Julkalender del 2: Vågar hon berätta om det hemska som hänt?

Ninni kastade ännu en ängslig blick omkring sig innan hon följde efter Jakob.

– Kom med, min bil står parkerad alldeles i närheten.

Det här var Jakob, som hon gått i samma klass som, först i hela grundskolan, och sedan även i gymnasiet. Tolv år av hennes liv.

Inte förrän de satt i hans bil sjönk hennes axlar en smula.

Kanske var det ödet som fått en gammal klasskamrat att korsa hennes väg precis när hon behövde det som mest.

Hon sneglade på Jakob, som koncentrerade sig på den täta, livliga trafiken på den stora huvudleden som ledde ut ur Hamburg.

– Tack Jakob, sa hon lågt.

Han kastade en snabb blick på henne.

– Det är bara trevligt med sällskap, sa han.

När de hade kommit en bit norr om Hamburg blinkade Jakob in till en rastplats längs vägen. Ninni andades lite snabbare, men motstod impulsen att se sig över axeln. Just nu visste Horst inte var hon befann sig. Just nu var hon i säkerhet.

När de kom in i kafeterian gick Jakob utan att fråga henne fram till disken och beställde kaffe och några smörgåsar till dem båda.

Det var först när han ställde ner tallrikarna på bordet framför Ninni som det gick upp för henne hur hungrig hon var. Hon hade inte ätit något sedan middagen tillsammans med Horst kvällen före och nu fick hon behärska sig för att inte sluka smörgåsarna i två tuggor.

Jakob log mot henne och det sög till i magen när hon mindes hur de förr i tiden varit varandras bästa vänner. Det hade aldrig varit romantisk kärlek dem emellan, bara fin vänskap. Han hade berättat för henne vilka tjejer han gillade för och hon för honom om sina förälskelser och crusher.

En gång hade deras nära vänskap fått en av Jakobs flickvänner att lämna honom, rasande av svartsjuka. Hon hade vägrat att förstå att Jakob och Ninni bara var vänner.

De hade skrattat åt det efter ett tag, inte åt tjejen, men åt oförmågan att förstå att deras vänskap faktiskt bara var vänskap.

Men när de gått ut gymnasiet rann vänskapen ut i sanden. Ninni hade ofta saknat honom, men de hade båda två varit fullt upptagna med sina liv på olika håll. Ninni hade dessutom flyttat till Köpenhamn med sin far och Jakob hade blivit kvar i Kalmar. Ändå kändes det nu som om de aldrig varit åtskilda. Den gamla förtroligheten fanns där, omedelbart och automatiskt.

– Vad är det som gör dig så rädd? frågade Jakob när de hade ätit. Vill du prata om det?

– Nej, svarade hon.

Sedan ändrade hon sig hastigt:

– Jo, jag vill prata om det, men det är en lång historia.

– Jag har inte bråttom.

Del 3 hittar du på Allas.se den 3 december.