Skolattackerna – varningstecknen vi måste se i tid

Unga mäns psykiska ohälsa och ensamhet kan vara en krutdurk. Ytterst få går så långt som att gripa till våld men skolattackerna visar att risken måste tas på allvar, menar experter.
– De som genomför skoldåden är ofta en tryckkokare av riskfaktorer, säger journalisten och författaren Åsa Erlandsson.
– De här dåden verkar komma i kluster. Så tyvärr. Har man haft tre skoldåd på kort tid så ökar det sannolikheten för ett till, säger Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).

I oktober 2015 gick Anton Lundin Pettersson, 21, in med militärhjälm och svart ansiktsmask och lång läderrock beväpnad med ett svärd och en kniv på Kronans skola i Trollhättan. När han sköts av polis hade han dödat tre personer och skadat en fjärde. Det var Sveriges dittills värsta skolattack och skildrades på djupet i Åsa Erlandssons bok Det som aldrig fick ske. Och efteråt kunde man se att varningstecknen, eller de så kallade riskfaktorerna, fanns där. Det fanns syskon och sammanhang omkring Anton men han var ensam. I ett efterlämnat brev riktat till en kille i Nederländerna kallade han honom för ”sin ende vän”.

– Och det var en digital relation, säger Åsa Erlandsson.

Åsa Erlandsson, journalist och författare

Åsa Erlandsson skildrade skolattacken i Trollhättan. Nu är hon aktuell med en bok om terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017.

Foto: TT

Två lärare döda efter attack på Malmöskola- elev gripen misstänkt för mord

"Uppenbart att de studerar varandra"

Ensamheten och svårighet att knyta sociala kontakter, är en gemensam och tragisk faktor i både skolattacker och terrordåd där unga män exploderat i dödligt våld. Men i de flesta fall är de samtidigt med i en stor gemenskap. Det finns forum på nätet där de kan både inspirera, peppa och utmana varandra.

Risken för copycatbeteende är överhängande.

– Det är helt uppenbart att de studerar varandra, säger Åsa Erlandsson som menar att det går en röd tråd från skjutningarna i Columbine high school i USA, 1999 till Breiviks terror, dådet i Christchurch på Nya Zeeland och ner till killen i Eslöv som gick genom byn med en hakkorsbindel om armen långt innan han genomförde sin livesända attack på skolan.

– Man skriver så kallade manifest, gör liknande hemmasnickrade uniformer och agerar enligt samma modus, eller på liknande sätt. Även om man levt väldigt ensam vill man göra avtryck, inklusive de som vill dö i sina dåd.

Åsa Erlandsson menar att internets betydelse inte går att underskatta. Samtidigt så finns det så mycket mer varningstecken att ta hänsyn till än att en tonårig kille är hatisk på ett nätforum.

– Extrema åsikter räcker ju inte.

Det minimala fåtal som likt Anton Lundin Pettersson tar steget från skrivbordet till dödligt våld gör det inte bara av en anledning. Åsikterna är en faktor, social isolering en annan, neuropsykiatriska funktionshinder kan vara en tredje, för att bara nämna några.

– Många riskfaktorer tillsammans kan skapa den tryckkokaren.

Malmö Latinskola i sorg dagen efter att två lärare dödats

Två lärare dog i attacken på Malmö Latinskola. En 18-årig elev har häktas misstänkt för mord.

Foto: TT

Vanlig motgång kan vara trigger

Ofta finns det också en utlösande faktor, eller trigger, för att tryckkokaren ska explodera. Det kan vara någonting som gemene man tar som en vardaglig motgång men som blir avgörande för skolskytten eller terroristen. En viktig relation tar slut, de blir inte antagna att göra lumpen, får sparken från jobbet, eller ett utvisningsbesked. För Åsa Erlandsson, som precis gett ut en bok om terrordådet på Drottninggatan för fem år sedan, är triggerfaktorerna synliga och avgörande. I Rakhmat Akilovs fall Handlade det om ett slutligt avslag på hans asylansökan, Bruten kontakt med familjen i hemlandet. Inget jobb, inga pengar.

Ett dilemma den här sortens ensamagerande är att varningstecknen ofta syns först efteråt. Den 18-årige elev som häktats misstänks för dubbelmord på Malmö Latin kanske passar in i mallen.

Så hur ska vi bära oss åt för att se varningstecknen i tid och se till att det inte händer igen?

– Där tycker jag det finns mycket vi kan göra, säger Åsa Erlandsson som menar att attacken i Malmö kan bli en vändpunkt på hur man ser på riskerna. Tidigare inträffade attentat drabbade skolor i Tyskland, USA och Finland. Nu sker de här. Tre stycken i Skåne på mindre än ett år.

– Jag tror att det finns en stor vilsenhet bland yrkesgrupperna som jobbar med det här. Det gäller såväl skolpersonal som socialarbetare och lokal polis, säger Åsa Erlandsson.

En vilsenhet som handlar om vem som får/ska göra vad. Hur ska man tolka vad som är skämt och vad som är allvar mellan elever? Var går gränserna för vilken information som myndigheterna får utväxla med varandra utan att sekretessen bryts? Här, menar hon, behövs konkreta utbildningsinsatser så att skolpersonal har kunskap så att de är trygga att i att se och agera på varningssignaler.

– Det har inte skolpersonal fått med sig från lärarhögskolan.

