Rekordmånga kvinnor mördades i parrelation 2018

Man håller sin hand över gråtande kvinnas mun.
Ingen vet riktigt hur många kvinnor som blir misshandlade i sina relationer eftersom mörkertalet är så stort. Vad vi vet är att statistiken gällande dödligt våld inte går ner. Nu satsar polisen på nollvision. Samtidigt saknas resurser på många håll.

Under 2018 anmäldes 28 691 misshandelsfall mot kvinna – i ungefär hälften av fallen var förövaren i en nära relation med offret, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Man räknar med att cirka 20-25 procent anmäler brotten. Alltså kan det röra sig om ett gigantiskt mörkertal.

Enligt siffror från Brå:s Nationella trygghetsundersökning (NTU) 2018 där man frågat delar av befolkningen om erfarenheter av brott uppgav 2,5 procent av den kvinnliga befolkningen i åldern 16-84 att de utsatts för misshandel under 2017, det vill säga 98 590 kvinnor. I undersökningen året innan uppgav 2,3 procent samma svar (89 849 kvinnor).

I 72% av totalen av misshandelsfall (både män och kvinnor) hade misshandeln begåtts av en närstående eller bekant.

Dödligt våld i Sverige ökar

Annons

Ur ett globalt perspektiv ligger Sverige relativt lågt när det kommer till antalet kvinnliga offer för dödligt våld slår Brå fast i den nya rapporten Dödligt våld i Sverige 1990–2017.

Nina Forselius, utredare på Brå, menar att statistiken över tid har varit ganska konstant men att man har sett en liten ökning de senaste fem åren, samtidigt har förstås också befolkningsmängden ökat.

– Men det är viktigt att ta fram en årlig antalsiffra för att hålla koll på utvecklingen. Självklart önskar vi att de gick nedåt, säger hon.

Annons

En mans arm griper efter en kvinna.

Men tyvärr ser det inte så ut. År 2018 dödades 33 kvinnor i Sverige, de allra flesta av en närstående.

– 2018 var det 22 fall av dödligt våld mot kvinnor i en parrelation, vilket är den högsta siffran vi någonsin har haft.

Initiativ Gryning ska rädda liv

Det dödliga våldet inom en nära relation motsvarar med andra ord 67% av allt dödligt våld mot kvinnor.

Det är fortfarande för tidigt att säga om ”rekordsiffran” för 2018 betyder att det dödliga våldet mot kvinnor i själva verket har blivit ett större problem i samhället, men det är givetvis en indikator på att ännu fler insatser behövs på detta område.

Polismyndigheten har i sin verksamhetsplan för 2019 fastslagit att Polisen ska intensifiera sitt arbete avseende särskilt utsatta brottsoffer.

Annons

En satsning som gjorts hos Stockholmspolisen är Initiativ Gryning – en nollvision av dödligt våld mot kvinnor där man har som mål att fokusera mer på gärningsmännen samt att minska mörkertalen.

Ulf Johansson, regionspolischef i Stockholm, förklarar att det är första gången man gör en sådan omfattande satsning inom detta område, det finns liknande i andra regioner, förklarar han.

– Uppdraget är tydligt. Liv ska räddas, trygghet ska öka, våld ska minska och gärningsmän ska låsas in. Den bärande idén bakom initiativet är att skapa ett ramverk och stöd för linjeverksamheten.

Man räknar med att endast 20-25% anmäler misshandeln. Foto: Shutterstock/TT

Det pågår redan mycket bra arbete på flera platser i regionen som ska tas tillvara. Och de medarbetare som sliter i vardagen, ofta i det tysta, med brott mot kvinnor och barn är riktiga kämpar, säger Ulf Johansson.

Några av de åtgärder som behövs är enligt Ulf Johansson att bli fler utredare, att samordna utredningar, att bättre nyttja den forskningsexpertis och kriminalteknik som finns men också att förbättra det rent operativa som att snabbt komma på plats med rätt kompetens och rätt inställning när någon larmat eller anmält.

– Men främst handlar det om att få alla delar i samhället att samverka i tid för att fånga upp varningssignaler och agera innan det är för sent, säger han.

Hur ska ni få ner mörkertalen?

– Synliggöra brottet, påverka attityder genom intern och extern opinionsbildning och enträget arbeta för att få fler drabbade, anhöriga eller andra att anmäla.

Ulrika Rogland vill förebygga våldet

Advokaten Ulrika Rogland har arbetat med våld i nära relationer i snart 20 år. Hon menar att det är av stor vikt att en utredning kommer igång så snabbt som möjligt efter att en polisanmälan gjorts.

Hon menar att många gånger blir personen anhållen men släppt och utredningen kan bli liggande ett år. En del kvinnor får skyddad identitet och börjar om sitt liv på ny ort. Många gånger startar en vårdnadstvist också.

Ulrika Rogland
Advokaten Ulrika Rogland ser många brister i utredningarna av misshandelsfall i nära relation.

Ulrika Rogland skulle önska att utredningen istället genomförs så snabbt som möjligt då man har sett att det är av stor vikt för fällande dom.

– Därför att om den misstänkte är anhållen eller häktad så har man tidsfrister att förhålla sig till, det gör att poliser och åklagare jobbar på snabbare. Annars blir bevisningen gammal, om man inte hör vittnen och kvinnan direkt så minns alla sämre.

Att man i större utsträckning anhåller och häktar gärningsmännen är också något som skulle underlätta utredningarna. Då är mannen frihetsberövad och kvinnorna har ett skydd istället för att kvinnorna ska gömma sig medan männen går fria.

Ulrika menar att bristerna i hur de här ärendena hanteras snarare har blivit sämre än bättre.

– Polis och åklagare har för dåliga resurser och strukturer, och numera är det fokus på gängkriminalitet och skjutningar, vilket gör att det är få som kan jobba ostört med dessa ärenden.

Hon önskar också att mer krut lades på att förebygga, framförallt det dödliga våldet, genom att rikta fokus på gärningsmännen.

– Frivården och polisen borde göra fler riskbedömningar, och titta noga på vilka misstänkta som är farliga och kan tänkas fortsätta utöva allvarligt våld mot kvinnor.

Ytterligare åtgärder kunde vara att erbjuda kvinnan ett larmpaket för att skyddas från förövaren. Och att de män som har kontaktförbud fick elektronisk fotboja, säger Ulrika Rogland.

Källor: Brå, Ur.se, Läkartidningen

Hjälp mot våld i nära relationer

Lever du eller någon i din närhet med våld i en nära relation? Hit kan du vända dig:

  • I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.

  • Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld. De ska erbjuda samtalsstöd och rådgivning samt ekonomiskt och praktiskt stöd. De ska också kunna ge dig olika typer av skyddsinsatser samt se till att barnen får stöd och hjälp.

  • Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour.

  • Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.

  • RFSL erbjuder samtalsstöd via telefon till HBTQ-personer som utsatts för våld, hot och kränkningar. Du når deras stödmottagning på 020 34 13 16.

  • Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.

Källa: 1177 Vårdguiden

Läs mer från #sistaslaget

På allas.se publicerar vi nu artikelserien #sistaslaget för att synliggöra våld mot kvinnor och för att säga att det räcker nu. Våldet måste få ett slut.

Allt material i artikelserien hittar du här

Mer inspirerande innehåll från allas.se: