Inspireras av den gustavianska stilen – 15 utvalda inredningsprylar från auktion
I den äldre möbel- och inredningshistorien kan vi kontinuerligt följa en klassicerande linje med tydliga drag från antiken, särskilt inom renässansen och barocken. Rokokon, som avlöste barocken och föregick den gustavianska perioden, tog däremot ett lite större steg från klassicismen och blommade ut i organiska och svängda former hämtade från den mjukt formade naturen.
Övergången från rokoko till gustavianskt skedde successivt genom en mjuk övergångsstil som kallas transition. De nya dragen utvecklades huvudsakligen i Frankrike och anammades i Sverige genom direktkontakt med modelandet. Svenska arkitekter reste till Paris, medan förgrundsgestalten Gustav III (1746–92) var en ivrig förespråkare av både fransk inrednings- och möbelkonst, konst och kultur.
Biblioteket på Drottningholms slott
Ett tidigt exempel är Lovisa Ulrikas bibliotek på Drottningholms slott, som är ritat av franskorienterade Jean Eric Rehn (1717–93) omkring 1760. Här möter en kontrastrik kombination av drag från italiensk barock, yppig rokoko och stram nyklassicism. Till rummets dekorer hör rocailler (klippformationer) i rokoko som samspelar med festonger (ranka av vanligen lagerblad upphängd i en båge) och strama inskriptionsplattor som hör hemma i den begynnande nyklassicismen och gustavianska stilen.
I väggdekorationen ingår också klassiska pilastrar som blev ett mycket omtyckt element inom den gustavianska stilen (pilastrar och kolonner förekom även under rokokon, exempelvis i bibliotek med sin anspelning till klassisk lärdom).
Matsalen på Sturehovs slott
Under 1770-talet släppte rokokon alltmer greppet om de väggfasta inredningarna, möblerna och föremålen och ett mer renodlat formspråk med strama linjer och klassicerande dekorer växte fram. En av Sveriges finaste och mest karaktäristiska interiörer i tung nyklassicism från omkring 1780 är den gustavianska matsalen på Sturehovs slott.
Denna åttkantiga matsal, som har inredningsarkitekten och bildhuggaren Jean Baptiste Masreliez (1753–1801) som upphovsman, har stramt indelade väggfält smyckade med tunga festonger, lagerkransar, bandrosetter och klassiska bårder – motiv som räknas till nyklassicismens tillika den gustavianska stilens absoluta signum. I samma anda formgavs samtida möbler.
Inspiration från Egypten
1798–99 gjorde dessutom Napoleon ett fälttåg till Egypten som medförde att även egyptiska stildrag letade sig in i den europeiska möbelkonsten. Utmärkande är konsolbord med egyptiska byster som tar plats på konsolbordsbenens överdel.
Med tiden övergick denna nätta och sofistikerade riktning i ett allt tyngre och mer kraftfullt skede. Gustav III är inte längre i livet och hans sons regeringstid är slut 1809. På den internationella scenen tar Napoleons inredare över och så småningom lanserades en kraftfull kejsarstil med arkitektonisk tyngd som har fått namnet empir och som kom till Sverige på ett direkt vis genom franskfödde Karl XIV Johan.
Den gustavianska eran var då till ända, även om dess stiluttryck alltjämt lever kvar i våra hjärtan.
Experten Erik Bilén väljer ut 15 möbler och inredningsprylar:
Stolarna är tillverkade av Johan Erik Höglander (verksam 1777–1813) i transition, som är en övergångsstil. Ryggen har en svängd rokokoform, medan de raka nedåt avsmalnande benen hör till den gustavianska stilens karaktäristiska. Högsta bud blev 7 500 kr (8 000–10 000) på Uppsala Auktionskammare 2024.
Kolonnformade ljusstakar med dekor av små kedjor blev mycket omtyckta under 1700-talets senare del. Paret av marmor och mässing ropades in för 3 300 kr (4 000) på Göteborgs Auktionsverk.
Det vackra konsolbordet har en för det svenska 1780-talet mycket typisk utformning som ansluter till ritningar av Jean Baptiste Masreliez (1753–1801). Sargens bård, så kallad à la greque-bård, har sitt ursprung i antikens Grekland. Budgivningen stannade på 46 000 kr (50 000–60 000) på Stockholms Auktionsverk 2024.
Väggpendylen har en för den gustavianska stilen karaktäristisk utformning med flera antikiserande attribut. Den klassiska lagergirlangen är fäst i ringar som utgår från en så kallad meander (vanligen rätvinkligt bandornament med ursprung i antiken), medan toppen är krönt av en antik urna. Pendylen av Erik Lindgren (verksam i Stockholm 1754–86) fick ett högsta bud på 6 200 kr (6 000) på Gästriklands Auktionskammare 2024.
Speglar från 1770-talet ger en god bild av stilutvecklingen i Sverige och av övergången från rokoko till gustaviansk stil. Spegeln, stämplad av spegelmakaren, Niclas Meunier (1754–97) klubbades för 13 000 kr (15 000–20 000) på Uppsala Auktionskammare 2023.
Under den gustavianska perioden hämtades former och dekorer direkt från den klassiska antikens arkitektur. Serveringsskåpet i form av en kolonn kommer från Nils Johan Asplinds (mästare och hovmålare 1785–1820) verkstad i Falun. Budgivningen stannade på 70 681 kr (80 000–100 000) 2022 på Stockholms Auktionsverk.
Utformningen av stolar under slutet av 1700-talet är inspirerad av antiken. Periodens mest ikoniska stolar är de så kallade sullastolar som Louis Masreliez (1748–1810) ritade för Gustav III:s paviljong på Haga. Förebilder är romerska stolar som i sin tur går tillbaka till den grekiska klismosstolen med utsvängda ben och rundad ryggbricka. Paret med de signifikant utsvängda benen och rundade ryggarna fick ett vinnande bud på 47 000 kr (50 000–60 000) på Stockholms Auktionsverk 2024.
Scener med antikiserande motiv i gouache blev ett populärt inslag i den sengustavianska tidens speglar. Spegeln från 1700-talets slut fick ett högsta bud på 11 000 kr (10 000) på Crafoord Auktioner 2022.
Den gustavianska soffan har kvar något av rokokons förkärlek till svängda former i de S-formade gavlarna. Soffan är stämplad av Johan Erik Höglander (verksam 1777–1813). Vinnande bud var 22 000 kr (15 000–20 000) på Uppsala Auktionskammare 2023.
De sengustavianska möblerna har en avskalad framtoning med släta ytor utan inläggningar och kännetecknas av nätta och eleganta former. Bordet med spänstiga ben är tillskrivet Carl Diedric Fick (snickarmästare i Stockholm 1776–1806). 23 000 kr (12 000– 15 000) blev högsta bud på Uppsala Auktions- kammare 2024.
Gustavianska byråar har rena och raka linjer fjärran från rokokons kurvaturer. Byrån med rika inläggningar, som föreställer ett rosettupphängt bokstilleben som omges av två klassiska urnor, är tillverkad av Johan Neijber (verksam som snickarmästare i Stockholm 1768–95). Klubbslag kom vid 50 000 kr (60 000–80 000) på Uppsala Auktionskammare 2019.
Urnan med uppsvängda hänklar och dekor av en klassicerande medaljong är tillverkad av flintgods på Marieberg under keramikern Henrik Steens (1730–97) period 1768–88. Högsta bud blev 15 000 kr (12 000–15 000) på Uppsala Auktionskammare 2017.
Gustavianska stolar och karmstolar utformades ofta med medaljongformade ryggar, som formmässigt följer riktningens ideal med grund i antiken. Karmstolen med den karaktäristiska ryggen och rundsvarvade ben som smalnar av nedtill klubbades för 11 000 kr (8 000–10 000) på Uppsala Auktionskammare 2017.
Spegeln med den renodlat gustavianska utformningen är stämplad av Johan Åkerblad (spegelfabrikör i Stockholm 1758–99). Klubban föll vid 22 000 kr (25 000–30 000) på Stockholms Auktionsverk 2024.
Under början av 1800-talet införlivades drag från Egypten i den sengustavianska produktionen. De bockformade benen på konsolbordet av Jonas Frisk (spegelmakare i Stockholm 1805–24) är dekorerade med egyptiska byster. Klubban föll vid 46 000 kr (30 000–35 000) på Stockholms Auktionsverk 2024.