De kallas översvämningsmygg, attackerar i horder och i dagsljus – och just i år har de haft perfekta förutsättningar.

Översvämningsmyggorna lägger sina ägg på gräsmarker i översvämningsområden. Äggen kan klara sig i fem, kanske till och med upp till tio år, vilket innebär att det finns stora äggbanker som bara väntar på rätt förutsättningar. Äggen kan bara kläckas och bli till larver om de först utsätts för torka – och därefter hamnar under vatten, medan temperaturen håller sig över minst åtta grader.

Tänk tillbaka på sommaren 2023 – först varmt och torrt, sedan massor av regn och värme igen. Bättre förutsättningar än så kan översvämningsmyggorna knappast få.

Allas pratar med myggforskaren Anders Lindström på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, för att djupdyka i ämnet myggor och myggsjukdomar.

Vad äter myggor?

Myggornas ägg kan efter sina år av väntan kläckas inom ett dygn efter att markerna översvämmats. Efter varje ny översvämning utvecklas nya larver och kan kläcka fram flera generationer myggor under en regnig sommar.

Larverna trivs bara på grunt vatten, helst ett par decimeter djupt, eftersom de måste hämta luft vid ytan och simma ner till den översvämmade vegetationen för sin föda, som består av smådjur.

Översvämmade ängar och parker med dött fjolårsgräs är den perfekta grogrunden för mygglarverna. Näringsrikt vatten gynnar också tillväxten av larvernas mat, och till nöds klarar sig larverna ända ner till en halvmeters djup.

Beroende på hur varmt det är behöver larverna åtta dagar till två veckor på sig för att utvecklas från ägg till mygg.

Och när översvämningsmyggen, den vanligaste är vårsvämmyggan, Aedes sticticus, är flygfärdiga attackerar de i horder, flyger rakt på och sticker direkt, även i dagsljus och solsken.

Myggbett: Bara honorna som sticker människor

Som med alla myggor så är det bara mygghonorna som sticker människor och djur, aldrig hanarna. Honorna behöver proteinet från blod för att äggen i kroppen skall kunna utvecklas. Hanarna livnär sig enbart på nektar från växter och genom det näring och socker som de behöver. Energin från en påfyllning från växtsaften kan myggorna flyga upp till fem mil på. Även honor lever till viss del på växtsaft utöver djur- och människoblod från betten.

Vårsvämmyggan, som är den vanligaste översvämningsmyggan, upptäcktes första gången vid Dalälven år 1941. Den har sedan dess spridit sig över landet och finns nu över stora delar av södra Sverige och ända upp till Norrbotten i områden som översvämmas regelbundet. Den har också etablerat sig på Gotland och kan säkert finnas på fler ställen.

Vid Dalälven bekämpas myggplågan med det biologiska bekämpningsmedlet BTI som sprids med helikopter över de översvämmade områdena. Den aktiva ingrediensen i bekämplningsmedlet är en proteinkristall som skadar mygglarvenas tarmkanal så att den spricker och myggorna dör.

Ny metod ska minska myggpopulationen

En ny metod som går ut på att sterilisera mygghanarna är under utveckling.

I den behandlas mygghanar med röntgenstrålning som förstör könscellerna. Stickmygghonor parar sig bara en gång och om honan parat sig med en steril hanne så kläcks inga larver från hennes ägg och myggpopulationen kan därmed minskas kraftigt.

Finns det farliga myggor i Sverige?

Det finns tre familjer bland myggorna som delvis suger blod – stickmyggor, knott och svidknott. Alla har larver som trivs där det är fuktigt, antingen i vattensamlingar eller i fuktig jord.

I Sverige finns 3169 myggarter, men bara 52 av dem sticks.

Dessutom har vi 60 arter knott och drygt 160 arter svidknott.

En art tar främst blod från grodor, fem arter vill främst ha blod från fåglar och de återstående 44 arterna vill helst suga blod från däggdjur, inklusive oss människor.

Alla stickmygglarver behöver vatten för att utvecklas och genomgår fyra larvstadier och ett puppstadium innan de blir vuxna flygande stickmyggor. Sockerlösning i form av nektar är flygbränsle för både honor och hanar och det är bara honorna som suger blod.

Rödbrun skogsmygga – vanligast i Sverige

Den vanligaste svenska myggan är rödbrun skogsmygga, en försiktig sort som kollar läget och ofta går runt på huden innan den sätter sig för att sticka.

Skogsmyggan och de flesta de flesta andra stickmyggor är som mest aktiva i skuggiga miljöer och vid gryning och skymning så är aktiv dygnet runt.

Skogsmyggorna lägger sina ägg på marken och bygger precis som översvämningsmyggorna upp en äggbank, men skogsmyggornas ägg behöver frysas innan de kan kläckas, så dessa myggor finns bara i en generation per säsong. Äggen kläcks under våren och efter cirka två månader lämnar de vuxna stickmyggorna vattensamlingarna.

Även skogsmyggor kan vara påfrestande stickmyggor i riktigt stora mängder, men de är inte samma problem som översvämningsmyggen.

Myggor delas in i olika grupper beroende på var de håller hus. Myggor vars larver utvecklas i smältvattenpölar på vårkanten kallas för tömyggor och de som utvecklas i regnvattenfyllda pölar i skogen kallas skogsmyggor. En grupp stora myggor som visar sig tidigt på våren kallas vårmyggor. Dessa övervintrar som fullvuxna och kommer därför fram tidigare än de myggor vars larver måste utvecklas först.

Svenska mygg kan orsaka sjukdomar

Våra vanliga svenska myggor kan redan i dag smitta oss med harpest och ockelbosjukan, det som tidigare kallades bärplockarsjukan. Harpest, eller tularemi, är en bakteriesjukdom och har i år drabbat fler än vanligt, som en följd av mygginvasionen. Myggorna biter helt enkelt smittade harar och andra smådjur, och därefter en människa och för därmed över bakterien. Harpest kan också sprida sig om man rör vid smittade döda djur.

Symtomen är lite olika beroende på hur bakterien kommit in i kroppen. Om det skett via ett myggbett får man ofta en rodnande, öm upphöjning vid bettet och ett kraterliknande sår, som kan bli svart på grund av död vävnad. Symtomen är hög feber, frossa, svullna lymfknutor närmast bettet, huvudvärk och illamående. Eftersom harpest är en bakterie kan den behandlas med antibiotika.

Ockelbosjukan orsakas av ett sindbisvirus som sprids av myggor som smittats av andra djur, troligen fåglar. Sjukdomen drabbar nästan enbart vuxna personer. Inkubationstiden är kort, ofta tolv till 36 timmar.

Symtomen är hudutslag, som inte kliar, samt varierande grad av feber och ledsmärtor, framför allt i händer och höfter. Sjukdomen läker av sig själv, men cirka 20 procent av patienterna som utvecklat symtom kan få ledbesvär som kvarstår under flera år.

Det finns inget vaccin mot vare sig harpest eller ockelbosjukan och ingen av sjukdomarna smittar från person till person.

Myggor och myggburna smittor

De myggburna sjukdomar vi än så länge har i Sverige är otrevliga, men inte farliga – men det är bara en fråga om tid innan det första fallet av nilfeber drabbar Sverige genom ett myggbett.

Nilfebersmyggan

Nilfeber kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation och dödsfall förekommer.

– Vi har alla myggor och förutsättningar i Sverige som behövs för ett utbrott av nilfeber, säger myggforskaren Anders Lindström till Allas.

Anders Lindström hade satt sig tillrätta för att äta middag i sina föräldrars trädgård i Simrishamn i Skåne. En mygga landade på hans arm – och som den myggforskare han är slog han inte bara ihjäl den och viftade bort den, han fångade istället in den, tog med den till jobbet och artbestämde den.

Så kom det sig att myggforskaren själv blev den första att hitta en nilfebersmygga, Culex modestus, i Sverige. Detta var 2016, och under hösten 2022 rapporterades fynd av nilfebersmygga i Halland. Myggarten är numera den vanligaste myggan på Falsterbonäset i sydligaste Skåne – och en ”oerhört påträngande och aggressiv” mygga, enligt Anders Lindström.

Nilfebersmyggan kan sprida viruset West Nile till hästar – och människor. Bärare av viruset är fåglar, inte minst flyttfåglar.

För att nilfebervirus ska kunna spridas i Sverige måste fåglar bli smittade där smittan finns, överleva infektionen, flyga till Sverige och sedan bli stuckna av en mygga som kan bära viruset vidare till hästar och människor.

Om tillräckligt många fåglar bär på viruset så ökar risken att de ska bli bitna av nilfebersmygga som kan föra viruset vidare till hästar och människor.

De flesta hästar och människor som smittas av nilfebervirus får inga symtom alls. En del får feber och influensaliknande symtom, och tillfrisknar oftast utan komplikationer inom en till två veckor.

Men en liten andel smittade hästar och människor utvecklar en allvarligare sjukdom med neurologiska symtom och tecken på hjärn- eller hjärnhinneinflammation och dödsfall förekommer.

Nilfeber förekommer sedan flera årtionden i sydöstra Europa. Sedan 2018 har sjukdomen synts längre norrut i Italien, Frankrike och Tyskland och oftast från juli till oktober, men det händer att människa och häst smittas även tidigare eller senare under säsongen.

