Terrorforskaren Magnus Ranstorp: ”Världen har blivit en farlig plats”
Nya omvärldskonflikter blossar upp och terrorn är mer närvarande än någonsin.
Efter ett helt yrkesliv med terrorn som ständig följeslagare har han nu skrivit en bok om sina erfarenheter.
Det är oundvikligt att samtalet med terrorforskaren Magnus Ranstorp tar avstamp i Hamas attack mot Israel, som vid tidpunkten för intervjun har skett ganska nyligen. Attacken har skakat världen och utmanat Israels status. Vad krisen i förlängningen kommer att få för konsekvenser vet ingen.
– Jag var nyligen i Israel och där pratade israeliska försvarschefen bara om Iran. Jag har ju tidigare varit i Gaza och träffat Hamas ledare och vet hur det ser ut där. Mindre attentat från Hamas har skett förr. Men inte i den här omfattningen. Det här var en extremt stor operation och det förefaller otroligt att Hamas skulle ha klarat detta utan hjälp från Iran, konstaterar Magnus Ranstorp.
– Problemet är den unga generation i Gaza som aldrig har lärt känna vanliga israeler och som radikaliseras. Redan på 90-talet var Hamas tydliga med att de kommer att vinna och att Israel kommer att utplånas. När jag frågade Hamas andliga ledare när det kommer att ske fick jag svaret 2022.
Magnus Ranstorp skakar på huvudet. Han tycker att det som hänt är svårt att ta in.
– Vi såg hur några här i Sverige firade attacken mot Israel. Jag tror att antisemitismen och hotbilden mot judar kommer att öka avsevärt.
Vad är terrorism? Magnus Ranstorp förklarar
Som terrorforskare vet han att terrordåd sker med jämna mellanrum – plötsligt smäller det till. Hans arbete handlar om att följa händelseutvecklingen och han kan bara konstatera att terrorn har lett till att världen i dag är en farligare plats.
Under 2000-talet har terrordåden varit många och västländer som USA, Frankrike och Belgien har drabbats hårt. Även Sverige har hamnat på listan över terrordrabbade länder – och just nu anses hotet vara högt.
– Men vi får inte glömma att majoriteten av de som drabbas av terrordåd är muslimer, säger han.
När jag ber Magnus Ranstorp definiera terrorism förklarar han att det är en metod för att med hot och våld ingjuta fruktan i en befolkningsgrupp eller att destabilisera de sociala, politiska och ekonomiska grundvalarna i samhället.
Terrorismen syftar till att utmana en stats våldsmonopol och demaskera staten som repressiv eller oförmögen att skydda sin befolkning. På så sätt skapar man polarisering.
– Terrorism är en spegling av samhällsutvecklingen. Vi har inte bara radikalislamistisk terrorism med utbredningen av IS och Al Qaida i Mellanöstern, Asien och Afrika, utan också höger- och vänsterextremism. Extremistmiljöerna triggar varandra, det blir en ond våldsspiral.
Magnus Ranstorp hamnade på terrorlista efter 9/11
Under sin långa yrkeskarriär har Magnus Ranstorp rest till många konflikthärdar för att samtala med världsledare och delta i konferenser.
Efter ett tag får man elefanthud
Han har flertalet gånger varit i Mellanöstern för att vara budbärare mellan Israel och terrorgruppen Hizbollah. Han har också arbetat som terrorexpert för CNN. Ironiskt nog hamnade han på USA:s terrorlista efter 9/11.
– Mitt pass hade stämplar från olika arabländer, vilket ansågs misstänkt, trots att jag bevisligen hade arbetat med högt uppsatta personer i USA och inom EU. Men passpolisen var obeveklig och ville först inte släppa in mig. Ett tag trodde jag att jag inte skulle kunna återvända till USA. Men lyckligtvis löste det sig, berättar Magnus Ranstorp.
Sin hemvist hade han fram till 2005 på St. Andrews University i Skottland varifrån han bedrev sin forskning.
Hans jobb är av förklarliga skäl inte riskfritt: det finns rättshaverister och antagonister som gärna skulle se honom försvinna. Han har flera gånger känt sig hotad och av den anledningen undviker han kollektiva färdmedel.
– Men jag är inte rädd. Efter ett tag får man elefanthud, säger han med ett leende.
Ett tillfälle då han faktiskt blev rädd var när han och en vän gav sig in i epicentret av konflikten i Nordirland, på jakt efter Fredsmuren. De hade kollat med turistbyrån om det var säkert att vistas där och fick veta att det inte borde vara någon fara, åtminstone inte dagtid.
Men på en bakgata nära katolska Falls Road blev stämningen obehaglig och plötsligt stod de framför ett automatvapen. En brittisk soldat frågade bryskt vad de gjorde där. De svarade att de bara var svenska turister som såg sig omkring och som var nyfikna på konflikten.
I boken Från terrorns frontlinjer berättar Magnus Ranstorp hur soldaterna bannade dem för deras dumdristighet. De fick veta att de hade kunnat falla offer för IRA, som kunde ha kidnappat dem och utsatt dem för tortyr. Eller helt enkelt avrättat dem.
Magnus Ranstorp: ”Vi måste stå upp för mänskliga rättigheter”
Terrorism har varit en ständig följeslagare under hans vuxna liv. Som ung collegestudent i USA på 80-talet såg han konsekvenserna av den iranska revolutionen, vänsterradikala rörelser, palestinsk terrorism och konflikten på Nordirland.