Polisens insatsstyrka på Malmö Latinskola efter attacken

Efter attacken i Malmö har lärare och skolpersonal efterlyst åtgärder för att förhindra ytterligare tragedier.

Foto: TT

Se också: Krimfallen som skakade Sverige
2:36

Efter reklamen: Se också: Krimfallen som skakade Sverige

(2:36)

Attacken i Malmö en vändpunkt

Att lärare och skolpersonal löper risk att drabbas av hot och våld är inget nytt. Men attacken i Malmö har förändrat diskussionen om hur det kan förebyggas rent konkret.

Men jag tror Malmö blir en vändpunkt, att fler kommer att låsa om sig.

Åsa Erlandsson

– Vissa skolor är som låsta fort och andra är vidöppna. Det sker ju också mindre incidenter och stök som vi inte hör talas om på nyhetsplats i skolorna. Men jag tror Malmö blir en vändpunkt, att fler kommer att låsa om sig. Det är också en vändpunkt i att vissa lärare också utbildar sig i vad man gör innan polisen kommer.

Skolattackerna i Skåne: Ville sprida sina åsikter-knivskar lärare

2019 gjorde Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) en rapport om Ensamagerande våldsverkare-profiler, riskbedömningar och digitala spår. En analys som bland annat väger in text som ensamagerande kommunicerat och lämnat efter sig. Texten är akademisk men kunde, med lite anpassning, kunna användas som manual för skolan till exempel.

– Vi har diskuterat det nyligen, säger Katie Cohen, analytiker och en av författarna till rapporten.

Vissa riskfaktorer är, känns det, uppenbara. En kille som till exempel börjar prata ovanligt mycket om vapen och våld bör tända en röd varningslampa.

– Men frågan är om lärare och socialtjänst vet vilka frågor man ska ställa för att luska vidare.

Karie Cohen, analytiker FOI

Katie Cohen är psykolog och analytiker på FOI.

Foto: Privat

Att ensamma unga män väljer skolan som scen för våldet är tragiskt logiskt. Det är en naturlig referenspunkt när man är mellan 15-25 oavsett om man har gått på skolan eller ej. Så den utlösande triggern behöver inte ens vara relaterad till skolan för att byggnaden och eleverna ska bli utsatta. Oavsett vilket så kan skolan och elevhälsan spela en viktig roll i att förhindra en upprepning av tragedierna i Trollhättan, Eslöv, Kristianstad och Malmö.

Både när det handlar om att snappa upp varningstecken i skarpt läge och i sitt förebyggande arbete. Om ensamhet och social isolering är en riskfaktor så är det något skolan kan påverka tidigt. Men varningstecken finns och måste fångas upp.

– I 99 fall av hundra så kanske det inte innebär något hot att en kille går med nazisymbol på stan men det kan vara bättre att vara på den säkra sidan, säger Katie Cohen.

– När vi skrev vår rapport hade vi varit relativt förskonade i Sverige. Då såg vi sådana här skolattacker i Finland och USA. Men de verkar komma i kluster. Så tyvärr. Har man haft tre skoldåd på kort tid så ökar sannolikheten att det kommer ett till.

Övningar sprider oro

Kriminologen Sofia Wikman, som forskat på skolskjutningar, menar att det är självklart att skolor efterlyser åtgärder efter attacker som de i Skåne. Erfarenheterna från USA, där skolor tränar aktivt på vad man ska göra vid en attack, visar att eleverna snarare blir oroligare än lugnare av övningarna. Det kan till exempel yttra sig i posttraumatisk stress (PTSD). Speciellt om det rör sig om oanmälda övningar.

– Känslor smittar i ett samhälle. På det sättet är det direkt kontraproduktivt.

Däremot är det självklart att träna på samarbetet skola, polis och räddningspersonal.

Samtidigt så får man vara beredd på att unga människor kan tackla hotet och rädslan med skämt. Den sortens skämt där de inte riktigt är medvetna om konsekvenserna av sitt handlande.

Sydsvenskan har till exempel rapporterat om ”skoj” med en bombväska på en skola i Löddeköpinge bara ett par dagar efter skolattacken i Malmö.

– Det kommer att göras pranks. Det är ett sätt att hantera rädslan.

Sofia Wikman tror inte på beväpnade vakter på skolgården heller. Däremot kan någon typ av vaktmästare som känner eleverna och vet vem som hör till skolan och inte vara en preventiv åtgärd. Inte bara som vakt utan också som närvarande vuxen.

Men skolan och samhället i stort måste vara bättre på att fånga upp unga som riskerar att radikaliseras eller gå in i ett missbruk.

– När en unge blir tyst, då måste vuxenvärlden vara där och fråga vad som hänt, säger Sofia Wikman.

Killars mående – tiger hellre än visar sig svag

Ideella organisationen Under kevlaret har undersökt hur unga män mår och vem de vänder sig till om de mår dåligt. Runt tusen unga killar deltog i undersökningen.

17 procent av dem uppger i undersökningen att de mår psykiskt dåligt. Enligt resultatet är det dock många av dem som inte pratar med någon om hur de mår. Var tredje kille mellan 13-28 år uppger att de inte pratat med någon om att de ofta upplevt känslor som ångest, sorg, oro eller ledsamhet.

25 procent uppger till och med att de hellre skulle dricka tabasco än att öppna upp sig för sina kompisar.