Skapa ett hem som får dig att må bra – ”Finns massor av små knep”

Neurodesignern Isabelle Sjövall tipsar om hur man på egen hand kan inreda med neurodesign i hemmet.

Isabelle Sjövall berättar om sina inredningstips som skapar mer harmoni i hemmet med neurodesign.

Foto: Jenny Hammar

Pandemin har gjort att vi tillbringar allt mer tid hemma, för många har gränserna mellan hem och arbetsplats flutit ihop. En tillvaro som gör det viktigare än någonsin att fundera över hur det ser ut hemma – och hur det faktiskt påverkar hur du mår!

Du är vad du äter, är ett begrepp som de flesta av oss känner till. Men visste du att hemmet också i stor utsträckning påverkar vår hälsa – att vi är hur vi bor?

Säkert har du någon gång kommit in i ett rum och plötsligt känt hur axlarna sänks och stressen rinner av dig. Eller tvärtom – att du inte får något gjort för att det hela tiden är saker som distraherar dig.

Se också: Inredningstrender under 2021

1:18

Efter reklamen: 7 största inredningstrenderna under 2021

(1:18)

Slå på ljud

Ibland är det lätt att peka på det som påverkar oss: stora fönster med utsikt mot havet som gör oss lugna eller telefonsamtal som konstant avbryter vår arbetsprocess. Men ibland är det mer ”en känsla”. Som köket hemma hos vännerna där det är mysigt att umgås i flera timmar. Eller hotellrummet där man sover som en stock hela natten.

Vad är det i dessa miljöer som får en att må så bra?

För att finna ursprunget till denna ”känsla” får vi söka oss tiotusentals år tillbaka i tiden, nämligen till savannen där våra hjärnor en gång utvecklades. För även om omgivningarna har förändrats och samhällsutvecklingen har gått i raketfart, så har våra hjärnor faktiskt inte förändrats nämnvärt. Det vi upplevde som tilldragande och tryggt under vårt liv som jägare och samlare präglar än idag hur vi ser på vår omvärld – och hur vi mår i olika miljöer.

Neurodesign – när inredning anpassas till vår hälsa

På senare år har forskningen intresserat sig allt mer för sambandet mellan hjärna och miljö och vi har börjat få förklaringar till varför vi känner och reagerar som vi gör, till exempel på olika färger, former och material, men även på olika typer av ljud, ljus och taktila upplevelser. På savannen handlade allt ytterst om överlevnad – idag kan vi använda oss av kunskaperna om våra biologiska behov för att skapa miljöer som håller oss friska och välmående.

En person som länge intresserat sig för hur hjärnan reagerar i olika miljöer och hur det påverkar oss psykiskt och fysiskt är neurodesignern Isabelle Sjövall, aktuell med boken Designfulness – så revolutionerar hjärnforskningen hur vi bor, arbetar och lever.

Hennes kunder är alltifrån hotellkedjor till stora företag som vill ha hjälp med att inreda sina kontorsmiljöer, men nu märker hon att intresset för neurodesign börjar sprida sig även bland privatpersoner.

– Jag tror att det beror på att det generellt finns ett stort intresse för allt som har med hälsa, kost och träning att göra. Vi ser också mer till helheten idag, att det är många sammantagna faktorer som gör att vi mår som vi gör. För många har arkitektur, inredning och design främst kopplats samman med tycke, smak och trender, men när man nu börjar förstå vad man kan åstadkomma hälsomässigt genom mer medvetna val, så ökar intresset jättesnabbt, berättar Isabelle.

När vi inreder glömmer vi ofta funktionen.

Överlag har svenskarna att stort inredningsintresse, menar hon.

– Vi investerar mycket i våra hem. Vårt kalla klimat och vår kultur gör att vi – när vi inte har en pandemi – bjuder hem och umgås mycket i hemmen. Men när vi inreder glömmer vi ofta funktionen: vad ska vi göra i rummet? Inredningen i sovrummet ska till exempel främja återhämtning och god sömn. Har vi tagit hänsyn till det när vi väljer textilier, belysning och färg på väggarna?

Ofta handlar det om att göra små förändringar som – faktiskt – kan ge stor effekt på måendet och hälsan.

– Och med tanke på att vi tillbringar 90 procent av vår tid inne i byggnader, så säger det ju en del om hur mycket vi har att vinna på att tänka till, säger Isabelle.

Växter på kontor i ljus miljö.

Ofta kan små förändringar i en kontormiljö göra stor skillnad för hälsan.

Foto: TT/Shutterstock

Naturutsikt är läkande

Men vad är det då som händer i hjärnan när vi vistas i olika typer av miljöer? Vad är det vi har med oss från vår tid på savannen? Jo, när vi upplever något vi tycker är vackert, aktiveras den främre delen av den vänstra fontalloben som är sammankopplad med det parasympatiska nervsystemet, det man kan kalla kroppens ”bromspedal”.

Vi känner oss lugna, hjärtat slår långsammare, blodtrycket sjunker och man har också kunnat se en antiinflammatorisk effekt på immunsystemet. Vistas vi däremot i en miljö som gör oss illa till mods triggas det sympatiska nervsystemet. Vi känner oss stressade, hjärtat slår snabbare och blodtrycket blir högre. Ett tillstånd som på sikt kan leda till ohälsa och sjukdom.

Forskningen kring detta har lett till många intressanta studier. Till exempel visade en amerikansk undersökning att sjukhuspatienter som hade rum med utsikt mot träd tillfrisknade snabbare och behövde använda mindre smärtstillande än de som hade utsikt mot en tegelvägg. Att vistas i naturen eller i andra miljöer rika på växter kan också göra oss mer kreativa. När vi ser något som är vackert frisätts dopamin i vår hjärna och ju mer dopamin desto mer kreativa blir vi.

Därför har många med psykisk ohälsa börjat må bättre under pandemin

Grönt höjer lyckonivån

Studier har visat att kontor med gröna växter gör medarbetarna lyckligare och mer produktiva jämfört med kontor som var utformade utan gröna växter. Att alla inte har möjlighet att ”hälsodesigna” sitt hem är Isabelle väl medveten om.

– Precis som när det gäller hälsa i stort får man göra det bästa utifrån sina egna förutsättningar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Har du inte möjlighet att bo nära naturen kan du kanske ha en affisch med ett grönt motiv eller kuddar med bladmönster. Har du inte råd att måla om ditt arbetsrum i en färg som främjar fokus kan du lägga din telefon i ett ”mobildagis” vid ytterdörren. Kanske finns det inte plats till ett runt bord i köket, men kan levande ljus bidra till att familjen tycker det känns mysigare att sitta tillsammans och äta? Det finns massor av små knep att ta till, som tillsammans kan göra underverk för vårt mående.

Stress vs lugn

Detta skapar stress:

Stökiga miljöer med för mycket intryck och stimuli. Signalfärger som rött och orange. För stark eller för dunkel belysning. Starka eller obehagliga ljud. Trafikerade miljöer eller buller. Vassa och skarpa hörn. Trånga utrymmen.

Detta skapar lugn:

Natur, växter och biofili. Dova färger, gärna av grönt eller blått. Varm belysning. Ljud som påminner om naturen. Tyngdtäcken och tyngdfiltar. Organiska runda former. Taktila och mjuka material.