Edward Blom: Därför äter vi ägg på påsk – har inget med påskharen att göra

Inspiration till en ljuvlig påskbuffé

Det traditionella påskbordet förändras hela tiden. I dag är man mer mån än någonsin om att det ska vara hållbart och många vill även hålla firandet så billigt som möjligt. Vilket inte skiljer sig så mycket jämfört med hur påskens traditioner var förr i Sverige.

Gastronomen och mathistorikern Edward Blom berättar om hur påsken firades i gamla bondesverige och hur dagens påsktraditioner kom till.

Lammets betydelse för påsken

I det gamla bondesamhället var våren och påsken en tid där det matmässigt var väldigt kärvt. Det var nämligen ett halvår sedan slakten och ännu lite längre sedan som skörden hade genomförts. Påsken var därför ingen stor mathögtid.

Traditionell påskmat består delvis av lamm, som har ursprung i den judiska påsken.

– Det tog kristna efter, vilket har gjort att lamm har varit viktig påskmat i alla tider. För kristna blev det ju så att lammet blev en symbol för Jesus som korsfästes, då han kallade sig för Guds lamm, säger Edward.

Eftersom slakten skedde på hösten var det dock få i Sverige som åt lamm på påsken.

– De var alldeles utmärglade, de som hade överlevt. Man slaktade de flesta på hösten och behöll endast några stycken för att kunna föda upp nya, förklarar Edward.

Traditionen att äta lamm till påsk var starkare nere i de södra delarna av Europa, där vinterns kalla månader inte hade lika stor inverkan på naturen och djuren.

– Men i modern tid har man kunnat återgå och verkligen ta tillbaka den här urgamla påskmaten i Sverige. Så lamm är ju väldigt korrekt att ha på påsk, säger Edward.

Äggets historia

Äggets intåg på det traditionella påskbordet skedde redan i antiken. Judarna tog nämligen inspiration av romarna som ofta åt ägg. Ägg blev därför en del av den judiska sedermåltiden.

– De kristna tog sedan över traditionen. För kristna blev ägg också en symbol för Kristi uppståndelse. Ägget symboliserar ju liv och därför blev det en väldigt stark påsksymbol, förklarar Edward.

Våren är också den tid på året som naturen vaknar till liv igen efter den långa vinterdvalan. Det innebär förstås att fåglarna och hönsen börjar värpa.

– Då kunde folk börja gå och plocka ägg. Då var man helt utsvulten på våren och helt plötsligt fanns det ägg som var sprängfyllda med näring, säger Edward.

Ägg var alltså en väldigt naturlig föda på våren. Men kom att bli väldigt starkt förknippad med påsken på grund av Kristi uppståndelse.

Det gamla påskbordet

Äggen var alltså mycket viktig påskmat om de fanns att tillgå, vilket dock inte var fallet i norra Sverige eller när påsken låg ovanligt tidigt under våren.

– Annars var den klassiska allmoge-festmaten bröd, smör, ost och lite kallskuret eller fisk, säger Edward. Och det åt man även till påsk, ifall det inte tagit slut.

Borgerligheten hade en liknande mathållning, men före middagen.

– De serverade ett brännvinsbord före den enkla lite finare middagen ungefär som vi i dag serverar snittar och entrédrink. Man hade lite kallskuret, lite sill eller kallt fläsk, bröd, smör och ost. Men det viktiga var smör, bröd, ost, öl och med tiden brännvin, förklarar Edward.

Den inlagda sillen är faktiskt en relativt ung maträtt.

– Den dyker upp på sent 1800-tal och hamnar först på våra bufféer en bit in på 1900-talet. Nu tycker vi att sillen måste vara med så fort vi firar traditionellt, men egentligen är det tillbehören smör, bröd, ost, öl och brännvin som är de traditionella grejerna, säger Edward.

Adeln och högborgligheten hade det såklart som lyxigast under påsken. Förutom den lite mer flådiga maten så åt de även läckerheter i form av godis.

– På 1700-talet var det vanligt att man fick små marsipanfigurer, harar eller godisägg, säger Edward.

På 1800-talet blev godis mer lättillgängligt för alla, men det var fortfarande dyrt. Folk började främst unna sig godis till påsk, jul, begravningar och bröllop.

– Eftersom man förr inte hade råd med godis jämt förknippade man det med de stora högtiderna, säger Edward.

Påskharen som i dag är lika känd som jultomten, började folk tro på först under 1800-talet i Sverige.

– Från början var det vanliga ägg han gick och gömde, sedan har det blivit godisägg, förklarar Edward.

Påskharen har sitt ursprung i 1600-talets Tyskland. Där skrämde de vuxna upp barnen med att påskharen värpte ägg.

Så firar Edward Blom påsk

Edward och hans familj firar en väldigt traditionell påsk. Till skillnad från julens buffé så består påskens mat ofta av tre olika bord och exakt så firar familjen Blom.

– Vi brukar börja med smör, bröd, ost, ägg av lite olika slag och något kallskuret och en öl till det, säger Edward.

Därefter kommer varmrätten.

– Vi brukar ha lamm av något slag, antingen en lammgryta eller lammstek och rödvin till det och lite primörer. Därefter blir det någon påsktårta, säger Edward.

Förutom själva påskmaten så besöker självklart påskharen familjen Blom.

– Vi går ut och barnan letar påskägg. Jag och Gunilla brukar ta en trappistöl då, som en tradition, säger Edward.

Innan påsken pågår den kristna fastan, som börjar redan dagen efter fettisdagen. Påsken är därför en trevlig tid, då mat och andra läckerheter går att avnjuta i större utsträckning.

– Jag låter ofta bli alkohol antingen hela fastan eller i alla fall några veckor före påsk. Då är det väldigt härligt att ta den första ölen den här morgonen, en riktigt lyxig trappistöl, avslutar Edward.