Anna och Micael bytte storstaden mot drömliv vid havet: ”Det är vårt livsverk”

Anneli bor i en husbil: "Mår som bäst när vi är ute på rull"

Från punschverandan med de spröjsade fönstren på Kivikstrand badhotell är det bara ett stenkast, eller mer exakt ett 50-tal meter, ner till stranden.

Härifrån kan frukostgästerna se vågorna piskas till skum mot stenarna i vattenbrynet medan några tärnor flyger skriande på födojakt över det blå vattnet.

Och det är här som Anna och Micael Apelqvist – de stressade storstadsmänniskorna som ville förändra sina liv – förverkligade drömmen om ett eget badhotell i hjärtat av Österlen.

– Det har varit tufft många gånger och det har varit många motgångar, men jag har aldrig ångrat att vi gav oss in i det här projektet, säger Anna, 56.

Vi har slagit oss ner på punsch­verandan med hotellägarparet för att de ska berätta för Året Runt om hur det kom sig att de blev hotellägare i just lilla Kivik.

Micael, 68, serverar oss rykande hett och väldoftande kaffe i koppar som går i samma stil som resten av hotellet.

– Verandan fanns faktiskt inte här när vi köpte den gamla skolan, ­berättar han. Den kom till för sex år sedan när vi gjorde den stora ­renoveringen.

Det märks knappt. Det ska till ett tränat öga för att se att den inte alltid funnits där sedan huset byggdes 1879. Omsorgen om detaljerna har varit ett nyckelord under renoveringen och tillbyggnaden.

Allt, från de stora spröjsade fönstren, tapeterna väggpanelen och stuckaturen i taken till strömbrytarna, går i art deco-stil.

– Det är Micael som varit mest involverad i renoveringen och inredningen medan jag stått för maten och ekonomin, berättar Anna.

Allt började med en promenad längs stranden i Kivik i september 2005. Anna och Micael var på besök hos några vänner och när de gick i sanden som bara någon månad tidigare övergivits av badgästerna fick de syn på den gamla skolan som då fungerade som ett vandrarhem.

– Vi föll båda för huset. Och när våra vänner berättade att den var till salu tog vi genast kontakt med mäklaren.

Men det var nära att deras dröm krossats medan den fortfarande var i sin linda. I så fall hade de troligen aldrig blivit hotellägare.

Gemensamma intressen

Anna och Micael träffades och blev ett par i början av 00-talet. De jobbade då båda inom IT och bodde i Stockholm respektive Malmö.

– Vi brukar skoja om att vi är det första nätdejtingparet. Vi träffades via nätdejting som var nytt på den tiden och vi skrev många och långa meddelanden till varandra, berättar Anna.

Eftersom de båda jobbade i IT-branschen hade de mycket gemensamt. De upptäckte snabbt att de även hade samma stora intresse för arkitektur, inredning och formgivning.

– Jag var tidigare själv bosatt i Stockholm under några år. När vi träffades hade jag precis flyttat tillbaka till Malmö eftersom min pappa blivit sjuk, berättar Anna som ursprungligen kommer från Falsterbo.

Efter att de haft sin första fysiska dejt dröjde det inte länge förrän Micael flyttade ner till hennes lägenhet på Ribershus i Malmö.

Tillsammans köpte de sedan ett 1800-talshus i stadsdelen Limhamn i Malmö som de renoverade till ursprungligt skick. Efter att de sålt huset fick de Limhamns Miljöförenings Bevarandepris, som ges för god byggnadsvård och bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Limhamn.

Drömt om Österlen

Men paret trivdes inte med kontorsjobb och livet i en storstad som Malmö. Inför att deras dotter Julia skulle adopteras från Kina började de på allvar fundera på en total livsförändring.

– Har inte du också vänner som pratar om att bryta upp och göra något helt annat? frågar Micael retoriskt. Det var det vi gjorde.

Anna och Micael var överens om att de ville starta något eget. Ett tag funderade de till och med på att börja tillverka nyttig barnmat.

– Det är inte så konstigt som det låter. Min familj var tidigare verksam i livsmedelsbranschen, säger Anna med ett leende.

Men när de såg den gamla skolan i Kivik som fungerade som vandrarhem föll alla pusselbitar på plats. Det var den de ville ha och det var i Kivik de ville bo.

– Vi tycker om den delen av Skåne. Vi har vänner där och vi gifte oss faktiskt på Haväng 2002 för att vi tyckte där var fint. Innan vi köpte den gamla skolan hade vi en dröm om en sommarstuga på Österlen, berättar Anna.

De fick veta att fastigheten legat ute till försäljning ett halvår utan att några spekulanter hört av sig. Därför trodde de att den mer eller mindre var deras när de la ett bud på den.

– Men då var det som alla bara legat och lurat i vassen. Flera intressenter kontaktade mäklaren, berättar Anna,

Anna och Micael förlorade budgivningen. Det såg som sagt ut som drömmen om ett badhotell i Kivik gått i kras.

– Men så ringde mäklaren och berättade att vinnaren dragit tillbaka sitt bud. Ägarna var schyssta och ville inte starta om proceduren. De accepterade vårt bud på fem miljoner kronor, vilket var vad de ursprungligen begärt, berättar Micael.

Redan i november 2005, ett par månader innan de skulle hämta sin dotter Julia, flyttade paret in i en del av den gamla skolan medan de fortsatte med vandrarhemsverksamheten i den andra delen.

– Den gamla fina byggnaden behövde lite kärlek när vi köpte den, berättar Micael. Den hade genomgått den stora moderniseringsvågen som kom i början av 60-talet. Taken i alla rummen var sänkta och på golven låg plastmattor.

Det första paret Apelqvist gjorde var att höja taken till den gamla nivån så att den ursprungliga takstuckaturen åter kom i dagen. De moderna fönstren byttes ut mot andra fönster, som visserligen var nytillverkade, men som tillverkats enligt äldre ritningar.

Första sommaren på vandrarhemmet öppnade de även ett kafé eftersom Anna tycker om att baka.

– Det var full fart, säger Anna med ett skratt. Jag var nybliven mamma och hade Julia på ryggen medan jag bakade från tidigt på morgnarna. Till min hjälp hade jag anställda sommarflickor.

Det första året bodde Anna och Micael själva i byggnaden som fungerade som vandrarhem, bed and breakfast och kafé, med sin lilla dotter. Men i samband med att de fick sonen John flyttade de till en gård i Södra Mellby.

Renoverat i art deco-stil

För ett tiotal år sedan började de processen med att omvandla den gamla byggnaden till ett tidstypiskt badhotell i art deco-stil, från tiden när kung Gustav V satt på tronen i Sverige 1907-1950.

– Det är den epoken vi siktar på, säger Micael.

I varje rum i hotellet hänger det äkta tidstypiska oljemålningar med dramatiska havsmotiv på väggarna. På golven ligger noga utvalda orientaliska mattor och i de gemensamma utrymmena finns stora fartygsmodeller för att ytterligare förstärka närheten till hav och salta vågor.

– Antika persiska mattor kan man köpa relativt billigt och lämna in på ett ställe i Malmö och få dem tvättade och lagade, berättar Micael som lagt ner mycket arbete på ­inredningsdetaljerna.

Sammantaget gör allt att det verkligen känns som man stiger in i ett badhotell från första halvan av förra seklet när man besöker Kivikstrand.

– Det har till och med blivit en grej bland våra gäster att man ska bada när man bor här, oavsett vid vilken tid det är på säsongen eller hur vädret är. Därför tillhandahåller vi badrockar till våra gäster, berättar Micael.

Jobbar dygnet runt från påsk till oktober

Kivikstrand badhotell har öppet från påskhelgen till mitten av ­oktober (vecka 42). Den perioden är det jobb dygnet runt för Anna och Micael.

– Det blir ingen ledig tid för oss på sommaren. Jag har till och med Kivikstrands brandlarm kopplat hem till mig nattetid, säger Anna.

Under den mest intensiva perioden i juli brukar det vara fullsatt med gäster i alla de 13 rummen.

– Det är sommarhalvåret vi lever på. Folk undrar ofta vad vi gör vintertid, men då är det mycket arbete med administration och planering. Men då kan vi också vara lite lediga och vi brukar bo ett par månader i Åre varje år.

Förra året hade badhotellet 1 760 gäster under säsongen. Majoriteten av gästerna är i 50-60-årsåldern som vill ha en upplevelse.

– Det är många som kommer hit för att fira bröllopsdagar och födelsedagar med släkt och vänner, ­berättar Anna.

– Minst 20-25 procent av våra gäster är danskar. Det är billigt för dem med tanke på kronans låga värde. Och utan dem hade vi inte klarat oss.

Många av gästerna kommer tillbaka år efter år och flera av dem har blivit som personliga vänner, bland annat en tysk man som ­tycker om att ha långa samtal med Micael.

– Ibland blir man lite som en biktfader, säger han med ett leende.

Kändistätt bland gästerna

Det har också bott flera kändisar genom åren på badhotellet. Anna och Micael är diskreta och försiktiga med att avslöja sina gästers namn, men berättar att det i samband med filminspelningar i trakten har synts många kända ansikten på Kivikstrand.

– En sommar kändes det som alla Dramatens skådespelare satt här och fikade samtidigt, säger Anna med ett skratt.

I Danmark dog badhotellskulturen aldrig helt ut som i Sverige, vilket man kan uppleva i den mycket populära tv-serien Badhotellet som visats i TV4. Därför väckte det extra uppmärksamhet när en av seriens huvudrollsinnehavare tog in på Kivikstrand.

– Vi har också haft den tyske rocksångaren och skådespelaren Herbert Grönemeyr, som var med i filmen Ubåten, som gäst. Han ­älskar allt svenskt och Sverige och kom till och med hit i en gammal Saab, berättar Micael.

Till sin hjälp att driva Kivikstrand har paret Apelqvist elva anställda. Anna rekryterar ­gärna kockarna från utlandet, men det är svenska rätter som står på ­menyn.

– Under flera år hade vi en spansk kock och för att kunna kommunicera med honom var jag tvungen att lära mig prata spanska, säger hon med ett skratt.

Anna och Micael älskar livet som hotellägare i Kivik och har inga planer på att sluta.

– Men man gör inte det här för att bli rik, säger han. Man gör det för att ha en livsuppgift. Det känns meningsfullt.