Infekterade hästar och människor kan dock inte sprida smittan vidare.

Nilfebersmyggan övervintrar som fullvuxen mygga, och klimatförändringar med varmare och kortare vintrar har gjort att den har kunnat sprida sig längre norrut, en utveckling som förmodligen kommer fortsätta. De nordligaste kända populationerna i dag finns utanför St. Petersburg i Ryssland.

Nilfebersmyggan är bara ett exempel på hur klimatförändringar och globalisering ökar risken för att vi får in nya myggarter och därmed nya smittor i landet.

Tigermyggan

Den asiatiska tigermyggan, Aedes albopictus, har i år för första gången med säkerhet påträffats i Sverige. Det var svenska resenärer som kommit från Spanien och hade med sig plantor hem. I plantorna fanns ägg som kläcktes när plantan sattes i vatten hemma i Sverige – och efter några veckor simmade larver runt i vattnet.

Resenärerna tog kontakt med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och myggexperten Anders Lindström samlade in larverna och pupporna för artbestämning. Efter undersökning kunde Anders Lindström bekräfta att det var just tigermygga och kunde han följa hur den första puppan blev till en fullbildad mygga.

– Tigermyggan har tidigare synts en bit upp i Tyskland. Det var lite oväntat med de här som kommit hit som bagage på ett flygplan, annars sprider de sig ofta med lastbilar, husbilar och liknande. Min bedömning är att alla individer samlades in och att det därför inte finns någon risk för ytterligare spridning, den här gången. Men det är nog bara en tidsfråga innan tigermyggan etablerar sig i Sverige, säger Anders Lindström, myggexpert på SVA.

– Tigermyggan är känd för att kunna sprida virus som till exempel dengue, chikungunya och zika. Det brukar dock krävas ganska täta populationer för att man ska se någon smittspridning.

I Paris sprayade staden för första gången någonsin ett område för just tigermyggan den 31 augusti i år. Träd, buskar och grönområdet behandlades inom ett 150 meter radie från ett hem där en dengue-smittad person bor. Den smittade hade kommit hem från en resa där hen smittats.

Myggorna är inte i sig själva infekterade med viruset utan måste bita någon som är infekterad med virus först. Om det inte är så olyckligt att myggan kommer in infekterad med virus, så kan den alltså bara sprida virus som finns i området den lever i, säger Anders Lindström.

Tigermyggan hittades i Europa första gången 1979. Den räknas som den mest invasiva myggarten av alla och har spridit sig till tempererade och tropiska områden runt hela jorden bland annat med handel av begagnade bildäck, där det ofta samlas tillräckligt med vatten i hålrummet för att larver ska kunna överleva. Sedan myggan först dök upp i Europa har den spridit sig runt Medelhavet och vidare norrut.

I dag finns tigermyggan så långt norrut som i Nederländerna och Belgien och halvvägs upp genom Tyskland. När den väl etablerat sig på en kontinent så sprider den sig ofta med till exempel lastbilstransporter och husbilar och liknande.

Gulfebermyggan

För att undersöka om det finns en systematisk transport av myggor norrut med lastbilstransporter har SVA under sommaren drivit ett projekt med myggfällor framför allt i Skåne. Fällorna har satts ut i samarbete med kommunerna i Malmö, Trelleborg och Helsingborg och placerats på platser där utländska lastbilar samlas. Där är risken högre för att invasiva myggor som följt med från Europa ska påträffas. Resultaten från det projektet är inte klart ännu.

Även gulafebernmyggan Aedes aegypti kan sprida denguefeber, chikungunya och gula febern, och skulle möjligen även kunna sprida Zikaviruset, men just den ser Anders Lindström ingen risk för att den ska sprida sig till Sverige.

Kyrkogårdsmygga

En invasiv art kallad kyrkogårdsmygga, Aedes japonicus, sprider sig norrut i Europa, och skulle kunna komma till Sverige. Myggan har fått sitt namn eftersom den ofta etablerar sig på kyrkogårdar där den lägger sina ägg i blomvaserna på gravarna och där larverna utvecklas.

Det finns andra, svenska myggor som gör likadant, som sydlig husmygga som gärna bor i vaser på kyrkogårdar. Även Aedes japonicus kan sprida sjukdomar som chikungunya, dengue, hjärnhinneinflammation, nilfeber och zika.

Myggexperten: Det avgör om du är en myggmagnet

Vissa får hur många myggbett som helst, medan andra verkar klara sig helskinnade. Detta avgör hur du klarar dig mot myggen.

Myggor flyger ofta lågt, för att hitta nästa mål mat av blod, och lockas till koldioxiden i vår utandningsluft, värme, svettlukt och andra dofter som vi människor och andra varmblodiga djur utsöndrar.

Enligt myggforskare är det om tre saker som avgör hur populär du är hos myggen: Hur mycket du andas, hur varm du är och hur du doftar.

Har du blodgrupp 0 är du mer attraktiv för myggor än andra. Men bara att ha en annan blodgrupp räcker inte som skydd, det handlar också om din ämnesomsättning och hur mycket koldioxid du avger, om hur mycket bakterier du har på kroppen och om du utsöndrar mjölksyra.

Myggorna luktar sig till koldioxiden i vår utandningsluft, det är den som på långt håll kan göra att myggorna lockas till oss. En större person med en stark utandning andas också ut mer koldioxid och detta gör myggen mer intresserade. De använder koldioxiden som ett slags spår i luften för att hitta sitt mål.

När myggen väl har närmat sig reagerar olika på de doftämnen som finns i luften. Ju svettigare och varmare du där desto attraktivare blir du i myggans ögon. Har du druckit alkohol har det även visat sig att myggen är mer intresserad av dig än om du vore nykter.

Studie: Myggor gillar inte mjölksyra och sura dofter

Nu har forskare i Lund och USA upptäckt myggor känner lukten av svett och därmed kunnat förstå varför den som svettas oftare blir myggbiten. I studien konstaterar forskarlaget att myggorna identifierar mjölksyra, en komponent i svett och en lukt som myggorna attraheras av.

Forskarna har studerade gulafebernmyggan, Aedes aegypti, och doftreceptorn Ir8a på myggans antenn. Resultaten visar att myggor vars Ir8a-gen inte fungerar är mycket mindre benägna att bita människor. Genom att ta bort funktionen hos Ir8a minskas myggornas aktivitet till ungefär hälften jämfört med myggor med fungerande doftantenner.

I undersökningen använde sig forskarna av en metod för att störa myggornas doftigenkänning, specifikt Ir8a. Studien visar att myggor som bär på en muterad kopia av Ir8a inte längre attraheras av doften av mjölksyra och andra sura ämnen.

Nadia Melo och Marcus Stensmyr, båda forskare vid biologiska institutionen i Lund, pekar på att upptäckten kan vara ett steg på väg mot mer effektiva myggmedel.

– Genom att tillsätta dofter som maskerar lukten av mjölksyra och på så vis sätta Ir8a ur spel kan människor ”försvinna” ur myggornas synfält, även när de svettas, säger Marcus Stensmyr till Lunds universitet om studien.

Det är ju inte bara skönt för att slippa kliande myggbett – utan på sikt ett skydd mot de sjukdomar som myggorna kan föra med sig.

Forskarlagets mål är att utveckla en sammansatt doft, ett slags parfym, som skyddar människor mot myggbett och därmed också skyddar mot sjukdomar som malaria, gula febern, denguefeber och zikaviruset.

Därför kliar myggbeten – och så kan du skydda dig

Innan myggan kan suga blod sprutar myggan in sin saliv i huden. Saliven innehåller ämnen som gör att blodet inte stelnar, så att myggan hinner suga klart. Det är just det ämnet som kroppens immunförsvar reagerar på och som gör att huden får myggbett som kliar och rodnar.

Är du allergisk mot myggbett så blir reaktionen större och bettet kan svullna.

Det bästa man kan göra för att skydda sig mot att bli myggbiten är att använda myggmedel som maskerar den mänskliga doften och styr bort myggorna.

De gillar heller inte doften av citronella, lavendel, rosmarin och vitlök. Det kan du utnyttja när du planterar växter i trädgården eller på balkongen. Ställ ut krukor med exempelvis citronmeliss, mynta, lavendel, basilika eller rosmarin kring din uteplats, så kommer du märka att det blir mindre mygg just där, och använd doftljus eller olja med doft av exempelvis citronella.

Eftersom myggor älskar värme och svarta kläder blir varmare än ljusa, så kan du klä dig i ljusa färger. Om kläderna inte sitter för tätt mot kroppen är det också svårare för myggen att sticka igenom dem.

Så kan du lindra klåda vid myggbett

När du har blivit biten, så försök att inte klia på myggbetten – i värsta fall kan de bli infekterade sår.

Hydrokortisonkräm eller bedövande xylocainsalva kan dämpa klådan.
En isbit kan lindra klåda.
Förvara aloe vera gel i kylskåpet så kan kall gel sättas på myggbett för att lindra.
Ta allergitabletter som innehåller antihistamin som dämpar svullnad och lindrar klåda
Tea tree-olja kan ta bort klådan. Gnid in en droppe direkt på bettet.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, Lunds universitet, Dagens Medicin, Doktor.se, GP, Röda korset och Yle

5 enkla sätt att bli av med myror

5 enkla sätt att bli av med flugor hemma