Saga var nära att dö i Himalaya: ”Jag vägrade ge upp”

När Saga åkte iväg på sitt livs resa visste hon inte att den nästan skulle kosta henne livet. Under vandringen mot Mount Everest base camp föll hon ihop. Men trots att hon knappt kunde gå kämpade Saga vidare. Bara en timme från målet insåg hon allvaret och fick flygas med helikopter till sjukhus…

En äventyrare som gillar utmaningar – och enormt envis. Så beskriver Saga Nilsson sig själv. Hon har redan hunnit med många vandringar, och just nu planerar hon sin nästa som ska ta henne till bergskedjan Pyrenéerna i sydvästra Europa.

– Även om jag blev jättesjuk under min vandring i Himalaya så har det inte skrämt mig. Tvärtom, det har gett mig mer erfarenhet, säger Saga, 23.

En del av mig förstår fortfarande inte hur sjuk jag var...

Hon går in i vardagsrummet och hämtar albumet som är fyllt med foton från resan i fjol, då målet var att ta sig till Mount Everest base camp, 5 380 meter över havet.

När Saga bläddrar igenom bilderna och läser ur den dagbok som hennes bästa kompis Stina skrev i, kommer minnena tillbaka. Lika levande som om det vore i går.

Saga och vandringsgruppen fotograferade i Himalaya.
Saga och vandringsgruppen framför en storslagen utsikt.

– En del av mig förstår fortfarande inte hur sjuk jag var, jag bara älskade äventyret och såg spänningen i allt. Den andra delen av mig inser vilken tur jag hade. Jag hade kunnat dö, säger Saga.

Landade på världens farligaste flygplats

Under våren 2018 hade Saga och Stina, som båda studerade på sjuksköterskeutbildningen på universitetet i Dalarna, bestämt sig för att göra sin praktik på ett sjukhus i Nepal. De bestämde sig också för att åka ner två veckor tidigare för att kunna vandra upp till Mount Everest base camp.

...flygplatsen är klassad som världens farligaste, och vi höll andan när vi landade...

– Vi pluggade in de veckorna som tokar för att kunna åka iväg, och vi försökte förbereda oss på alla möjliga sätt, minns Saga. Men även om vi tränade mycket insåg jag snabbt att jag hade behövt fler vandringsmil i benen med tung packning på ryggen.

På flygplatsen i Nepal blev de upphämtade av guiden som tog dem till det vandrarhem där de övriga i vandringsgruppen bodde.

– Vi hade en fantastisk grupp. Det var sex levnadsglada personer från olika delar av världen. Jag var yngst med mina 22 år och jag tror den äldsta var 70 år gammal.

Saga vid en skylt i Himalaya.
Bara en timme ifrån sitt mål tvingades Saga vända neråt igen.

Den första dagen gick ut på att umgås med alla i gruppen, för att lära känna varandra. Dagen efter gick resan till Lukla i Nepal, platsen där äventyret skulle börja.

– Den flygplatsen är klassad som världens farligaste, och vi höll andan när vi landade. Det sägs att många plan har kraschat mot bergsväggarna där, berättar Saga.

Missade viktig medicin mot höjdsjuka

Linda reste jorden runt ensam för att hedra sin mamma

Från Lukla började deras första etapp, en underbar vandring där Saga och de andra gick genom byn och mötte människorna som bodde där. Framme vid det första målet samlades alla runt lägerelden på kvällen. Då berättade några i gruppen att de hade fått Diamox utskrivet, ett läkemedel som används för att förebygga och behandla höjdsjuka.

– Jag och Stina hade inte fått reda på det hemma när vi sökte information, vi blev lite nervösa när vi insåg att man kunde bli jättesjuk. Men de andra i gruppen sa att allt skulle ordna sig, blev vi sjuka kunde vi låna medicin av dem.

Saga och kompisen Stina under sin vandring.
Kompisen Stina var den som satte ner foten och sa åt Saga att avbryta vandringen.

