Vanessa om könsbytet: ”Jag har ångrat mig många gånger”

Vanessa Lopez
Hon var 17 år och kände sig ensam och förvirrad – det enda hon visste var att hennes snopp skulle bort. I dag ångrar Vanessa Lopez sitt könsbyte. Hon drömmer om en värld där man kan välja kön utan att ändra kroppen.

I Uppdrag gransknings Tranståget och tonårsflickorna som nyligen visades i SVT gick två kvinnor ut och berättade att de ångrat sina könskorrigeringar. Att öppet prata om att ångra en könsoperation beskrivs av den medverkande ”Mika” som ett väldigt känsligt ämne, hon har också valt att inte visa sitt ansikte.

När allas.se pratar med Vanessa Lopez, 35, som genomgått könsbekräftande kirurgi, är hon benägen att hålla med.

Annons

– Det är ett perspektiv som det behövs talas om öppet och sårbart, hur ska vi annars växa? Inom transvärlden så är det väldigt tabu att prata om detta, det blir väldigt förvirrande – vadå ångra sig?

Vanessa Lopez blev steril

Själv genomgick Vanessa sin könskorrigering från man till kvinna som 20-åring. Tankarna på att hon kände sig mer som kvinna och inte tyckte om sitt könsorgan föddes någon gång i 15-16-årsåldern berättar hon.

Annons

– För mig blev det viktigt att stoppa puberteten, till vilket pris som helst! Det spelade ingen roll om jag inte skulle kunna få barn, jag ville kunna leva som kvinna. Hade jag velat ha kvar min snopp så hade jag inte fått byta kön juridiskt, på den tiden. Jag kände att jag inte heller ville vara utanför, jag ville inte vara en trans med snopp.

Utan operation hade jag inte fått byta kön juridiskt

Som 17-åring påbörjade Vanessa en könsutredning – två år och åtta månader senare gjordes en könskorrigering.

Vanessa Lopez porträtt
Vanessa Lopez tycker det är viktigt att våga prata om könsoperationer och känslorna kring dem. Foto: Sandra Myhrberg

”Jag kunde vara mig själv”

Till en början var Vanessa nöjd med sitt beslut och glad för sin nya kropp.

– Jag kunde vara mig själv, jag kunde vara på stranden. Mitt liv var jättebra, säger hon.

Annons

Men ju äldre Vanessa blev och ju fler transpersoner, som inte hade opererat sitt kön, hon mötte, ju mer började hon tänka om.

– Jag träffade människor som tyckte att de skulle få ta plats och leva som kvinna utan att känna press på att man måste korrigera nånting.

Hon fortsätter:

– Det är så indoktrinerat vad en trans är och sjukvården har en arketyp – hon eller han som är född i fel kropp. Jag tycker att det är ett negativt sätt att uppleva könsidentitet på, att det är din kropp det är fel på. Och att det inte finns några andra alternativ.

Jag kände inte att jag hade något val

Vad hade du velat ha för alternativ?

– Jag hade kunnat tänka annorlunda, men det handlar om självacceptans, det är en mognadssak. Och då hade jag behövt mycket mer tid. Ett alternativ är att man bara klipper sädesledarna så att man bli kastrerad men man behöver inte göra en jättekomplicerad operation. Jag kände inte att jag hade något val, och jag kände mig ensam, det var inte så många unga som gick igenom det här då i Sverige, i början av 2000-talet.

Vanessa Lopez på en gräsmatta
År 2015 blev författaren och transaktivisten Vanessa Lopez Miss trans star international. ”Plattformen är ett ställe där vi kan berätta våra historier och bli sedda” säger Vanessa. Foto: TT

Faktum är att diagnosen könsdysfori ökat lavinartat sedan 2007, från ca 500 personer till 3517 personer 2017. Den största ökningen är bland flickor som vill bli pojkar.

Det finns ännu ingen långsiktig forskning på stopphormoner, men vissa studier har visat att medicinerna kan kopplas till benskörhet och påverkan på hjärna och hjärta, rapporterar SVT.

Jag har fått benskörhet, jag är som en 93-åring i kroppen

Vanessa säger till allas.se att en av de saker hon bekymrar sig över är just sin hälsa.

– Jag har ångrat mig flera gånger, min hälsa har blivit sämre, jag har fått benskörhet, min läkare sade att jag var som en 93-åring i kroppen. Min rygg är dålig och vi vet ju inte hur det påverkar hjärtat. Jag är beroende av mediciner resten av livet… Det finns många nackdelar, men fördelarna är också många.

Skrivit en bok

2014 gav Vanessa Lopez ut boken Jag har ångrat mig, i den berättar hon sin historia och förklarar varför hon så många gånger ångrat sitt könsbyte. Och hur hennes värld blev mer öppen när hon mötte transpersoner som inte gjort en könskorrigering.

– Jag började tänka på att jag inte hade behövt operera mig. Jag funderade på hur mitt liv hade sett ut om jag inte opererat mig.

Hon skrev boken för att hon ville bidra med ett nytt perspektiv, och inspirera till alternativa vägar att gå för transpersoner.

– Det är viktigt för de unga att prata med oss som gått igenom det och mognat i det. Vi har en annan upplevelse, det finns mycket att lära sig av våra erfarenheter.

Vanessa Lopez och skådespelaren Saga Becker
Vanessa Lopez tillsammans med skådespelaren Saga Becker som säger om Vanessas barnbok Det är jag som är Mickan ”Hade jag haft en sådan här bok när jag växte upp hade jag inte känt mig så ensam”. Foto: TT

Ser sig som en dubbelsjäl

Året efter gav hon också ut barnboken Det är jag som är Mickan (Vombat förlag), som hon skrev tillsammans med Malin Nilsson. Den handlar om en pojke som bestämmer sig för att leva som flicka trots en pojkkropp.

Vanessa förklarar att hon i dag juridiskt är en kvinna men att hon också ser sig som en kille – ”en spinkig bög” med en feminin essens, som dras till manliga energier. Hon är en dubbelsjäl som valde att bli kvinna för att ”det var lättare än att fortsätta vara en feminin man”.

– Som man skulle jag hamna lägst ner i rang medan om jag tar på mig en peruk och och klär mig i klänning  ses jag som en lång, vacker, stark och modig kvinna.

I Sverige är man inte lika öppen för tjejer med snopp

Vanessa är medveten om att det är ett svårt beslut att ta – att leva som ickeopererad transperson. Själv har hon valt att bosätta sig i en stad i ett Medelhavsland där acceptansen är större än i andra delar av världen.

– I Sverige, har vi den här lagom-mentaliteten, man är inte lika öppen för tjejer med snopp, det är därför det är svårare att bli accepterad. Jag ville passa in i kulturen och vara normal, hade jag bott i Thailand eller Spanien kanske det hade varit annorlunda.

En svensk studie som SVT-programmet Uppdrag granskning tagit del av visar att från 1970-talet till 2010 är det bara 15 personer, 2,2 %, som uppges ha ångrat sitt könsbyte. Hur det kommer att se ut för den nya gruppen unga med könsdysfori som vuxit fram de senaste åren, framförallt flickor, vet ingen.

Kritisk till sänkt åldersgräns

Regeringen bereder ett lagförslag om att nu tillåta 15-åringar att operera könet utan något absolut krav på vårdnadshavares medgivande.

Vanessa Lopez är kritisk till förslaget.

– Jag kan verkligen sätta mig in i de ungas situation, det är en desperation man har, men i dag så känner jag att det är viktigt med föräldrarnas medgivande. Det är viktigt med en åldersgräns på 18, jag tycker till och med det är lite för tidigt.

Hon menar att det är mycket att överväga, till exempel möjligheten att få barn i framtiden.

Vanessa Lopez poserar vid en vägg.
Vanessa Lopez ångrar att hon lät könsoperera sig och förlorade chansen att bli biologisk förälder. Foto: Privat

I dag erbjuds man att spara spermier eller ägg vid operation men för Vanessa, som opererades i början av 2000-talet, är det en olycklig konsekvens av den könsbekräftande kirurgin att hon nu inte kan få biologiska barn.

– Det är synd, det hade varit kul att veta att jag hade möjlighet att få ett biologiskt barn. Men om jag vill ha barn så adopterar jag, framtiden är så osäker nu med klimatet och allt. Det kanske var meningen att jag inte skulle kunna få biologiska barn.

I övrigt så är hon nöjd med sitt liv och hon menar att fördelarna med könsbytet också är många.

– Sexet är så mycket bättre nu! säger hon glatt.

Fakta könsbekräftande kirurgi

  • En del könsbekräftande underlivskirurgi kräver att man tar bort könskörtlar. När man gör vaginoplastik tar man till exempel bort testiklar och om man ska göra vaginektomi tar man först bort livmodern. I de fallen innebär den könsbekräftande underlivskirurgin att man blir steril. Om man har sparat könsceller (ägg eller spermier) innan underlivskirurgin har man möjlighet att använda dessa för att få barn i framtiden om man vill.
  • Man kan byta juridiskt kön utan att genomgå underlivskirurgi eller ta bort könskörtlar. Däremot kan man i Sverige inte genomgå underlivskirurgi eller ta bort könskörtlar utan att byta juridiskt kön först. Ett undantag är om man behöver ta bort könskörtlarna av andra medicinska skäl än könsdysfori.
  • Fysiska förändringar av testosteronbehandling är beständiga, personen kommer till exempel att ha mörk röst livet ut.

Källa: transformering.se som drivs av RFSL, SVT

Foto: Karin Törnblom/TT

Läs också:

Mer inspirerande innehåll från allas.se: