Petras våldtäktsman fick 875 000 i skadestånd: ”Får mig att må illa”

Petra våldtogs i sitt hem men har inte fått sitt skadestånd efter våldtäkten. Den har däremot våldtäktsmannen fått.

”Både socialen och polisen sa att de kunde hjälpa mig om jag flyttade. Men om alla kvinnor gömmer sig, vad ska det bli? Hur ska det hjälpa?”

Foto: Privat

Petra kommer att leva med smärtan efter den brutala våldtäkten i hela sitt liv. Det kan inga pengar i världen ändra på. Men att förövaren får flera hundra tusen kronor i skadestånd – och samtidigt slipper betala för det skadestånd Petra har rätt till – det kan hon bara inte förstå.
– Det är ju skattebetalarnas pengar. I det här fallet stöder staten brottsligheten. De har inte tittat på vad han gjort mot kvinnor och andra, säger hon.

Mycket av fokuset i diskussioner och debatter om brottslighet ligger på gärningsmännen. Hur ska man få bort buset från gatan och skydda hederligt folk? Brottsoffer har sällan varit högst på agendan. Men i somras presenterade regeringen en rad nya lagförslag med tydligt fokus. De handlar bland annat om höjda skadeståndsnivåer för den som utsatts för grova brott.

En annan punkt handlar om att även skadeståndspengar som gått till dömda brottslingar ska räknas som utmätningsbara tillgångar, alltså egendom som Kronofogden kan ta i beslag av den dömde. Om allting går enligt plan träder lagarna i kraft sommaren 2022. Regeringens pressmeddelande gick ut utan att skapa några större svallvågor. Nyhetsplatserna hade nog med annat.

Sara Trygg: Jag hoppas att min historia ska få fler att våga anmäla

Ett beslut från Justitiekanslern, JK, i augusti skulle dock förändra allt. En syrisk medborgare som suttit fängslad för bland annat våldtäkt, skulle få 875000 kronor i skadestånd. Felet staten begått var inte att mannen suttit oskyldig. Felet var att han dömts som att han var 18 år när brotten begicks. Nu hade det kommit fram dokument från Syrien som visade att han var yngre, och att han därför borde ha dömts till ett lägre straff. Skadeståndet han fick var en beräkning på att han suttit 14 månader för länge i fängelse.

Insamlingar på sociala medier för våldtäktsoffren

En av målsägarna, Petra, fick reda på JK:s beslut genom en kompis. Mannen dömdes för att han och en annan man tagit sig in i hennes lägenhet och utsatt henne för en brutal våldtäkt våren 2017. Samma kille och hans bror fälldes även för en annan grov våldtäkt. I det fallet hade de hållit en kvinna gisslan i ett källarförråd i ett halvt dygn och försökt pressa hennes vänner på pengar. Bröderna våldtog även kvinnan under hot och åt chips i pauserna.

Enligt domarna var både Petra och den kidnappade kvinnan berättigade till skadestånd. För Petras del 275 000 kronor – 250 000 kr för kränkning och 25 000 kronor i ersättning för sveda och värk inklusive psykiskt lidande, som rätten uttryckte det. Hennes försäkringsbolag ersatte henne för det som stulits i hennes lägenhet och för misshandeln, 110 000 kronor.

Jag mådde illa, tänkte att det är sjukt vad de hade beslutat

Mannen har visserligen suttit av sitt straff, men inte haft pengar att betala av Petras skadestånd med. När Kronofogden skulle mäta ut hans tillgångar fanns det bara 3 000 kronor att ta. Nu förstod Petra att JK-beslutet om att mannen också fått skadestånd nog inte skulle ändra situationen. I samtal med Kronofogden fick hon nämligen reda på att den typen av skadestånd är utmätningsfria i åtminstone två år. Enligt lagförslaget ska det ändras nästa år. Men det är då det.

– Jag mådde illa, tänkte att det är sjukt vad de hade beslutat. Jag minns att jag gick en lång promenad i parken och bara funderade, ”vad ska jag göra, vad ska jag göra?”

Efter att Petras och de andra drabbade kvinnornas öde blivit kända har flera privata insamlingar dragits igång. Både för att stötta dem och för att ifrågasätta JK:s beslut. Initiativtagarna är stora namn på sociala medier, som barnrättsaktivisten Jonathan Alfvén, riksdagsmannen Hanif Bali (M), frisören Antoni Axo och entreprenören/tatueringsprofilen Daniel Beijner. Flera av dem har varit i kontakt med Petra personligen för att visa sitt stöd, och hon pratar varmt om dem. Petra berättar att hon själv var inne på Instagram och läste vad som skrevs i kommentarerna under ett av inläggen. Till slut blev hon nästan irriterad.

– Det handlade nästan bara om pengar, det var som att orsaken bakom glömts bort.

Vägrar gömma sig efter våldtäkten

Men de insamlade pengarna har lämnats över. Petra låter tagen och säger att ”det är för mycket” och att hon skänker delar vidare till välgörande ändamål.

Men hon glömmer inte vad hon utsatts för. Det har varit långa perioder av sjukskrivning och psykologbesök under åren som gått. I början såg hon gärningsmannen överallt. Gick hon ut i parken fanns han där, cyklade hon och handlade var han där. Malmö är litet.

– Det är en oro som finns i mig alltid, säger Petra och fortsätter:

– Både socialen och polisen sa att de kunde hjälpa mig om jag flyttade. Men om alla kvinnor gömmer sig, vad ska det bli? Hur ska det hjälpa? Men jag gömmer mig inte någonstans, det får bli som det blir.

Se också: Christinas dotter Marie mördades – ny teknik kan avslöja mördaren

2:29

Efter reklamen: Christinas dotter Marie mördades – nu kan ny teknik avslöja mördaren

(2:29)

Mannen som dömdes för våldtäkten på Petra dömdes så sent som i september för ringa narkotikabrott till 30 dagsböter à 50 kronor. Han ska även betala 800 kronor till Brottsofferfonden. Beslutet om utvisning står fast, men säkerhetsläget i Syrien anses för närvarande vara så pass farligt att han har beviljats alternativ skyddsstatusförklaring, enligt Aftonbladet. Innan den är borttagen kan en utvisning inte genomföras.

I september var Petra i kontakt med Brottsoffermyndigheten angående ansökan om brottsskadeersättning. Och det finns möjlighet. I så fall räknar man av för den ersättning som redan utgått från försäkringsbolaget. Petra har alltså alla möjligheter att få den ersättning som domstolen ansett att hon ska ha i skadestånd. Men det lär inte bli hennes våldtäktsmän som betalar.

Att Petra tyckte sig se gärningsmannen var till en början bara ångestfylld inbillning. Men en dag tidigt förra våren blev det verklighet. Under tiden som våldtäktsmannen avtjänat sitt straff har Petra, som målsägande brottsoffer, fått uppdateringar om när han till exempel bytt anstalt. Nu var han tydligen ute ur fängelset utan att hon fått reda på det.

– Han hade inga vakter omkring sig eller någonting. Det var en chock. Jag hade inte fått reda på att han var på väg ut – dessutom trodde jag att han skulle bli utvisad, säger Petra.

Genrebild till intervjun med Petra som överfölls och våldtogs av två män i sin lägenhet i Malmö.

Petra brukade få veta när gärningsmannen bytte fängelser och dylikt. En dag såg hon honom ute på stan. – Han hade inga vakter omkring sig eller någonting. Det var en chock, säger hon. (Bilden är arrangerad.)

Foto: Shutterstock/TT

Hon är inte säker på om gärningsmannen såg henne eller inte. Mötet skakade ändå om Petra rejält. Hon bor fortfarande kvar i lägenheten där våldtäkten skedde. Hon pekar på fönstret där de tog sig in och berättar vad de gjorde. Sparkarna hon fick på golvet och stryptaget som fick det att svartna för ögonen. Ibland gråter hon.

Petra studerar och har planer för framtiden. Hon pratar om saker som ger henne positiv energi. Hennes psykolog är en sådan faktor i livet, prästen en annan. Träningen på morgonen en tredje. Men glömma vad hon varit med om, det kommer hon inte göra.

– Jag berättar för alla som är utsatta. De som inte vågar berätta. Nånting måste förändras. Jag tror inte det står i lagen någonstans att, ”okej du får våldta, sedan får du pengar”? säger Petra.

Brottsofferjouren: ”Staten bör ta mer ansvar”

Att utsättas för brott är uppslitande. Särskilt gäller det allvarliga vålds- och sexualbrott. I det läget borde brottsoffer få lägga all kraft på att läka i stället för att jaga skadestånd, menar Sven-Erik Alhem, förbundsordförande i Brottsofferjouren och tidigare chefsåklagare.

– Vår linje är att staten ska ta fullt ansvar för skadestånd när det gäller offer för grovt våld och sexbrott.

Sven-Erik Alhem, rättsexpert och fd överåklagare

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande i Brottsofferjouren och tidigare chefsåklagare.

Foto: TT

Individer som frihetsberövats på felaktiga grunder har rätt till ersättning för tiden de suttit av. I de flesta fall är det såna ärenden som inte orsakar någon större kontrovers.

Minns till exempel Kaj Linna som avtjänade drygt 13 år som livstidsdömd för ett rånmord som han sedan friades ifrån. Han ersattes med 18 miljoner kronor för åren bakom galler. I det fallet fanns det ingen opinion mot ersättningen. Han var ju friad från misstanken om brott.

I fallet med Petras våldtäktsman är förutsättningarna annorlunda. Mannen är fälld för brottet men ersätts för att han dömts som vuxen. Storleken på skadeståndet är upp till JK att bedöma.

Kriminella agerar utefter utmätningsfritt skadestånd

Sven-Erik Alhem är mån om att inte ställa olika personer som behandlats inom rättsväsendet mot varandra men reagerar starkt, likt många andra, på att skadeståndet är utmätningsfritt.

– Det borde det aldrig blivit. Hade det inte varit utmätningsfritt och staten själv hade handlagt frågan hade brottsoffren i det uppmärksammade våldtäktsfallet sannolikt inte vållat så hätsk debatt, eftersom brottsoffren då hade fått del av skadeståndet. Nu försvinner ju utmätningsfriheten, även om det inte sker omgående, säger han och tillägger:

– Du kan ju räkna med att de kriminella vet att ersättningen är utmätningsfri och agerar efter det.

Skadestånd till brottsoffer

  • I första hand är det brottsoffret själv som ska försöka utverka skadeståndet. Vanligtvis via kronofogden som undersöker om det finns medel att ta av.
  • Försäkringen kan också täcka skador till följd av brott. I hemförsäkringen finns det till exempel överfallsskydd som kan lämna ersättning vid vissa typer av brott, till exempel misshandel och våldtäkt.
  • Om det inte finns några utmätningsbara tillgångar eller försäkringen inte täcker så kan brottsoffret vända sig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning.
  • Ansökan ska göra inom tre år från att domen vunnit laga kraft. Är man omyndig så finns en frist tills att man är 21, det vill säga tre år efter 18-årsdagen.
  • Myndigheten går efter samma tariffer som domstolarna i bedömningen av ersättningens storlek. Brottsoffer kan ersättas för till exempel kränkning, sveda och värk, inkomstförlust och eventuellt bestående skador. Riktlinjen är att ersättningen ska vara ”skälig”.
  • Som regel utgår ingen brottsskadeersättning för bedrägerier och skadegörelse. Inte heller för någon som råkat illa i samband med en kriminell uppgörelse där denne tagit aktiv del.

Källa: Brottsoffermyndigheten

Skadeståndet till brottsoffer och närstående är tänkt som en sorts upprättelse för brottet de utsatts för. Man kanske behöver sjukskriva sig från arbetet, besöka psykolog eller på annat sätt behandla ett eventuellt trauma.

Samtidigt är det, som i Petras fall, inte säkert att gärningsmannen/kvinnan har några medel att ta av. Den drabbade kan då vända sig till Brottsoffermyndigheten för att söka få brottsskadeersättning.

– Från Brottsofferjourens sida vill vi alltså att staten ska ta större ansvar för den proceduren när det gäller grova vålds och sexbrott. Det vill säga att staten ser till att skadeståndet betalas ut och, så att säga, tar över frågan om det blir gärningspersonerna som får betala i slutändan.

– Som det är nu ankommer mycket på den enskilde, säger Sven-Erik Alhem som menar att den som utsatts för till exempel en brutal misshandel eller en våldtäkt skakas i djupet av det och vill inte ägna kraft åt skadeståndsfrågor.

I det tillståndet är frågan om skadestånd en världslig sak.

– Man kanske inte ens vill befatta sig med så triviala frågor som pengar. Jag har talat med brottsoffer som säger att pengar är ett fullständigt trivialt ting. Man ska vara medveten att brott som mord och våldtäkt förorsakar ett livslångt lidande. Man kanske går vidare i livet men man kommer ständigt att bli påmind om det hemska som inträffat, säger han.

Relaterade artiklar

Tjejzonen finns för unga tjejer som behöver någon som lyssnar

June Holm våldtogs två gånger på två månader – nu hjälper hon andra