Det Saga inte heller var beredd på var kylan som infann sig om nätterna. Gruppen bodde i små gästhus som saknade elektricitet, och för att hålla värmen var de tvungna att värma vattenflaskor att sova med i sovsäckarna.

Dagen därpå började vandringen med en utmanande stigning rakt upp, och det blev en chock för Saga. Hon beskriver det som om hon gick på månen, så sakta gick det. Hon fick dessutom ett tryck i huvudet, men visste inte om det berodde på hennes migrän eller höjden.

Jag orkade knappt gå, min kropp kändes som bly

– På kvällen hade jag så ont i huvudet, men jag tänkte att om jag dricker, äter och sover blir det kanske bättre.

Dagen därpå mådde Saga lite bättre. Just den dagen skulle gruppen vara kvar på platsen och endast vandra korta sträckor i området för att acklimatisera sig till höjden. Guiden var lite bekymrad för Saga, eftersom det skulle bli allt brantare och luften tyngre och tyngre. Men Saga ville fortsätta, hon vägrade att vända om.

Vem är Saga Nilsson?

  • Ålder: 23 år.
  • Bor: I Dalarna.
  • Gör: Sjuksköterska.
  • Familj: Mamma, pappa och en storasyster.
  • Instagram: @saganiilsson

En timme från sitt mål

För varje dag som gick blev det mycket riktigt allt tuffare. Sagas kropp gjorde ont och hon hade svårt att få i sig vatten och mat. Andningen blev ansträngd. De övriga i gruppen försökte tvinga henne att äta, men det gick inte.

– Jag orkade knappt gå, min kropp kändes som bly, minns Saga.

Saga på sjukhuset i Katmandu, Nepal.
På sjukhuset i Kathmandu fick Saga inhalera luftrörsvidgande medicin som gjorde det lättare att andas.

Guiden och hennes vän Stina fick stundvis leda henne i armen för att hon skulle orka fortsätta. Dag sju ramlade Saga ihop. Hennes kropp var totalt färdig. De övriga i gruppen såg till att hon fick i sig läkemedlet mot höjdsjuka, men det hjälpte inte. Hon började få det riktigt tungt med andningen. De var nu två dagar från målet och guiden rådde Saga att vända om. Han menade att hon var ung och kunde komma tillbaka en annan gång.

Jag var tjurig och vägrade lyssna, jag skulle fortsätta.

– Men jag var tjurig och vägrade lyssna, jag skulle fortsätta. Men jag insåg att jag inte skulle klara vandringen ner. Jag fick låna guidens telefon för att ringa min pappa, berättar Saga.

Täcker försäkringen helikoptertransport?

Det samtalet glömmer hon aldrig. Saga visste att guiden inte hade mycket pengar på sitt telefonkort och att det var dålig mobiltäckning. När hennes pappa svarade sa Saga: ”Hej, har blivit dålig, kolla om min försäkring täcker helikoptertransport”. Sedan sa det klick.

Sandra reste från Stockholm till Beijing – utan att flyga

– Eftersom mamma och pappa visste hur jag skulle vandra räknade de ut på ett ungefär var jag befann mig under de närmsta dagarna, och började kolla med mitt försäkringsbolag om de betalade räddningshelikoptern.

Saga beskriver de två kommande dagarna som de tuffaste i hennes liv. Hon mådde dåligt och kände att allt i kroppen var utslaget. Men hon fortsatte ändå, och när hon såg skylten “Mount Everest base camp” kände hon en enorm glädje. Hon hörde guiden säga: ”Kan du inte nöja dig nu?”

Människor klättrar över en hängbro i Nepal.
På de gungande hängbroarna finns risk att få möte med stora jakar.

– Jag hade en timme kvar till base camp. Jag hade nästan nått mitt mål, men jag insåg att jag inte skulle klara det ända fram. Andning var svag, och när jag andades så bara pep luften fram. Då sa Stina: ”Nu stannar du. Jag vill inte ha ditt liv på mitt samvete”, berättar Saga.

Först då insåg hon till fullo allvaret i situationen.

Ångrar ingenting

Guiden hjälpte Saga att ta sig ner till platsen där de sovit under natten. Ett par timmar senare åkte Saga och Stina med helikopter ner till ett sjukhus i Nepal. Saga blev inlagd, men trots det skick hon var i hittade man inget fysiskt fel på henne förutom att hon drabbats av höjdsjuka och en kraftig förkylning, och hon skrevs ut från sjukhuset efter ett dygn.

– Jag och Stina tyckte att mina röntgenbilder visade på lunginflammation, men doktorn sa att det inte var så, så vi åkte till det ställe där vi skulle bo under de kommande fyra veckorna.

Porträtt av Saga som blev sjuk under en bergsbestigning.
Härnäst hägrar en vandring i bergskejdan Pyrenéerna mellan Frankrike och Spanien.

Stina påbörjade sin praktik, men Saga var för dålig. Allt eftersom dagarna gick blev hon sämre och sämre. Till slut sa hyresvärden: “Nu ringer jag efter ambulans. Här kan du inte ligga med 40 graders feber.”

På sjukhuset fortsatte Saga bli sämre. Hon spydde och hade hög feber, och en morgon kunde hon inte få luft.

– Det var som att andas genom ett sugrör. Då tänkte jag: “Är det så här jag ska dö?”

Saga fick veta att hon snabbt måste få specialisthjälp eftersom hennes värden var så pass dåliga. Man fick bråttom att hitta ett sjukhus som täcktes in av försäkringen.

Då tänkte jag: “Är det så här jag ska dö?”

– Vi grät båda två, och Stina, stackaren, kände sig helt hjälplös och tog kontakt med mina föräldrar.

Marie Sammeli flyttade till Sydafrika med hela familjen

Sagas pappa bestämde sig för att komma till Nepal. Men mer än så minns inte Saga förrän hon vaknade upp dagen därpå, på ett annat sjukhus.

– Bredvid mig stod pappa, och då grät jag glädjetårar.

Det visade sig att Saga mycket riktigt hade lunginflammation och dessutom vätska i lungorna. Hon låg kvar på sjukhuset i en vecka, och efter ett par dagar orkade hon flyga hem till Sverige.

– Jag ångrar inte min resa, aldrig, säger Saga bestämt. Men däremot så lyssnar jag på kroppen på ett annat sätt nu. Och jag önskar verkligen att jag hade läst på mer om vad som händer med kroppen på hög höjd, och att det pratades mer om höjdsjuka. För det är inte att leka med, säger Saga.

Foto: TT och Privat

Vad är höjdsjuka?

  • Ju högre över havsnivån desto lägre är lufttrycket och luften innehåller inte lika mycket syre. Mindre syre kan då tas upp i blodet och cellerna i kroppen får syrebrist. På platser som ligger på 2 500 meters höjd eller högre kan det ta tid innan kroppen anpassar sig till lufttrycket.
  • Besvären varierar från person till person och beror inte på ålder eller fysisk kondition.
  • Vanliga symtom är illamående och kräkningar, trötthet och orkeslöshet, huvudvärk och sömnsvårigheter.
  • Svårare besvär kan till exempel vara dunkande huvudvärk, ostadig gång och torrhosta med andnöd.

Sagas bästa tips om du planerar att bestiga berg:

  • Kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller innan du ger dig ut på en lång resa. Det finns tillägg för extrema sporter och bergsbestigningar. ”Min hemförsäkring täckte inte kostnaderna för helikopterfärden, jag var på för hög höjd. Inte heller täckte den min sjukhusvistelse eftersom jag blev sjuk på hög höjd. Men min försäkring via skolan gjorde det.”
  • Var påläst om höjdsjuka och hur du kan förebygga det. Se till att dricka mycket vatten och ge kroppen näring innan du beger dig ut. Ha med dig läkemedlet Diamox.
  • Ha med dig solskyddsfaktor 50 och ha ett skydd runt munnen, näsan och halsen när luften blir kall eller när vandringslederna blir dammiga.
  • Håll dig torr och varm. Ta med extra kläder och ombyte för alla väder – det kan regna, snöa och du blir svettig.

Mer inspirerande innehåll från allas.se: