En dag märker du att något som liknar ett rosa ägg tittar ut genom slidmynningen. Eller så har delar av slidväggen kollapsat och hänger för öppningen som ett draperi av kött. Framfallet kan se olika ut, beroende på vilken slags vävnad som har gett vika och hur långt det har gått, men det gemensamma är att där det en gång var ett hål finns nu något buktande …

Misstas för cancer

Upplevelsen kan vara skrämmande och gynekologen Eva Uustal, överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Linköping, berättar att en del kvinnor med framfall tror att de har fått cancer i underlivet och söker akutvård. Men det finns inget livshotande med åkomman som ofta har sin rot i en försvagad bäckenbotten och uttänjda ligament, inte sällan som ett resultat av en förlossningsskada långt bakåt i tiden.

Även om det går att leva länge så här, så kan ändå ett obehandlat framfall ge besvär, som till exempel att det blir svårt att kissa eller bajsa. En buktande livmodertapp kan också skava mot troskanten och till och med blöda.

– Här är kvinnor väldigt olika. En del känner: ”Jag kan inte leva så här!” och vill opereras genast. Andra tycker: ”Nämen det är okej, det känns kanske lite i vägen när jag sitter men om jag lägger en kudde på stolen så går det ju bra.” Risken för framfall ökar visserligen med åldern, men det är också vanligt att man faktiskt får mindre symptom som äldre på grund av minskad smärtkänslighet i området, berättar gynekologen.

Eva Uustal

Eva Uustal är överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Linköping. Foto: IBL

Drabbar även yngre

”Gumsjuka” har det kallats, lite skämtsamt men nedlåtande och inte minst felaktigt eftersom prolaps, som det medicinska namnet är, faktiskt kan inträffa i väldigt unga åldrar, till exempel efter en svår förlossning. Man räknar med att ungefär häften av alla kvinnor får någon form av framfall under sin livstid, men de flesta i mycket mild grad. Den som inte har fött barn vaginalt drabbas däremot väldigt sällan, så länge det inte finns en långvarig historia av förstoppning, vilket också är en riskfaktor, berättar Eva Uustal.

– Att äta fiberrikt och hålla igång magen är alltså superviktigt för alla kvinnor som vill undvika framfall. Jag är supertydlig med det här att kvinnor måste bajsa när de är bajsnödiga, och inte exempelvis vänta tills de kommer hem, för att de är oroliga för att det ska låta eller lukta. För struntar man i tarmens signaler lägger man grunden för förstoppning, hemorrojder, tarmfickor och ökar på sikt risken för både framfall och tarmcancer, säger hon.

Att knipa för att motverka en myt

Oavsett vad som har orsakat framfallet så uppfattar många kvinnor det som något pinsamt, och lägger dessutom ofta skulden på sig själva.

– De kan säga ”ja, jag har ju inte knipit så mycket som man ska …” men det är en myt som jag verkligen vill köra på porten. Inga knip hjälper mot bristningar i stödvävnaderna eller när livmodern tappat sin förankring i lilla bäckenet, förklarar hon.

Snarare ska man vara lite försiktig med exempelvis hård fysisk träning. Maratonlopp, tung styrketräning och annat som belastar bäckenbotten mer än normalt är saker som gynekologen Eva Uustal ifrågasätter om det egentligen är så bra för kvinnor?

– Här får man förstås känna efter själv var gränsen går. Träning vill vi inte avråda från, men får man en ökad tyngdkänsla vid viss sorts träning, och kanske till och med läcker lite urin för att man tar i för mycket, då kan det ha blivit för bra, säger hon.

Gynekologen gör en framfallsoperation

Även ett arbetsliv där man står och går mycket, och dessutom ofta bär tungt (mer än 10 kilo) ökar risken för framfall, särskilt efter klimakteriet då östrogenets skyddande effekter på slemhinnorna avtar. Det går att operera förstås, men om inte den belastande livsstilen ändras, så finns risken att framfallet kommer tillbaka, vilket inte är så ovanligt efter framfallsoperationer.

På operationsbordet skjuter gynekologen tillbaka det som har fallit ned och drar sedan ihop och förstärker slidans väggar kirurgiskt. Livmodertappen kan också kortas av om livmodern har sjunkit, eller så kan livmodern behöva tas bort via slidan.

Efter att man har gått i pension och fått ett fysiskt lättare liv så kan många uppleva att framfallet blir lite bättre, och då är det inte säkert att man tycker att besvären är så stora att man ens behöver behandling.

– Man kanske har en liten bulle i underlivet, men den hindrar inte en i livet. Men när du märker att du låter bli att göra saker som du egentligen tycker är roliga, som att jobba i trädgården eller ta en långpromenad med väninnorna, då ska du absolut söka hjälp, säger Eva Uustal.

Ger stöd

För hjälp finns att få av olika slag! I vissa fall, som när framfallet är begränsat till framväggen eller själva livmodertappen, så kan man börja med att prova en så kallad slidring som lyfter upp och ger stöd åt livmodern, och som används tillsammans med en östrogensalva för att förhindra skavsår.

– Oavsett vilken behandling man väljer så är lokalt östrogen något vi alltid rekommenderar efter klimakteriet. Det gör så att slemhinnorna håller sig lena och hala och man får inte alls lika stora bekymmer vid ett eventuellt framfall. Det pratas mycket om östrogen i dag, men lokal behandling ger ingen ökad cancerrisk, det vet vi. Jag ser det som lika naturligt som att använda hudlotion eller hårbalsam, menar gynekologen.

