Blir man utsatt för våld eller kontroll av en person i sin närhet är det viktigt att söka hjälp. Socialtjänsten i din kommun är skyldiga att ge dig akut stöd och skyddat boende om du behöver det. Men många har fördomar om hur socialen jobbar eller tycker det känns fel att blanda in dem. Vi lät dem berätta – i steg för steg – hur de hjälper dig.
Stoppa kvinnovåldet – låt det bli #sistaslaget
Stoppa kvinnovåldet - låt det bli #sistaslaget
Efter reklamen: Stoppa kvinnovåldet - låt det bli #sistaslaget
Kommunen du bor i har ansvar för att hjälpa dig om du blir utsatt för våld av en partner eller närstående. Det vanligaste brottet när det gäller våld i nära relationer begås av en man mot en kvinna i en parrelation. Men alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd via socialtjänsten.
Män, kvinnor och våldsutövare
Det vanligaste i nära relationer är att män är våldsutövare och kvinnor offer, men det finns våld även i samkönade relationer och det händer att kvinnor misshandlar män. Därför används orden ”våldsutövaren” och ”den våldsutsatta” i den här artikeln.
Socialtjänsten finns i varje kommun och det är hit du kan ringa eller gå om du behöver skydd och hjälp. Bor du i en större stad kan det finnas en socialtjänst i varje stadsdel – då kontaktar du socialtjänsten i den stadsdelen du bor i.
Socialtjänsten kan hjälpa till med stöd och samtal men också ge dig ett tryggt, så kallat skyddat boende.
Vanliga veckodagar, måndag-fredag, kan du ringa till socialtjänsten eller gå dit.
Om du behöver stöd eller hjälp att få skyddat boende på helger, kvällar eller nätter, finns en socialjour i nästan alla kommuner dit du kan ringa.
Så kontaktar du socialtjänsten om du blir utsatt för våld
Oavsett om du ringer eller besöker socialtjänsten när du blivit utsatt för våld av en närstående, kommer de att ta emot dig för samtal. Befinner du dig i en farlig situation när du ringer kallar de på polisen, men om det inte är någon akut fara erbjuds du en tid på socialtjänsten senare samma dag.
Om det är farligt för dig eller din familj att bo hemma där våldsutövaren finns, eller om våldsutövaren vet var ni befinner er, kommer de också hjälpa dig/er att få ett annat boende redan samma dag.
Steg för steg – så söker du hjälp hos socialtjänsten
Kontakta eller gå till socialtjänsten i din kommun. Utanför kontorstid – kontakta socialjouren.
Du får alltid en tid samma dag. Du och dina barn, om du har det, får prata med en socialsekreterare om vad du varit med om.
Socialtjänsten ställer frågor och bedömer hur allvarligt våldet är och om det finns något akut hot mot dig.
Utifrån bedömningen föreslår de en plan. Det kan vara att du behöver flytta till skyddat boende eller få hjälp med samtalsstöd till exempel. Om det är farligt för dig att bo hemma kan de starkt rekommendera att du flyttar, men det är alltid frivilligt att flytta till skyddat boende.
Socialtjänsten hjälper dig också få kontakt med till exempel polisen, vården och Skatteverket om du behöver. De tvingar dig aldrig att polisanmäla.
Om du sökt hjälp startar socialtjänsten en utredning. De erbjuder också hjälp till våldsutövaren, tackar personen ja till detta inleder de en utredning även av den här personen.
– Vi prioriterar alltid våldsärenden. Om någon ringer så bokar vi ett besök hos oss samma dag och kommer man hit på vår kontorstid får man träffa en av våra handläggare direkt, säger Rose-Marie Rising som är biträdande enhetschef på vuxenenheten, vid Kungsholmens socialtjänstavdelning i Stockholms stad.
Ibland kan det kännas otryggt att besöka socialtjänsten i den egna kommunen eller stadsdelen, till exempel om våldsutövaren ser dig besöka socialtjänstens lokal, eller jobbar och bor i närheten. I så fall träffar socialtjänsten dig i en annan stadsdel eller närliggande kommun.
