Lästips: Läsarberättelser Ensamhet Livet med barnbarn Att förlora någon man älskar Att bli bedragen

Gunilla fick hjärtstopp – räddades av busschauffören Bengt: ”Han är min hjälte”

20 sep, 2024
author Per-Ola Ohlsson
Per-Ola Ohlsson
En kvinna i 80-årsåldern håller om en man i 50-årsåldern. De ler mot kameran. Hon bär en rosa kofta och sjal, och han röd slips, vit skjorta och väst.
Foto: Christel Lind
Gunilla hade mindre än hundra meter kvar att gå innan hon var hemma när hennes hjärta plötsligt stannade och allt blev svart. Om det inte varit för busschauffören Bengt Ström hade hon inte levt i dag. Därför vill hon tacka honom med Allers guldhjärta.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Jenny fick hjärtstopp i duschen – sambon räddade hennes livBrand logo
Se också: Jenny fick hjärtstopp i duschen – sambon räddade hennes liv

Kramen är lång och varm när Gunilla Ellström, 82, återser sin hjälte Bengt Ström, 49. Det är tredje gången de träffas. Första gången räddade han hennes liv och vid andra tillfället besökte han henne på sjukhuset.

– Du är min hjälte. Det är tack vare att just du kom precis när mitt hjärta stannade som jag lever i dag. Det är inte alla som hade gjort det du gjorde, säger Gunilla och torkar bort en glädjetår ur ena ögonvrån.

Gunilla är glad att återse Bengt som räddade hennes liv

Även Bengt är märkbart rörd och glad att få återse Gunilla, en äldre kvinna som fram till dramat i mars var en total främling för honom, men som nu blivit en god vän.

– Det är så underbart att få träffa dig igen och se att du mår bra, säger han och återgäldar hennes varma välkomstkram.

En kvinna i 80-årsåldern med rosa tröja, sätter på ett halsband i guld på en man i 50-årsåldern med vit skjorta, röd slips och svart väst.
Gunilla Ellström hade en enorm tur att Bengt Ström precis passerade med sin buss när hon hade fått ett hjärtstopp. Han hade gått en kurs i hjärt- och lungräddning. Nu får han Allers guldhjärta. Christel Lind

Fast det är han som ska belönas för sin insats har även han med sig en gåva till henne – en hibiskus som gör henne jätteglad.

– Det är min favoritblomma. Den enda krukväxt jag har tur med. Hur kunde du veta det? säger hon glädjestrålande.

Gunilla Ellström

Ålder: 82 år.

Familj: Dottern Cissi Ellström Nilsson, 60, hennes man Peter och fem barnbarn.

Bor: Lägenhet i Stoby norr om Hässleholm.

Bengt och Gunillas dotter Cissi, som också är med vid mötet när han ska få Allers guldhjärta, ler lite hemlighetsfullt mot varandra.

Annons

– Bengt frågade mig vad mamma gillar för blommor när han skulle besöka henne på sjukhuset, men han fick inte ta med sig någon dit på grund av allergirisken, förklarar Cissi.

Kände sig lite sjuk men trodde att det skulle gå över

Den dramatiska händelsen när Bengt fick agera Gunillas räddande ängel inträffade lördagen den 16 mars i år.

Gunilla hade besökt kyrkan och kyrkogården i den lilla byn Stoby strax norr om Hässleholm där hennes man och son ligger begravda och var på väg hem när det hände.

– Jag hade känt mig lite småkrasslig tidigare under dagen, men trodde att det skulle gå över om jag kom ut i friska luften och gick en promenad, säger hon.

Tre personer går på en trottar. En kvinna i 80-årsåldern har en röd rollator.
Gunilla Ellström med dottern Cissi och räddaren Bengt Ström Foto: Christel Lind

Men när Gunilla var vid graven kände hon sig plötsligt yr och bestämde sig för att ta sig tillbaka hem så fort hon kunde. Till sin lilla mysiga lägenhet i ett flerfamiljshus i den lilla byn hade hon bara ett par hundra meter ner för en backe att gå.

– När jag kommit ner för backen och var i höjd med busshållplatsen som ligger ungefär 75 meter från huset där jag bor kände jag mig rejält yr. Men jag tog ett rejält tag i mina gåstavar och hann tänka att jag skulle skynda mig så att jag kom innanför dörrarna där hemma.

Sedan blev allt svart.

Bengt Ström

Ålder: 49 år.

Yrke: Busschaufför.

Familj: Sambon Therese och tre barn.

Bor: Villa i Hanaskog.

Plötsligt stannade Gunillas hjärta. Det skedde helt utan förvarning. För Gunilla var det som om en strömbrytare plötsligt vreds om.

– Jag kan inte förstå varför det hände. Jag har visserligen haft problem med hjärtsvikt och medicinerat för det i fyra år. Men enligt läkarna var det inte orsaken till hjärtstoppet och de omfattande undersökningar jag har gått igenom har inte heller kunnat ge några besked.

Annons

Bengt förstod allvaret – fråga om liv eller död

Någon minut efter att Gunilla handlöst ramlat omkull på trottoaren kom busschauffören Bengt Ström på Skånetrafikens tur mellan Hässleholm och Sibbhult i nordöstra Skåne.

– Klockan var strax före klockan två på lördagseftermiddagen när jag närmade mig busshållplatsen. Plötsligt fick jag se en kvinna ligga på trottoaren med huvudet mot en stolpe. Det såg nästan ut som hon låg och solade, berättar han när vi satt oss runt bordet i Gunillas vardagsrum där hon dukat fram kaffe och kakor.

En kvinna i 80-årsåldern håller om en man i 50-årsåldern. De ler mot varandra. Hon bär en rosa kofta och sjal, och han röd slips, vit skjorta och väst.
Tillbaka vid lyktstolpen där Gunilla hade segnat ihop. Foto: Christel Lind

Bengt förstod direkt att det var fara på färde och att det var en fråga om liv eller död för kvinnan.

– Det satt två personer bredvid kvinnan, men de hade inte påbörjat hjärt- lungräddning. Jag tvärbromsade bussen, drog i handbromsen och sa till passagerarna att sitta kvar på sina platser.

Det fanns inga livstecken alls

Bengt Ström

Som busschaufför har Bengt gått igenom flera kurser i hjärt- lungräddning, HLR, genom åren och därför satt det i ryggmärgen på honom hur han skulle agera.

– Jag sprang fram och kände bakom örat på kvinnan om hon hade någon puls, men det fanns inga livstecken alls. Hon varken andades eller hade någon puls. Däremot krampade hon kraftigt och bet ihop käkarna.

Av personerna som först var framme vid Gunilla fick Bengt veta att det bara gått någon minut sedan hon ramlat omkull. Han förvissade sig om att de larmat 112 och sedan sprang han tillbaka till bussen för att hämta sin jacka som han sedan lade under hennes huvud.

Annons

Därefter slet han upp hennes jacka och började ge henne HLR i form av kraftfulla bröstkompressioner. Ett livräddande arbete han skulle fortsätta med i 20 minuter.

– Man ska hålla ett visst tempo när man gör bröstkompressioner. Man brukar säga att man ska nynna takten till låtarna till Bee Gees Stayin’ alive eller Queens We will rock you medan man håller på. Håller man den takten gör man rätt, säger Bengt.

– We will rock you passar bättre för mig, säger Gunilla med ett skratt och ber Bengt att ta ytterligare en skiva av hennes goda sockerkaka.

Bengt säger att han hade kunnat hålla på med hjärtkompressioner ännu längre än de 20 minuter som han jobbade med Gunillas kropp. ”Jag hade inte slutat förrän det kommit en läkare till platsen och dödförklarat henne”, säger han. Christel Lind

Bengt fick avlösning några gånger av en kvinna som också hade kommit till platsen och som hade sjukvårdsutbildning. Även sedan ambulanspersonalen kommit till platsen fick han fortsätta ge Gunilla HLR medan de förberedde hjärtstartaren.

– I det läget känner man inte att man blir trött. Man är så fokuserad på att rädda liv och så full av adrenalin så man fortsätter så länge det krävs. Jag hade inte slutat förrän det kommit en läkare till platsen och dödförklarat henne, säger han.

Som en lottovinst när Gunillas hjärta började slå igen

Vid fjärde elstöten med hjärtstartaren började Gunillas hjärta slå igen av egen kraft.

– Det var en enorm känsla att se henne återvända till livet. Det var som att vinna högsta vinsten på lotto, säger han.

Klockan var då 14.22. Eftersom hon enligt vittnena skulle ha ramlat omkull vid busshållplatsen strax före två var Gunilla kliniskt död i över 20 minuter.

Annons

Ambulansen förde sedan Gunilla med ilfart till sjukhuset i Kristianstad där hon vårdades på hjärtintensiven.

Jag var orolig att jag fått en hjärnskada på grund av syrebristen

Gunilla Ellström

Själv har hon inga minnen av traumat. Det sista hon kommer ihåg är att hon tog det fasta greppet om sina gåstavar för att skynda hem. Hennes nästa minnesbild är att hon ligger i ambulansen och att någon säger till henne att hon drabbats av ett hjärtstopp.