Äldre kvinna och liten flicka på studsmattan

Eva Uustal avråder inte från träning. ”Men får man en ökad tyngdkänsla vid viss sorts träning, och kanske till och med läcker lite urin, kan det ha blivit för bra”, säger hon. Foto: IBL

Åsa, 59: Jag blir fortfarande upprörd när jag tänker på min förlossning

”Jag visste inte att framfall kunde vara på det här sättet, utan trodde att det alltid handlade om livmodern. Men för ungefär tio år sedan började min familj kommentera att det alltid tog så lång tid för mig på toaletten… Så jag gick till läkare till slut, och fick då veta att det var framfall jag hade.

Det tar verkligen hundra år, eller åtminstone tio minuter, innan jag har kissat klart. Det är främre slidväggen som på något sätt blockerar urinblåsan så att jag måste ställa mig upp, vänta några minuter och sedan sätta mig ner och kissa igen. Det är väldigt pinsamt om man till exempel är på restaurang och det är lång toalettkö. Men om jag stressar igenom och inte väntar tills blåsan är helt tömd, så kan jag i stället bli väldigt kissnödig och riskerar att kissa på mig, allra värst är om jag skrattar.

Jag har fått veta att det här hänger ihop med min första förlossning, 1988. Vi den här tiden var det ”på modet” att barnmorskan inte skulle hålla emot bebisens huvud under förlossningen och dessutom var det vanligt att ”ösa på” med dropp för att stimulera värkarna, så min dotter kom ut som en kanonkula, vilket gjorde att jag gick väldigt mycket sönder.

När jag var hos min läkare för framfallet så skickade han efter min förlossningsjournal, men jag blir fortfarande väldigt upprörd när jag tänker på förlossningen, så jag ville inte ens titta på den.

Nu är min egen dotter gravid och jag tänker mycket på det här. Om bara sjukvårdspersonalen gjort rätt från början hade jag ju inte haft de här problemen i dag!

Det är min läkare som har lärt mig tekniken att pausa och ställa mig upp 2-3 gånger när jag kissar, och den har fungerat bra. Men med tiden kommer jag eventuellt att operera in ett stödjande nät, som fixar problemet på riktigt. Tyvärr tar det tid att läka efter den operationen, man måste vara väldigt stilla under tiden, och det kan också bli problem med att ha sex efteråt. Jag har pratat med min man om det, och det fixar vi. Man får väl hitta på en ny variant av det hela, precis som man får göra om mannen får potensproblem efter en prostataoperation.

Jag är inte knäckt av det här, men arg. Jag hoppas att de fixar det. Annars kommer jag att bråka!”

 

Illustration av livmoderframfall

När muskler och bindväv i bäckenbotten försvagas kan organ – i det här fallet livmodern – falla framåt och trycka slidväggen ut ur slidmynningen. Foto: IBL

4 områden som påverkas av framfall

Urinblåsa. Särskilt vid framfall av främre slidväggen kan det vara svårt att helt tömma urinblåsan när man kissar, utan att hjälpa till med handen och trycka tillbaka. Om urin blir kvar i urinblåsan så ökar risken för urinvägsinfektioner.

Tarmkanalen. Vid framfall av den bakre slidväggen är det i stället vanligare med avföringsproblem. Bajset stockar sig, och det känns som en tvärställd tampong i slidan. Även här kan ett finger på rätt ställe hjälpa till att få tarmen att tömma sig, det så kallade ”tumtricket”. Avföring som blir kvar i ändtarmen är annars en vanlig orsak till läckage av gaser och avföring.

Lokala besvär och skavsår. När livmodern eller slidväggarna sticker utanför slidmynningen kan denna skava mot underkläderna och det kan till och med kännas obehagligt att sitta.

Sexliv. Det går att genomföra samlag även om man har framfall. När man ligger ner går framfallet oftast tillbaka, och en penis kan också lätt putta tillbaka de mjuka vävnader som annars buktar ut. Men risken finns att kvinnans erotiska upplevelse blir lite mer slätstruken, då de ligament som fäster i klitoris är försvagade.

– Men allmänt kan man säga att kvinnans viktigaste sexuella organ är hjärnan, och efter klimakteriet spelar till exempel erotik och själva lusten att hitta lusten stor roll. Har man en bra partner, en bra självkänsla och gillar sin kropp, även om den hänger lite här och där, så kan man ha ett jättebra sexliv även med framfall, säger gynekologen Eva Uustal.

Ett utedass

Försök få ordning på bajsrutinerna. Att krysta hårt innebär en stor belastning för underlivets vävnader. Foto: IBL

5 saker som ökar risken för att drabbas av framfall

1. Du har fött barn vaginalt, och det var tufft! Gamla förlossningsskador räknas som den i särklass vanligaste orsaken till framfall, särskilt om det har blivit skador i mellangården.

2. Du har passerat klimakteriet. Så länge östrogenet finns kvar i vävnaderna är genomblödningen oftast god och slemhinnorna är smidiga och starka. Men efter klimakteriet tunnas de ut betydligt och ger lättare vika.

3. Du är ofta hård i magen. Att regelbundet krysta väldigt hårt för att få ut avföring innebär en stor belastning för underlivets vävnader.

4. Du bär ofta tunga saker. Detta belastar stödvävnaderna i underlivet, så oavsett om du kånkar tungt på jobbet eller fritiden, så se över möjligheten att använda hjälpmedel eller att gå två gånger för att fördela vikten.

5. Framfall finns i släkten. Om mamma och mostrar fick framfall, så har du också en viss ökad risk, eftersom ni kan ha samma typ av bindväv.