Om man ringer socialtjänsten eller besöker dem får man alltid en tid samma dag. Kontaktar man dem i en våldssituation kallar de dit hjälp från polisen. Foto: Shutterstock.
Om du har dina barn med dig får du också träffa socialsekreterare från socialtjänstens familjeenhet, som pratar med barnen och avgör vilken hjälp och vilket skydd de behöver.
Det händer på socialtjänsten när du söker hjälp att bryta en våldsam relation
Under besöket hos socialtjänsten får du själv prata med en socialsekreterare. Du får berätta om våldet som du utsätts för och socialsekreteraren ställer frågor.
– För många är det första gången de berättar. Ofta har det pågått väldigt länge och de har kanske inte sagt det till någon tidigare, berättar Rose-Marie Rising.
För att göra en bedömning av vilka hot och risker som finns mot dig, använder socialtjänsten ett formulär med frågor. Genom att få svar på dem kan de avgöra hur farlig våldsutövaren är för dig och dina eventuella barn.
Rose-Marie Rising träffar dagligen personer som söker hjälp från våldsamma relationer. Foto: Privat.
"Har det fysiska våldet blivit grövre och/eller kommit oftare det senaste året?" och "Har han/hon/de någon gång använt vapen eller hotat dig med ett dödligt vapen?" är två exempel på frågor i formuläret. Men den som håller i samtalet kan också ställa följdfrågor och ge hjälp på traven. Många som varit fast i en våldsam relation utan att berätta för någon har en tendens att underdriva det man varit med om. Det kan till exempel vara svårt att förstå hur allvarligt våldet varit, säger Rose-Marie Rising.
Om du har barn får du tillsammans med dem träffa en socialsekreterare som är specialiserad på att ge stöd åt familjer och barn. Foto: Shutterstock
–Till exempel kan det vara så att den som berättar säger att våldsutövaren inte använt något dödligt vapen, men använt en stekpanna som tillhygge. Då kan vi hjälpa personen att komma fram till att en stekpanna ju faktiskt kan vara ett dödligt vapen om man använder den mot huvudet.
När socialtjänsten fått en bild av din situation tar de beslut om vilken hjälp du kan erbjudas och gör en planering tillsammans med dig.
– Det kan vara viktigt att veta att, om vi snabbt förstår att en person lever i någon slags fara så bedömer vi den akuta situationen först innan vi utreder hur relationen sett ut bakåt i tiden. När vi förstår att en kvinna behöver ha skydd tar vi det beslutet direkt, där och då. Vi tänker här och nu, "behöver skydd – kan inte gå hem – fara".
Om du inte kan fortsätta bo hemma
Om våldsutövaren gör dig fysiskt och psykiskt illa, kan du och dina eventuella barn behöva bo någon annanstans för att få skydd. Antingen vill du kanske avsluta relationen helt eller så är det farligt för dig/er att bo hemma.
Det är alltid frivilligt om man vill flytta till skyddat boende. Foto: Shutterstock
Beroende på vilken risk som finns att den som utövar våldet försöker leta upp dig/er, finns olika lösningar på var man kan bo. Om det finns risk att personen försöker ta kontakt med dig, söka upp och/eller utsätta dig eller er för fara, behöver man nästan alltid bo på ett skyddat boende. Det kan vara en kvinnojour, boenden som drivs av kommunen eller av företag i privat regi. Här finns personal som är utbildad för att stötta personer som varit utsatta för våld. Man får också hjälp med praktiska saker och kontakt med myndigheter, sjukvård, polis.
Du kan själv vara med och påverka var det känns säkert för dig att bo, berättar Rose-Marie Rising.
– Ibland tar vi fram en karta och märker ut, var tränar mannen, var jobbar han, var bor han och hans släkt, var brukar han vistas? På det sättet så kan vi konstatera att på den här sidan av stan, eller i den här kommunen, här är det tryggt och säkert.
Om socialtjänsten har bedömt att du behöver bo på ett skyddat boende hjälper de dig att komma dit direkt. Är det farligt för dig att åka hem, så kan du inte åka till din bostad och hämta saker innan.
Händer det aldrig att man får hämta saker innan man åker till det skyddade boendet?
– Jo, ibland i sällsynta fall kan det ju vara så att våldsutövaren till exempel är anhållen eller inte befinner sig i Sverige, då kan man åka och hämta sina saker.
– Och om vi bedömer att det inte är akut att den våldsutsatta lämnar bostaden kan vi säga "ta med dina viktigaste saker". Det kan till exempel vara bankdosa, pass, laptop eller ett gosedjur till barnen, sådant som kan vara svårt att ordna senare. Kläder till den våldsutsatta och barnen, sådant praktiskt, kan vi alltid ordna på boendet.
På plats på boendet får du och dina eventuella barn också prata med kunnig personal för att bearbeta det som hänt.
– Det är viktigt att få lugn och ro på boendet eftersom många är traumatiserade av våldet. Sen är vi också alltid väldigt noggranna med att sammanhangsmarkera för de barn som finns med. Då kan vi till exempel berätta att "nu åker vi hit för pappa har inte varit snäll”. Och "nu behöver ni lugn och ro, det är inte tryggt och bra för er att vara hemma just nu".
Man kan också bo hemma hos en släkting
Om det är låg risk att våldsutövaren söker upp dig, eller vill ta kontakt med dig, kan du ibland istället ta stöd av ditt eget sociala nätverk. Alla har inte personer runt omkring som kan hjälpa till, men ibland finns kanske möjlighet att bo hos en släkting eller vän, eller låna ett fritidshus av någon dit man kan flytta för att få lugn och ro.
– I fallen där detta är aktuellt har resultatet från vår hot- och riskbedömning visat att det är låg risk för den våldsutsatta. Till exempel om våldet inte varit av karaktären att det är någon fara, utan mer handlat om bråk och att man inte längre kan bo under samma tak.
–Då kan det kännas bättre att ta med barn och till exempel bo hos någon man känner. Men så fort det finns risk att våldsutövaren söker upp den våldsutsatta och är hotfull eller våldsam blir det svårt.
Händer det att de våldsutsatta hellre vill flytta till någon de känner, men att ni bestämmer att de måste åka till ett skyddat boende?
- Ja, ibland hade de föredragit det men om vi bedömer att det är för otryggt så är vi tydliga med att skyddat boende är nödvändigt. Om den våldsutsatta har barn brukar de oftast ha lättare att förstå att de kanske måste bo på ett skyddat boende som våldsutövaren inte kan hitta, för att skydda barnen.
Även om Socialtjänsten kan starkt rekommendera någon att flytta till skyddat boende kan de aldrig tvinga någon, det är en frivillig insats.
Hur gör ni om det är ett gränsfall, där det finns en liten risk att den som utövar våldet söker upp och/eller försöker skada personen och eventuella barn? Tar ni det säkra före det osäkra?
– Ja det gör vi. I ett sådant fall brukar det vara säkrast med ett skyddat boende.
Tanken är att man bor på det skyddade boendet en ganska begränsad tid, det kan handla om några dagar upp till ett par månader – ibland längre. Boendet och personalen ska ha funktionen att i första hand ge ett akut skydd och därefter ge stöd i att bearbeta våldet och planera för ett liv i trygghet utan våld. Vilken kontakt man kan ha med omvärlden beror på hur allvarlig situation man befinner sig i.
Om våldsutövaren blir uppsökande och farlig får man bara ha begränsad kontakt med personer och världen runtomkring. Socialtjänsten och det skyddade boendet ser till så att det inte finns något i din mobiltelefon eller elektroniska utrustning som gör att man kan spåra var du finns. Risken finns också att våldsutövaren försöker pressa personer i din närhet att tala om var du är, och då är det bättre att de inte vet säger Rose-Marie Rising.
– Men sen för att minska oron är det klart att man alltid får ringa sina föräldrar och säga att "Nu har jag och barnen åkt iväg och vi är trygga”.
