men helheten av upplevelsen kan uppfattas som positiv.

Det händer mycket inom forskningen på ljud just nu. På MIT studeras hur frekvenser på 40 hertz kan påverka patienter med alzheimer. Det forskas på misofoni, överkänslighet mot vissa ljud, bland annat i klassrumssammanhang.

– I Japan studerar man ­noice, man använder oljud för att stimulera olika utfall. Det kan handla om heavy metal på hög volym. Vad händer i hjärnan när du hör det? Amygdalan aktiveras, du känner dig drabbad, berörd och överrumplad, kan börja gråta eller få ståpäls. Många söker sig till de kontexterna, det blir en tydlig kroppslig upplevelse från ett slags kaos i kroppen.

Och det går faktiskt att mäta – rent fysiskt.

Eva fortsätter:

– Just nu studerar vi stora konserter, både klassisk musik och pop, hur det påverkas oss när vi lyssnar. Hur vi reagerar går att mäta genom att studera hårstråna. Kortisolreaktionen syns där.

– Det finns ett pågående intresse för att förstå frekvenserna och svängningarna i vibrationer. Jag tror att forskningsfältet kommer växa allt mer i framtiden, säger Eva.