Gynekologen Mats Gunnarsson: ”Vart tar miljonerna till kvinnosjukvården vägen?”

Delad bild. Till vänster gynekolog Mats Gunnarsson i sitt mottagningsrum. Till höger Mats Gunnarsson tillsammans med undersköterskan Ulrika Nilsson.
#gynupproret

Foto: Minna Wallén-Widung

Mats Gunnarsson har jobbat som gynekolog i 20 år. Han upplever att mycket har försämrats under den tiden, och ser framför allt de långa vårdköerna som ett misslyckande.
– Man har öronmärkt stora summor pengar till kvinnosjukvården de senaste åren, men jag undrar verkligen vart de miljonerna har tagit vägen, säger han.

På Citymottagningen i Hässleholm i norra Skåne är det dags för förmiddagsfika. Bordet i personalrummet fylls av kaffekoppar och bullar och alla medarbetare som är på plats den här dagen samlas runt det. Barnmorskan Kerstin och undersköterskan Ulrika passar på att informera gynekologen och verksamhetschefen Mats Gunnarsson om en rad patientärenden som kräver åtgärd.

– Så här blir det ofta under våra fikaraster. Jag brukar hålla mig borta under lunchen åtminstone, så att personalen får äta ifred, säger Mats med ett skratt.

Se också: Vi granskar gynvården i #gynupproret

0:47

Efter reklamen: #gynupproret

(0:47)

Slå på ljud

Barnmorskorna tar återbesöken

I drygt fyra år har han drivit mottagningen, där man samlat gynekologi, barnmorskemottagning, BVC och ungdomsmottagning under ett och samma tak. Totalt jobbar här 14 personer och trycket på kliniken är hårt, precis som på de flesta gynekologmottagningar i landet.

Gynekologen Mats Gunnarsson i undersökningarummet på mottagningen i Hässleholm.

Mats Gunnarsson driver sin egen mottagning i Hässleholm.

Foto: Minna Wallén-Widung

Men medan många andra kliniker har satt stopp för nya patienter i ett försök att hinna med de befintliga, är Mats mån om att alla som söker vård hos honom också ska få det. För att hinna med så många som möjligt har han och kollegorna utvecklat ett system där barnmorskorna tar hand om många av återbesöken.

– Eftersom vi har begränsade resurser inom gynekologin i stort, tycker jag att det är bättre att jag som gynekolog koncentrerar mig på att ta emot nya patienter. I stället har vi barnmorskor som inte bara sysslar med gravida patienter, utan också har hand om lättgynekologiska besvär. De gör egna bedömningar och följer upp det jag gör, vilket underlättar flödena enormt mycket. Patienten får träffa rätt person vid rätt tillfälle helt enkelt.

#gynupproret
Var fjärde kvinna som söker gynvård får aldrig en tid

Kvinnor från andra regioner bokar tid

Ändå kan man få vänta cirka åtta veckor innan man får en tid hos Mats, även om det också går att få en akuttid om besvären är av den karaktären. Och också på Citymottagningen märker man att det överlag är svårt för patienterna att få tag på en gynekologtid. Inte sällan får de samtal från kvinnor från andra delar av södra Sverige, som Halland och Blekinge.

Mats Gunnarsson och Ulrika Nilsson som båda jobbar på Citymottagningen i Hässleholm.

Ulrika Nilsson och Mats Gunnarsson.

Foto: Minna Wallén-Widung

– Ofta märker vi att det finns en frustration hos de som ringer hit. De har kanske ont i magen eller problem med urinen och så har vårdcentralen hänvisat dem till oss. Och har vi dåligt med tider är det klart att de blir frustrerade, säger Ulrika Nilsson, som jobbar som undersköterska och som ofta är den som tar emot samtalen.

Hon menar att det många gånger är oklart vart man som patient ska vända sig för att få hjälp.

#gynupproret
Elin: Hur svårt ska det vara att få träffa en gynekolog?

– Det är hemskt att bli hänvisad fram och tillbaka hela tiden och inte veta vart man ska vända sig. Speciellt unga tjejer som inte är så insatta i systemet bollas ofta runt mellan vårdcentral, ungdomsmottagning och gynekolog.

Regionen hänvisar till vårdcentral

Mats håller med. Han anser inte att det gynnar patienten att alltid skickas till en vårdcentral, där allmänläkarnas kunskaper om gynekologi är varierande.

Var med i gynupproret – tillsammans gör vi skillnad!

Skriv under vår namninsamling genom att klicka här. Du kan läsa alla artiklar inom vår granskning av gynvården här.

– Vårt samarbete mellan gynekologin och barnmorskorna är ett sätt att komma tillrätta med tillgängligheten – hos våra barnmorskor kan man få tid samma vecka för en första bedömning. Men regionen vill att man först ska vända sig till en vårdcentral där man får träffa olika läkare varje gång och där det inte alltid ens finns en ordentlig gynstol. Jag kan verkligen sympatisera med det – ska du upp i gynstolen vill du att någon som är kompetent undersöker dig.

Hade önskat utökat mandat

Mats är en av relativt få gynekologer i området som även utför en del mindre kirurgiska ingrepp, sådana som endast kräver lokalbedövning. Till exempel utför han hysteroskopi, en titthålsundersökning av livmodern där eventuella polyper kan skrapas bort för att underlätta en graviditet. Även cystoskopi, där man undersöker urinröret och -blåsan, och konisering, där cellförändringar på livmodertappen tas bort, utför Mats på kliniken.

#gynupproret
Överläkaren Helena drabbades av utmattning – efter att ha larmat om kvinnosjukvården

Men egentligen önskar han att han hade mandat att utföra fler ingrepp och menar att det hade underlättat för hela sjukvården.

– 90 procent av all gynekologisk vård hade vi kunnat utföra här om vi bara fick genomföra fler kirurgiska ingrepp. Vi skulle kunna göra framfallsoperationer och operationer vid urinläckage till exempel. Vid rikliga menstruationer finns det också en enkel behandling som bara kräver lokalbedövning. Men jag får inte utföra dem enligt mitt avtal.

Så fungerar LOL-avtalet i praktiken

Mats driver sin klinik via det som kallas för LOL-avtal, en förkortning för Lagen om läkarvårdsersättning. Enkelt förklarat innebär det att verksamheten drivs som ett bolag, men är knuten till den regionala vården och att Mats får ersättning för det via en nationell taxa.

Mats Gunarsson i sitt mottagningsrum på Citymottagningen i Hässleholm.

Mats Gunnarsson genomför en mängd olika kirurgiska ingrepp – men hade önskat att han hade mandat att göra ännu fler för att minska vårdköerna.

Foto: Minna Wallén-Widung

LOL-avtalen har varit under utredning flera gånger genom åren och i dag är det en minskande andel av landets privatpraktiserande läkare som än knutna till systemet. Sedan 1995 har det mer eller mindre varit stopp för nyetableringar enligt LOL, men det är däremot tillåtet att sälja sitt avtal till högstbjudande. Enligt den senaste utredningen ska systemet avvecklas under de kommande åren, vilket Mats tycker är synd.

– Jag gillar den här formen av avtal. Det gör att små entreprenörer kan bedriva bra vård utan att vara i händerna på regionernas ständiga ändringar av sina avtal. Anledningen till att de vill avveckla LOL är att regionerna inte har full kontroll. Samtidigt tycker jag att det finns bra ekonomisk kontroll eftersom det finns ett inkomsttak – vi som läkare kan inte tjäna mer en viss summa varje år.

#gynupproret
Terese har kämpat för gynvård i över ett år: ”Vet inte hur länge jag orkar”

Kritisk mot de styrande i regionen

Samtidigt är Mats kritisk till hur kvinnosjukvården behandlas av de som bestämmer – politiker och tjänstemän. Han upplever att de yrkeskunniga inte längre är de som styr verksamheten, utan att det numera är konsulter och ekonomer på många av chefspositionerna. Och det är inte optimalt, menar han.

– Politikerna är glada för att lägga sig i kvinnosjukvården för att samla poäng hos allmänheten, men det är ofta de som bestämmer som vet minst om hur det egentligen fungerar. I den offentliga sjukvården finns det numera många chefer som inte förstår den kliniska vardagen. Jag blir ibland helt galen när jag stångas med regionen eftersom de inte förstår vad jag pratar om. Vi måste tillbaka till en professionsstyrd vård.

Hör gynekologen Katarina berätta: ”Vi riskerar att missa allvarliga saker”

2:10

Efter reklamen: Gynekologen: "Vi riskerar att missa allvarliga saker."

(2:10)

Slå på ljud

Försämrat läge inom gynekologin

Mats, som skolade om sig från urolog till gynekolog för drygt två decennier sedan, säger att mycket har hänt inom gynekologin sedan han började jobba.

– Under mina 20 år har det tyvärr blivit sämre eftersom vårdköerna har ökat. Man har öronmärkt stora summor pengar till kvinnosjukvården de senaste åren, men jag undrar verkligen vart de miljonerna har tagit vägen. Jag tror att det skulle gå att jobba mycket mer effektivt genom att utveckla ingrepp med lokalbedövning till exempel. Hade vi privata gynekologer haft ett större mandat hade vi kunnat kapa vårdköerna rejält.

Mats Gunnarsson på sin gynekologimottagning i Hässleholm.

Mats Gunnarsson märker av större krav från patienterna i dag jämfört med tidigare – de är pålästa och har ofta olika tankar och idéer om sin egen vård.

Foto: Minna Wallén-Widung

Större krav från patienterna

Att många med gynekologiska besvär hänvisas till en allmänläkare eller barnmorska utan gynekolog i huset är inte heller optimalt, menar han.

– Tillgängligheten när det gäller att få hjälp med en del gynekologiska folksjukdomar, som inkontinens, endometrios, PMS och blödningsrubbningar, är för dålig. Det beror på dålig gynekologisk kompetens på de befintliga barnmorskemottagningarna och vårdcentralerna.

En annan stor förändring nu jämfört med för två decennier sedan, är att dagens patienter ställer större krav på vården.

#gynupproret
Annika får ingen hjälp för sin endometrios – måste söka vård utomlands

– Många är pålästa och har åsikter och idéer, vilket gör att jag får lägga ganska mycket tid på att vara pedagog och förklara varför jag tycker att mitt förslag är bättre än patientens. Ett klassiskt exempel är frågan om bioidentiska hormoner vid behandling av klimakteriebesvär som många efterfrågar i dag.

Hittade rätt i gynekologin

När Mats jobbade som urolog handlade mycket om cancerdiagnoser. Det blev tungt i längden och när han till följd av privata omständigheter blev tvungen att söka nytt jobb närmare hemmet i nordöstra Skåne, passade han på att byta inriktning. Reproduktion hade länge varit ett intresse och han fick snart ett vikariat på kvinnokliniken i Kristianstad.

#gynupproret
Ulrika hade cysta på tio kilo i magen – fick rådet att ta en promenad

– För mig var det som att hitta hem, det passade verkligen min personlighet. Jag minns känslan när jag för första gången var med på ett kejsarsnitt och det var en bebis i stället för en cancertumör som kom ut. Det var fantastiskt.

Om systemet med LOL-avtal avvecklas kommer Mats att gå miste om de drygt 2,5 miljoner han köpte sin verksamhet för. Men trots att det finns signaler om att systemet kan vara på väg att försvinna är han inte speciellt orolig.

– Vi utgör en så pass viktig del av gynekologin att regionerna kommer att vilja teckna avtal med oss ändå, det är vad jag tror.

Mats Gunnarsson på Citymottagningen i Hässleholm.

Mats Gunnarsson är kritisk till att de pengar som makthavarna satsar på kvinnosjukvård inte verkar korta vårdköerna eller leda till bättre vård.

Foto: Minna Wallén-Widung

Ingen stor kris för gynekologin trots allt

Mats anser inte att gynekologin är i någon kris, och menar att det borde vara en attraktiv specialinriktning för nyblivna läkare. Bland det bästa med jobbet tycker han är variationen.

– Som gynekolog jobbar man med unga och gamla, friska och sjuka. Man kan jobba på såväl operationsavdelningen som förlossningen, inom mödravården eller på ungdomsmottagning. Men det handlar också mycket om psykologi, till exempel att bemöta sorg i samband med missfall. Det är också en kirurgisk disciplin som kräver att man hänger med i den tekniska utvecklingen. Jag tycker inte att det finns något som kommer i närheten av samma variation i jobbet.