Utreder och kallar den som utövar våldet
När socialtjänsten får kännedom om att ett barn upplevt våld i familjen är familjeenheten på socialtjänsten skyldiga att inleda en utredning, enligt Socialtjänstlagen om barnets behov av stöd och skydd. Likaså, när en vuxen person som utsatts för våld efterfrågar hjälp eller stöd ska det hanteras som en ansökan om stöd eller hjälp och en utredning måste inledas enligt lagen.
Socialtjänsten erbjuder stöd och behandling för den som har utövat våldet, och om personen tackar ja till detta är socialtjänsten även här skyldiga att inleda en utredning.
Det finns olika typer av behandling som kan erbjudas våldsutövaren. Stockholm stad har exempelvis Relationsvåldscentrum där våldsutsatta och våldsutövare erbjuds enskilda samtal och gruppbehandling, och liknande ställen finns också i många andra städer.
Man kan få hjälp att polisanmäla
Om du vill polisanmäla den som utsatt dig för våld kan socialtjänsten hjälpa dig, men det finns aldrig något tvång.
Om polisen kommer till en situation där det går att misstänka att du blivit utsatt för våld gör de dock själva en polisanmälan på plats. Det kan till exempel vara om du själv ringt socialtjänsten i en våldsam situation och de kallar dit polisen, eller om du själv eller en granne kallat på polisen i en våldsam situation.
Kvinnojourer och andra kan också hjälpa
Vill du inte kontakta socialtjänsten finns flera andra som kan hjälpa dig. I många kommuner finns kvinnojourer dit du kan vända dig alla tider på dygnet. Här kan du alltid få samtal och stöd direkt. För att bo på kvinnojouren behöver jouren dock i de flesta fall först kontakta socialtjänsten eller socialjouren för ett placeringsbeslut.
Hjälp mot våld i nära relationer
Lever du eller någon i din närhet med våld i en nära relation? Hit kan du vända dig:
I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan komma till dig, ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld. De ska erbjuda samtalsstöd och rådgivning samt ekonomiskt och praktiskt stöd. De ska också kunna ge dig olika typer av skyddsinsatser samt se till att barnen får stöd och hjälp.
Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour. Även organisationen Unizon har en sammanställning av kvinno- och tjejjourer runtom i landet – här hittar du en jour nära dig.
Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
RFSL erbjuder samtalsstöd via telefon till HBTQ-personer som utsatts för våld, hot och kränkningar. Du når deras stödmottagning på 020 34 13 16.
Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.
Män som är våldsamma och vill söka hjälp för detta kan vända sig till Rikskriscentrum, vars medlemsorganisationer arbetar med män i kris och mäns våld mot kvinnor utifrån kriscentra, mansmottagningar och våldsmottagningar.
Såhär når du socialtjänsten
Vill du få hjälp från socialtjänsten i din kommun?
Allas.se har sammanställt numret till socialtjänsten i alla Sveriges kommuner. Socialtjänsten når du oftast på telefon under vanlig kontorstid, måndag till fredag.
Behöver du hjälp under andra tider på dygnet?
Nästan alla kommuner i Sverige har en socialjour som hjälper dig övrig tid på dygnet, alla kvällar, nätter och helger. Vissa kommuner har ett eget nummer till socialjouren, medan andra kommuners socialjour bara nås via SOS-numret 112.
Vissa tider på natten när aktiviteten är som lägst stänger även kommuner som har egen telefonsluss för inkommande samtal. Dessa socialjourer är då fortfarande öppna, och nås likt övriga på 112.
Alla socialjourer är alltså alltid öppna. Är du osäker på när telefonslussen är öppen, eller befinner dig i omedelbar fara, kan du alltid, alla dagar och tider, få hjälp genom att ringa 112.
Telefonnummer till socialtjänsten och socialjouren i din kommun
Listan är uppdaterad i februari 2020
A
Ale kommun
Socialtjänsten: 0303-70 30 00
Jour: 031-365 87 00
Alingsås kommun
Socialtjänsten: 0322-61 60 00
Jour: 031-365 87 00
Alvesta kommun
Socialtjänsten: 047-21 51 84
Jour: Hänvisar till 114 14, fråga efter vakthavande befäl och begär social beredskap
