10 kvinnor som gjort avtryck i konsthistorien

Frida Kahlo till vänster, Jenny Nyström till höger.

Foto: Guillermo Kalho/Szilas

Ett litet urval bland många tänkbara namn. Kvinnor som med sin konstnärliga urkraft och sitt samhällsengagemang blivit självlysande inspirationskällor för kommande generationer. Den 8 mars firar vi Internationella kvinnodagen.

Siri Derkert (1888–1973)

Måleri – kubism, kostymör och modetecknare.

Siri Derkert poserar för ett svart-vitt fotografi.

Foto: Jan de Meyere

Svenska Siri Derkert kämpade för kvinnors rätt i samhället och med sina tidiga kubistiska målningar blev hon ett internationellt namn i den modernistiska rörelsen. Siri uppmärksammades för sina kostymer till Intima teatern i Stockholm och tecknade under flera år modekollektioner för modehuset Birgittaskolan. 1960 hedrades hon som första kvinna av Moderna museet med en separatutställning och några år senare invigdes hennes 145 meter långa offentliga verk Ristningar i betong på Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm.

Jenny Nyström (1854–1946)

Illustrationer, måleri.

Jenny Nyström målar ett porträtt på canvas.

Foto: Szilas

Som ung elev vid Konstakademien i Stockholm slet Jenny Nyström höftskynket av den manliga krokimodellen med orden ”det ska vara lika för lika” och hon väckte uppmärksamhet i Paris under vidare studier. Hade det inte varit för att hon råkade bli ensamförsörjare för sin familj så kanske hennes konstnärsarv tett sig lite annorlunda än det gör i dag. De storslagna oljemålningarna fick ge vika för en strid ström av illustrationer och idylliska vykort till årets högtider där Jennys signatur blev de rosiga barnen, de gosiga husdjuren, påskäggen och kycklingarna och de glada tomtarna i röda luvor med budskap om julen. En av hennes allra första tomtar var dock varken röd eller rosig och interagerade inte med människor-na; det var den lilla grå gårdstomten till Viktor Rydbergs stämningsfulla dikt Tomten.

Allt om mattdrottningen Märta Måås-Fjetterström

Sigrid Hjertén (1885–1948)

Måleri – expressionism i Henri Matisse anda

Svenska Sigrid Hjertén är ett ”bra” exempel på alla de konstnärliga kvinnor i historien som fått stå åt sidan i en värld dominerad av män. Sigrid verkade på många sätt i skuggan av sin målande make Isaac Grünewald, men hon hade samtidigt separata utställningar och har kallats för en av förgrundsgestalterna inom den svenska modernismen. Två av hennes mest kända målningar, Ateljéinteriör och Den röda rullgardinen, har gett upphov till diskussioner inom genusforskningen eftersom de anses visa på livet som konstnär, kvinna och mor kring förra sekelskiftet. Sigrid Hjertén blev så småningom psykiskt sjuk och dog av en lobotomi på Beckomberga sjukhus i Stockholm.

Louise Bourgeois (1911–2010)

Skulptur, måleri, teckning

Louise Bourgeois poserar framför en skulptur.

Foto: SIPA/TT

Franskfödda Louise Bourgeois utbildade sig i Paris, men flyttade till New York i samband med sitt giftermål med konsthistorikern Robert Goldwater. Hon är mest omtalad för sin nio meter höga jättespindel Maman som visades på Tate Modern år 2000. Gemensamt för hennes verk är att de vid första åsynen kan te sig både skrämmande och radikala, men vid närmare blick står för mjuka, kärleksfulla värden. Louises verk har betytt oerhört mycket för den feministiska konstens utveckling.

Jenny von Platen: Så kombinerar du modernt och antikt

Karin Larsson (1859–1928)

Textil och mönsterdesign, måleri

Karin Larsson står för ett viktigt kapitel i svensk konsthistoria tillsammans med sin make Carl Larsson. De gjorde inte bara avtryck med sin konst utan skapade också ett helt nytt folkhem i Lilla Hyttnäs i Sundborn, där Karins glada och stilistiska textilier spelade en huvudroll. När bilder spreds av parets ljusa och avslappnade hem där barnen och kreativiteten fick stå i centrum började allt fler kopiera inredningsstilen. Ut med tunga, mörka träslag och in med ljus furu och färg! Karin vävde, sydde, designade möbler och inspirerade ett helt folk med sin kärlek för trädgård och blommor – då som i dag.

Georgia O’Keeffe (1887–1986)

Måleri – modernism

Georgia O'Keeffe poserar framför för ett fotografi.

Foto: Alfred Stieglitz/ TT Nyhetsbyrån

Amerikanska Georgia O’Keeffes signum är de gigantiska studierna av blommor och växter som lyfts ur sitt sammanhang och de abstrakta ökenskildringarna från New Mexicos skoningslösa landskap. Förutom målningarna – som betingar astronomiska summor på auktionshusen – så utförde hon ett annat viktigt konstverk tillsammans med sin make, fotografen Alfred Stieglitz. Hans omkring trehundra intima och nära bildstudier av Georgia ses i dag som en viktig porträttsamling i fotokonstens historia. 1962 blev Georgia O’Keeffe den första kvinnliga medlemmen i American Academy of Arts and Letters.

Sonia Delaunay (1885–1979)

Måleri – abstrakt, avantgarde

Rysk-franska Sonia Delaunay blev den första levande kvinnliga konstnären som förärades en retrospektiv utställning i Louvren. Hon och hennes make, Robert Delaunay, grundade den så kallade orfistiska konströrelsen som utmärkte sig med starka färger och tydliga geometriska former och siluetter. Sonia utmärkte sig också inom modeskapande och skissade fram ett mode för kvinnokroppen sådan den faktiskt såg ut med linjer som utstrålade elegans, närvaro och framtidstro.

Margaret Harrison (f 1940)

Måleri, teckning

Engelska Margaret Harrisons första utställning 1971 stängdes ner på grund av hur hon framställde mannen – bland annat fanns ett verk av Playboygrundaren Hugh Hefner utklädd till en Bunny Girl med pipa i munnen och hon hade målat högklackat och lösbröst på superhjälten (och det manliga idealet) Captain America. Humorn gick sedlighetspolisen förbi. Margaret grundade the London Women’s Liberation Art Group och hennes konstnärsliv fram till i dag har fortsatt präglas av kvinnans utsatthet i samhället, med teman som våldtäkt, våld i nära relationer och arbetsrelaterad könsdiskriminering.

Frida Kahlo (1907–1954)

Måleri – självporträtt med drag av surrealism

Klassiskt fotografi av Frida Kahlo.

Foto: Guillermo Kalho

Mexikanska Frida Kahlos verk uppmärksammades av omvärlden först efter hennes död – i livet var hon mest känd för sin roll som hustru till konstnärsmaken Diego Rivera. Hennes intresse för den mexikanska populärkulturen och sökandet efter sin mexikanska identitet ledde till fascinerande självporträtt i starka färger med inslag av magisk realism, ofta gav hon sig själv stora blommor i håret och ett allvarsamt ansikte. Frida Kahlo kämpade hela sitt vuxna liv mot starka, återkommande smärtor efter en bussolycka och hon dog i sviterna av alkoholmissbruk i kombination med smärtstillande medel.

Diane Arbus (1923–1971)

Fotografi

Amerikanska Diane Arbus lärde sig fotografins konst av sin make Allan Arbus, som arbetade för den amerikanska armén. Hon gjorde sig senare ett namn av att fotografera människor i utanförskap, utan förlöjligande eller stigmatisering. Transsexuella, prostituerade, kortvuxna, storvuxna – människor som förlänats en kropp som samhället ansåg stötande eller som använde den till ”osedliga” handlingar. Diane utmanade öppet betraktaren genom att avbilda sina motiv i avslappnade poser där de visade egenkärlek och acceptans.

Följ med in bakom kulisserna på Antikrundan

Mer samhällsinnehåll hos allas.se: