Trending: Träning och motionLivet med psykisk ohälsaPsykologiSköldkörtelproblemBlodtryck

Var fjärde kvinna litar inte på mammografiresultatet

01 okt, 2021 
Lukas Ernryd
Till vänster mammografibild, till höger en oroad kvinna.

En fjärdedel av kvinnorna litar inte fullt på resultatet som mammografin visar. Det framgår av en ny undersökning som allas.se har genomfört. Och de har fog för oron. För trots ett världsledande screeningprogram missas en tredjedel av alla tumörer – ofta på grund av täta bröst.

För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Allas.se ställde sex frågor (se faktaruta) till webbplatsens läsare mellan den 20 och 26 september 2021.

Totalt svarade 2 170 kvinnor på undersökningen som handlade om olika aspekter av bröstcancer. En av frågorna handlade om man tror att mammografin visar rätt resultat.

Majoriteten, 1 578 kvinnor (73 procent) litar på svaren. Men 545 kvinnor (det vill säga 25 procent) litar inte fullt ut på att mammografin visar rätt resultat. 47 kvinnor (2 procent) tror inte alls att bilderna från undersökningen är korrekta.

Se också: Ta kontroll över dina bröst – upptäck cancer tidigt

Ta kontroll över dina bröst - upptäck cancer tidigtBrand logo
Ta kontroll över dina bröst - upptäck cancer tidigt

Täta bröst gör det svårare att hitta tumörer

Vi frågade Per Hall, professor vid Karolinska institutet och överläkare på Södersjukhuset i Stockholm, om kvinnor har fog att vara oroliga för om en mammografiundersökning visar korrekt resultat. Per Hall beskriver det svenska nationella screeningprogrammet som världsledande, men har förståelse för att kvinnorna kan känna oro.

Annons

Även om vi har en välfungerande screening så missas en tredjedel av alla tumörer. De är så kallade intervallcancer som upptäcks mellan två screeningundersökningar. Ofta beror det på att det är svårt att hitta en cancer hos en kvinna med så kallade täta bröst.

Per Hall är professor vid Karolinska institutet och överläkare på Södersjukhuset i Stockholm.

Per Hall och hans grupp kommer nästa år starta en pilotstudie där de testar om screeningen kan effektiviseras genom att bättre undersöka kvinnor med hög risk och tätare bröst. De kvinnor som har täta bröst kommer att undersökas med en relativt ny metod, kontrastförstärkt mammografi. Ett vanligt kontrastmedel injiceras i armvecket och ansamlas i en eventuell bröstcancer.

Annons

Förhoppningsvis leder detta till att färre cancrar missas.

70 procent av tumörerna upptäcks genom mammografi

Unilabs är det privata diagnostikföretag som genomför flest mammografiundersökningar i Sverige. Företaget gör cirka 350 000 screenings varje år och 80 000 kliniska undersökningar, vilket är en stor andel av alla mammografiundersökningar som utförs i landet.

Catharina Behmer är överläkare och medicinsk chef för Unilabs mammografi i Sverige. Hon har förståelse för att var fjärde kvinna inte helt litar på resultatet som mammografin visar.

Catharina Behmer är överläkare och medicinsk chef för Unilabs mammografi i Sverige.

– Det stämmer att vi inte hittar alla cancrar. Det finns tumörer som inte syns och som i upptäcks mellan screening-tillfällena. Dock är det viktigt att tillägga att cirka 70 procent av cancrarna hittas på screeningen, säger Catharina Behmer.

Annons

Hon understryker att det inte betyder att mammografin är en dålig metod. Tvärtom. Det är viktigt att komma regelbundet på sin screeningundersökning. Det gör att man lättare kan upptäcka eventuella förändringar i ett tidigt skede. En tidigt upptäckt cancer ger bättre prognos och kräver mindre omfattande behandling, säger Catharina Behmer som har varit medicinsk chef för Unilabs mammografi i Sverige sedan 2014. Hon beskriver att mammografin har utvecklats sedan dess.

– Bildkvalitén utvecklas ständigt vilket gör att man kan upptäcka mindre förändringar. Det är en resa som började med digitaliseringen av mammografin i början av 2000-talet.

Mammografi är den säkraste metoden för att hitta bröstcancer

Helen Häggström är Sverigechef för Unilabs mammografi och radiologi

Helen Häggström är Sverigechef för Unilabs mammografi och radiologi. Hon kan också förstå att kvinnor kan känna en oro för resultatet från mammografin inte visar rätt.

Annons

– Men det finns ingen säkrare metod för att hitta cancer än mammografi-screening. Inget motsvarande över huvud taget, säger Helen Häggström.

Finns det något mer ni kan göra för att hitta bröstcancer?

– Kvinnor tror ibland att man kan screena med ultraljud, men det stämmer inte. Det är en komplettering till mammografin. Ibland får vi samtal om att vi borde prova en annan metod, som värmeterapi. Men det är ingen vetenskapligt beprövad metod.

Oro får kvinnor att skippa mammografi

En av fem kvinnor går inte på mammografiundersökningarna. En anledning kan vara att vissa inte litar på resultatet från mammografin. Men Helen Häggström säger att anledningen till detta också kan handla om farhågan om att få ett icke önskat besked. Det är en fråga som Unilabs tar på allvar, säger hon.

– Vi har gjort många intervjustudier för att få svar på varför kvinnor inte dyker upp. Det visar sig att man är väldigt orolig för att få ett cancerbesked.

Annons

Sammantaget säger både Helen Häggström och Catharina Behmer att det är viktigt att gå när man blir kallad till screening. Även Socialstyrelsen rekommenderar screeningprogrammet med motiveringen att den sänker dödligheten i bröstcancer med 16 – 25 procent.

– För att hitta bröstcancer så är screeningen livsviktig, säger Helen Häggström.

Cancerfondens generalsekreterare, Ulrika Årehed Kågström, kommenterar kvinnornas bristande tillit till mammografi-resultatet som oroande och uppmanar kvinnor att screena sig. Hon säger också att Cancerfonden är med och finansierar projekt som ämnar att ta fram bättre teknik för att hitta tumörer.

– Det handlar om metoder för att lättare urskilja vad som är godartade förändringar och vad som är tumörer. Det kan också handla om utveckling som gör själva mammografiundersökningen mindre obehaglig. Det är viktigt att hälso- och sjukvården säkerställer att nya tekniker och metoder snabbt kommer alla patienter i hela landet till gagn.

Annons

Fakta om undersökningen

Undersökningen gjordes på sajten allas.se under v 38, 20-26 september 2021. 2170 svar kom in. Av alla som deltog i undersökningen var 90 procent kvinnor över 55 år.

Frågorna vi ställde var:

1. Litar du på svaret från mammografin?

Ja, fullständigt, 1578 (73 %)

Nja, inte fullt ut, 545 (25 %)

Nej, inte alls, 47 (2 %)

2. Tror du att sjukvården kan göra mer för att upptäcka bröstcancer i tid?

Ja, alldeles säkert, 943 (43 %)

Ja, kanske, 859 (40 %)

Vet ej, 240 (11 %)

Nej, det tror jag inte, 128 (6 %)

3. Hur ofta undersöker du dina bröst själv?

Mycket sällan, 652 (30 %)

Varje månad, 500 (23 %)

Någon gång om året, 471 (22 %)

Varje vecka, 317 (15 %)

Aldrig, 230 (10 %)

4. Pratar du om din oro för att drabbas av bröstcancer med vänner och familj?

Nej, jag är inte orolig, 999 (46 %)

Nej, det håller jag för mig själv, 898 (41 %)

Ja, det gör jag, 273 (13 %)

5. Tror du att sjukvården kan göra mer för att upptäcka bröstcancer i tid?

Ja, alldeles säkert 943 (43 %)

Ja, kanske 859 (40 %)

Vet ej 240 (11 %)

Nej, det tror jag inte 128 (6 %)

6. Litar du på resultatet du får på mammografin?

Ja, fullständigt 1 578 (73 %)

Nja, inte fullt ut 545 (25 %)

Nej, inte alls 47 (2 %)

Fakta om screening

Screening innebär en systematisk undersökning av en population för att identifiera personer som har ett visst tillstånd eller en viss sjukdom, eller som löper en ökad risk att få tillståndet eller sjukdomen. Målet är att kunna åtgärda sjukdomen eller tillståndet tidigt, och på så sätt minska konsekvenserna för befolkningen.

Socialstyrelsen skriver att hälsovinster i form av minskad dödlighet överväger de negativa effekterna vid screening för bröstcancer. Avgörande för rekommendationen är att screeningprogrammet sänker dödligheten i bröstcancer med 16–25 procent. En negativ effekt är dock att det finns en risk för att bröstcancer som inte skulle ha gett symtom diagnostiseras och behandlas i onödan.

I Sverige började screening för bröstcancer byggas ut i större skala på 1980-talet och var igång i hela landet på 1990-talet. Alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas med högst två års mellanrum. 1 av 5 kvinnor går inte på screening trots kallelsen.

Källa: Socialstyrelsen, Cancerfonden.

Annons