Skoldansen slutade i tragedi – det blev Sveriges första skolskjutning

Krim: Skoldådet i Trollhättan som skakade Sverige

Den 25 juni 2025 sköts nio tonåriga elever och en lärare ihjäl på en grundskola i staden Graz i Österrike. Skytten, en ensamagarande 21-årig man, dog också själv av en självförvållad skottskada inne på skolan.

Tidigare samma år, den fjärde februari, drabbades som bekant också Sverige. Skottdramat på Campus Risbergska i Örebro, där elva dog inklusive gärningsmannen, är den allvarligaste attacken mot en skola i Sverige sedan skolattacken i Trollhättan 2015.

Jämfört med andra länder är skolskjutningar betydligt vanligare i USA än i resten av den utvecklade världen. Mellan de mörka åren 2009 och 2018 rapporterades 288 skolskjutningar i USA. I jämförelse med andra stora industriländer hade USA under dessa år 58 gånger fler skolskjutningar än Kanada, Japan, Tyskland, Italien och Storbritannien tillsammans.

Tittar man på samtliga europeiska länder är skolskjutningar ytterst ovanliga. Flera europeiska länder har inga incidenter alls. Tragiska händelser av det här slaget kan dock drabba vilket land som helst, och oavsett var de sker är det alltid så klart med mycket förödande konsekvenser.

Ser man på det historiskt har Sverige näst intill varit förskonade från skolskjutningar, dock inte helt. Skottdramat på Campus Risbergska i Örebro 2025 är Sveriges andra dokumenterade skolskjutning. Den första dokumenterade skolskjutningen i Sverige är skottdramat i Kungälv 1961.

Länge föll skottdramat i Kungälv mer eller mindre i glömska. Det var först efter skolmassakern i Colombine 1999 och senare dåd som svenska journalister och forskare började lyfta fram det som ett historiskt exempel.

Låt oss titta närmre på vad som hände den där dagen 1961.

Sköt under en skoldans

Kvällen den fjärde mars 1961 pågick en skoldans i gymnastiksalen på Kungälvs läroverk, där omkring 100 ungdomar närvarade. Omkring 23:30 gick den 17-årige Ove Conry Andersson in i salen med en 9 mm pistol och började avfyra omkring 15 skott slumpmässigt mot de dansande ungdomarna.

I det våldsamma tumultet reagerade ungdomarna genom att fly eller söka skydd under möbler. Många av de som var på plats var gäster från andra skolor, vilket ökade kaoset eftersom de inte kände till lokalerna.

Den 18-årige Per Håkan Altvall träffades av skott och skadades så allvarligt att han senare dog av skadorna. Totalt träffades sju personer av skotten, varav alla utom Altvall överlevde.

Efter skjutningen lämnade Andersson platsen till fots.

Under natten sökte polis efter honom utan resultat. På morgonen överlämnade han sig själv till polisen.

Man kan fråga sig hur en 17-åring 1961 fått tag i en pistol.

På 1960-talet var vapenlagarna mindre restriktiva än i dag. Många hade sportvapen hemma utan omfattande registrering. Många ungdomar kunde därför lätt komma över vapen genom familj eller äldre bekanta. Trots detta var vapenbrott och skjutningar mycket ovanliga i Sverige vid den här tiden.

Påverkad av alkohol

Vad vet man då om själva motivet till dådet?

Enligt efterföljande utredning var Andersson påverkad av alkohol och hade tidigare haft en konflikt med en bekant. Senare ska Andersson ha uppgett för utredarna att han ville ha en form av duell.

Andersson dömdes inte till fängelse utan till rättspsykiatrisk vård. Eftersom Andersson var 17 år vid dådet och bedömts som psykiskt instabil var det vid tiden standardpraxis att döma till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse.

Fokus låg på rehabilitering snarare än straff. Även i dag döms så klart visa gärningsmän till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse. I 60-talets Sverige kunde dock domstolen direkt döma till vård om psykisk störning. I dag omgärdas sådant av betydligt striktare kriterier och fler juridiska garantier.

Skottdramat i Kungälv beskrevs i samtida medier som närmast obegripligt. Våld på skolor uppfattades av många svenskar som något nästan helt främmande, och färdiga förklaringsmodeller som vi har i dag fanns inte på kartan.

Rapporteringen annorlunda då än nu

Läroverket i Kungälv stängdes inte ned långvarigt, vilket hade varit fallet i dag. Händelsen i Kungälv tystades också till stor del ned lokalt.

Många av de som vid tiden studerade på läroverket i Kungälv har senare berättat att man inte pratade om det, i alla fall inte på det öppna, offentliga och breda sätt som man hade gjort i dag.

Debatten som följde efter händelsen i Kungälv kretsade mycket kring gärningsmannens psykiska tillstånd, alkoholpåverkan och personliga problem. Någon bred diskussion om vapentillgång, skolmiljö eller samhällsstrukturer lyste nästan helt med sin frånvaro.

Det riktades förvånansvärt lite kritik i press och opinion mot att Andersson i stället för fängelse dömdes till rättspsykiatrisk vård. På 1960-talet fanns ett mycket stort förtroende för psykiatrin. I dag hade domen sannolikt lett till hårdare debatt, både i media och bland medborgare överlag.

En annan stor skillnad ifrån i dag var att medierna direkt inte bara namngav gärningsmannen utan även offren. I dag skulle detta strida mot uppsatta pressetiska regler.

Sverige 1961 var på många sätt som en helt annan värld än i dag. Händelsen ansågs vara ett tragiskt undantag och det infördes inga säkerhetsåtgärder i skolor. Skottdramat i Kungälv sågs som ett isolerat vansinnesdåd, inte ett varningstecken. Efter händelsen fortsatte skoldanser och öppna arrangemang ungefär som tidigare.

Blev ingen stor debatt

Skottdramat i Kungälv chockade men förändrade lite. Tittar man på senare skolattacker, som den i Trollhättan 2018, både chockade och förändrade den mycket. Debatten som följde efter skolattacken i Trollhättan handlade långt ifrån bara om gärningsmannen, utan om sådant som rasism, extremism, psykisk ohälsa, skolmiljö och skolans ansvar och säkerhet.

Att skottdramat i Kungälv inte följdes av en liknande debatt som i dag har förutom att det 1961 rådde ett helt annat samhällsklimat också nog sin förklaring i själva motivet bakom dådet.

Bara en sådan sak som att gärningsmannen varit alkoholpåverkad och agerat impulsivt utan planering särskiljer fallet från de allra flesta av dagens skolskjutningar. Dessutom skedde skottdramat inte mitt på ljusa dagen under en skoldag, utan sent på kvällen på en ledig dag.

Det saknade också sådant som ideologiskt färgat hatmotiv och dådet tycks heller inte varit riktat mot skolan som institution. Frågan är om dådet alls passar in i det de flesta i dag tänker på när vi hör ordet skolskjutning...

Även skolskjutningen i Örebro 2025 särskiljer sig från det mönster man ser i majoriteten av nutida skolskjutningar och skolattacker, men detta bara utifrån gärningsmannens i sammanhanget ovanligt höga ålder, 35 år. Både i USA och Europa är gärningsmän över 30 år som begår skjutningar och attacker i skolmiljö mycket sällsynta.

Släpptes tillslut fri – väldigt diskret

Men vad hände då med Ove Conry Andersson? Om detta finns det mer eller mindre inga öppna källor att tillgå.

Det finns inte ens detaljerade offentliga uppgifter om exakt hur länge Ove Conry Andersson vårdades. Han släpptes dock så småningom när psykiatrin tyckte att han inte längre ansågs farlig.

Jämfört med många nutida liknande fall dokumenterades hans liv inte offentligt efter att han satts på fri fot. Hans återgång till samhället skedde diskret, utan offentlig uppmärksamhet eller långvarig mediebevakning.