Drömgröt och andra midsommartraditioner som försvunnit helt – så firade vi förr
Så gör du en midsommarkrans - knepen för den snyggaste kransen
Årets längsta dag och kortaste natt – ja det är midsommar och det har firats så långt tillbaka som man kan hitta i folkhistorian. Det är en av våra mest svenska högtider och för många innebär det dans runt midsommarstången, festlig mat och snapsvisor.
Men likt alla högtider som vi tillskrivit traditioner så är de i ständig förändring – ingen högtid är statisk, och midsommar är inget undantag.
I det gamla bondesamhället tillskrevs midsommar flera traditioner, som i dag har omvandlats till lek eller helt fallit i glömska.
Midsommars ursprung
Firanden kring denna tid på året har gamla rötter. Det är svårt för experter att veta exakt hur högtider firades förr i tiden här i Norden, eftersom mycket aldrig blev nedtecknat. Men troligtvis uppmärksammade människor solens högsta läge på himlavalvet redan innan själva högtiden, som vi känner den i dag, kom till.
Ursprungligen var midsommar ett kyrkligt firande, med inslag av fornnordiska traditioner. Under 1500-talet tillägnades dagen till Johannes döparens dag, vars kalenderdag infaller den 24 juni.
Midsommar har firats i Sverige sedan medeltiden. Men det moderna firandet som vi har i dag med dans runt en midsommarstång är endast några hundra år gammalt. Det var 1800-talets medelklass som lanserade dagens firande, som har levt vidare och utvecklats. Det var även här som matkulturen kring midsommar började formas. En del av de klassiska midsommarrätterna som vi äter i dag var inte alls helt självklara från början och flera av de äldre rätterna har fallit i glömska.
Kärlekens högtid – spådomar
I det gamla bondesamhället, som sträcker sig från medeltiden till början av 1900-talet, ansågs tiden när sommaren övergick till vår vara magisk. Det var även en tid då folket fick en paus från alla sysslor. Det var därför dags att slå på stort och fira.
Trots att midsommar var en kyrklig högtid så var det många som vände sig till spådomar och magi. Det var även en högtid som var starkt förknippad med ungdomlig kärlek, vilket ofta fick utstå hård kritik av prästerskapet för osedligt firande.
Än i dag är det många som deltar i traditionen att plocka blommor som sedan läggs under kudden. I dag ses traditionen främst som en lek för barn. Men i det gamla bondesamhället var denna tradition något som många unga kvinnor utförde för att få reda på vem deras äkta make skulle bli.
Under tystnad plockade de på sig sju eller nio blommor och lade under huvudkudden för att sedan drömma om deras framtida make. Varför det var just sju eller nio blommor var för att folktron ansåg att dessa siffror var magiska.
Men det var även andra sätt man kunde spå för att få reda på vem man skulle gifta sig med – traditioner som vi i dag har släppt helt.
På vissa håll i landet hoppade kvinnor över sju eller nio gärdesgårdar. Det var även de som provade att äta drömgröt kokad på mjöl, vatten och väldigt mycket salt. I drömmen fick man vatten av sin framtida make.
Midsommarelden
Det är inte bara Valborg som har bål som tradition. I Sverige var det mycket vanligt med midsommareldar i det gamla bondesamhället. I biskopen Olaus Magnus verk Historia om de nordiska folken från 1555 skildras ett midsommarfirande:
”På den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.”
Det kan eventuellt finnas enstaka orter som i dag anordnar midsommarbål. Men i det stora hela har denna urgamla tradition försvunnit, kanske på grund av midsommarstångens förmåga att samla stora skaror människor som vill dansa.
Läkekonst och hälsa
I bondesamhällets folktro var midsommarnatten förknippad med att växtligheten fick magiska krafter och att övernaturliga väsen var mer aktiva än vanligt. Det var därför tradition att samla in läkande växter under midsommarnatten, de hade mer krafter än växter som samlades in under andra dagar på året.
Det var också tradition att rulla sig i midsommargryningens dagg. Man trodde nämligen att daggen hade läkande och stärkande kraft.
Ännu en folklig sed var att dricka från en källa kring midsommar. Man förknippade dessa källor med lycka och hälsa som förstärktes under midsommar.
Traditioner som mer eller mindre fallit i glömska
Midsommarelden – precis som på valborg tändes eldar vid midsommar. En tradition som i stort sett är borta i dag
Att hoppa över sju eller nio gärdesgårdar – en spådomsritual med syfte att få veta vem ens framtida make skulle bli.
Drömgröt – Den som åt den mycket salta gröten kokad på mjöl, vatten och salt skulle sedan drömma om sin framtida make.
Att rulla sig i midsommardag – daggen i midsommargryningen ansågs ha läkande och stärkande kraft.
Att dricka ur särskilda källor – detta förknippades med lycka och hälsa, i synnerhet kring midsommar.
Många av de gamla traditionerna som tidigare var starkt förknippade med midsommar har i dag fallit i glömska. Traditioner är alltid i ständig förändring, och dagens midsommartraditioner kan mycket väl förändras eller försvinna helt inom några generationer – likt de gamla magiska traditionerna som var populära bara för drygt 100 år sedan.
Källa: Nordiska museet, Isof, Populär Historia