– Jag kunde inte ta in det. Först trodde jag att jag kanske fått en hjärnblödning, säger Gunilla och fortsätter:

– En av de första tankarna som dök upp på sjukhuset när jag insåg att jag fått ett hjärtstopp var frågan om hur det gått med min hjärna. Jag var orolig att jag fått en hjärnskada på grund av syrebristen och kanske förlorat talförmågan eller något liknande. Men jag har tack och lov klarat mig helt utan men.

Det är något hon också kan tacka Bengt för. Tack vare att han fortsatte med HLR trots att det ett tag såg hopplöst ut höll han igång hennes blodcirkulation så att hennes hjärna fick syre.

Gunillas dotter sökte upp Bengt på Facebook för att tacka

Senare på kvällen lördagen den 16 mars skulle Gunilla ha bjudit sin dotter Cissi och sin svärson på middag hemma i sin lägenhet. Hon hade förberett en pastarätt med köttfärssås.

– Det lustiga är att jag mött Cissi och min svärson bara några minuter innan jag föll ihop. De hade också tagit en promenad och passerade kyrkogården. Vi pratade en stund, men jag nämnde inget om att jag kände mig lite krasslig utan sa bara att vi skulle ses igen några timmar senare.

En kvinna i 60-årsåldern ler. Hon bär svart och har glasögon.
Gunilla Ellströms dotter Cissi är glad att hennes mamma lever. Foto: Christel Lind

Därför fick Cissi en minst sagt obehaglig överraskning när man ringde från sjukhuset och berättade att hennes mamma vårdades på hjärtintensiven.

Annons

– Jag trodde först att det skett en förväxling. Jag hade ju pratat med henne bara en halvtimme tidigare.

Samtidigt undrade Bengt hur det gått med kvinnan han försökt rädda livet på, men på grund av sjukhussekretessen fick han inga besked.

– Men ambulanspersonalen bjöd in mig på fika lite senare och de var bussiga nog att antyda att det gått bra tack vare mig.

Han blev ännu gladare när Gunillas dotter sedan sökte upp honom på sociala medier för att tacka honom. Den kontakten ledde till att han en vecka senare fick hälsa på Gunilla på sjukhuset.

– Det första han gjorde var att be om ursäkt för att han knäckte fyra av mina revben när han gjorde HLR. De ska du absolut inte be om ursäkt för, svarade jag. Det är jag tacksam för att du gjorde. Annars hade jag förmodligen inte suttit här i dag, berättar Gunilla med ett leende.

– Det var stort att få träffa Gunilla igen och se att hon mådde bättre, säger han. Det var tårar i ögonen på oss båda när vi återsåg varandra. Min starkaste minnesbild från henne innan dess var hennes blå läppar och tomma blick.

Har tagit fler kurser och är nu utbildad sms-livräddare

Gunilla vårdades i tio dygn på intensivvårdsavdelningen i Kristianstad där bland annat en pacemaker opererades in. Hon flyttades sedan till en vanlig vårdavdelning innan hon överfördes till Hässleholms sjukhus.

Efter ytterligare några dagar fick hon den 4 april äntligen komma tillbaka till sin lägenhet och sin älskade katt som tagits om hand av dottern och en hjälpsam granne under tiden.

– Jag gick igenom en lång rad undersökningar på sjukhuset i Kristianstad, men läkarna kunde inte hitta något annat fel på mitt hjärta än det jag redan kände till. Nu har jag fått ett larm om handleden om det skulle hända igen.

En kvinna i 80-årdåldern skrattar. Bredvid henne sitter en man i 50-årsåldern. Han bär slips.
Gunilla och Bengt är glada att återse varandra efter Gunillas sjukhusvistelse. Foto: Christel Lind

Bengt har efter den dramatiska marslördagen gått igenom ytterligare kurser i livräddning. Han har uppnått kompetensen som krävs för att bli instruktör i HLR och han har dessutom blivit sms-livrädddare, vilket innebär att han larmas av SOS Alarm om någon får ett hjärtstopp i närheten av honom.

För Gunilla kommer han alltid att ha en speciell plats i hennes hjärta.

– Jag är så lycklig och väldigt glad över att jag lever. Vad hade hänt om jag hade fått hjärtstoppet efter att jag kommit hem? Då hade ingen hittat mig förrän det varit för sent. Eller om jag fått det tidigare? Då hade Bengt kanske inte sett mig.

Har du en vän som är guld värd?

Skriv och berätta:
[email protected]

Eller:
Allers redaktion
AllersBox 5287
102 46 Stockholm

Märk mejlet/kuvertet med Allers guldhjärta

Annons