Denna cocktail av komplexa omvärldshändelser gjorde ett starkt intryck och blev starten på hans karriär som terrorforskare.
Ibland kan jobbet göra mig nedstämd
Men ämnet är tungt och frågan är hur man påverkas av att forska om dessa mörka, våldsbejakande krafter. Tappar man inte tron på mänskligheten?
– Jag har fokus på världens hemskheter och det kan göra mig nedstämd. Men jag är i grunden en glad person och vet att världen inte vilar på mina axlar. Jag gör så gott jag kan och har förmågan att också se det goda i världen och i människor.
I början på 2000-talet träffade Magnus Ranstorp sin blivande fru. Efter några år flyttade de tillbaka till både Sverige och Danmark och bildade familj – men han för fortfarande en kringflackande tillvaro.
Utifrån sin roll som terrorforskare, men också som medborgare, ser han med oro på samhällsutvecklingen som på senare tid har präglats av grovt gängvåld och välfärdsbedrägerier.
Det här är Magnus Ranstorp
Ålder: 58 år.
Familj: Familj och två barn.
Bor: I Skåne.
Gör: Statsvetare, terrorforskare och författare. Aktuell med boken Från terrorns frontlinjer (Mondial).
Någon enkel lösning på de accelererande problemen har han inte, men han menar att samhället måste ta tag i den normlöshet som har varit legio under lång tid och som är en viktig anledning till den situation vi har i dag.
– Vår ”religion” i Sverige är demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och en tilltro till rättsstaten. Här handlar allt om individen. Det krockar med religiösa normer, kollektivistiskt tänkande och patriarkala strukturer där man litar på släkt och familj, inte på staten. Det har lett till parallella samhällsstrukturer, som man förlitar sig på. Vi har varit alldeles för naiva som inte har tagit detta på allvar, säger Magnus Ranstorp.
Ur den här myllan av resurssvaga personer i utsatta områden har samhällen i samhället vuxit fram. Samhällen med andra regler och normer än de svenska.
– Människor från samma kultur bor tillsammans, är ofta trångbodda och många lär sig aldrig svenska eftersom de aldrig träffar svenskar. Flickor får inte gå ut hur som helst medan pojkar rör sig ute på gatorna. Här har gangsterkulturen kunnat frodas.
Jag vill se inrikespolitik som tar tag i kvinnors rättigheter
Han anser att samhället behöver göra en jätteomsvängning, en slags Marshall-plan för särskilt utsatta områden, och börja sätta gränser. Från att ha varit ett homogent, tillitsfullt samhälle är vi i dag ett heterogent samhälle.
– Det behövs tydliga regler och krav. Vi måste tydligt stå upp för mänskliga rättigheter och demokrati och det innebär till exempel att värna och skydda kvinnor från hederskulturer. Det vi har nu är en kulturell diskriminering, där kvinnor som lever med hederskultur ofta överges av samhället, eftersom vi inte vill prata om heder som fenomen. Jag skulle vilja se en feministisk inrikespolitik som tar tag i alla kvinnors rättigheter! Det är dessa frågor som driver mig att värna individuella fri- och rättigheter.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp uppfattas som provocerande
Magnus Ranstorps ståndpunkter uppfattas av vissa som drastiska och provocerande.
– Det är inte direkt karriärfrämjande att tala klarspråk om samhällsproblem och jag får många påhopp av aktivister. Men det bryr jag mig inte om!
Han menar att vi är ett hyggligt folk i Sverige. Men vi är samtidigt konflikträdda och strävar efter konsensus. Åsiktskorridoren är smal och debatter svänger hastigt utifrån opinionen.
– Tyvärr har vi alltför länge ignorerat radikaliseringar och hedersförtryck för att inte framstå som rasistiska eller islamofobiska. Men vi lever i en demokrati och den ska vi stå upp för. Folk som kommer hit måste anpassa sig till våra värderingar och respektera våra myndigheter och lagar. Det handlar om tydlig gränssättning, att värna rätt och fel som ska genomsyra allt. Man får leva hur man vill privat, men vi får aldrig acceptera parallella, antidemokratiska samhällsstrukturer.
Magnus Ranstorp är skarp i sin kritik men också ödmjuk inför frågans komplexitet. Som person beskriver han sig själv som socialt smidig, öppen och nyfiken – viktiga egenskaper när man möter inflytelserika personer och andra kulturer och religioner ute i världen.
– Personligheten är helt avgörande. Genom att ha ett öppet sinne, vara trevlig och lyhörd skapar man nätverk och får vänner med inflytande, säger han och tillägger att han dock är noga med sin integritet.
Jag hämtar styrka och kraft hos familjen
Han jobbar i en förtroendebransch i och med sina kontakter med säkerhets- och underrättelsetjänster och låter inte personliga åsikter färga hans interaktion. Han förhåller sig neutral och icke-fördömande.
Efter att han har blivit familjefar har hans fokus skiftat från hårt arbete veckans alla dagar till ett mera normalt privatliv.
– Jag hämtar styrka och kraft från min familj och gillar att ta långa promenader ute i friska luften med någon bra podd i öronen. Då rensar jag huvudet och mår bra!